Arbetsförmågebedömning vem gör vad?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Största förändringen i sjukförsäkringen på 15 år
Advertisements

Var hittar du oss? Nationella försäkringscentra
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Stöd till personer som lämnar sjukförsäkringen
Rehabkedjan och konsekvenser för oss.
ARBETSGIVAREN                                        Som arbetsgivare har du ett lagstadgat ansvar för att ta tillvara dina medarbetares arbetsförmåga.
Nya regler inom sjukförsäkringen 2005
REHABILITERING Icas syn på rehab Rehabkedjan Aktörer Förstadagsintyg
Åter till arbetet Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering Bild 1 – Åter till arbetet ”Åter till arbetet”
Sjukpenning /sjukersättning
Arbetsgivarens ansvar regleras i lag & föreskrifter
Innehåll Tidig Bedömning och Fortsatt Bedömning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Arbetslivsintroduktion
Sophiahemmet Rehab Center Företagspresentation Juli 2008.
Sophiahemmet Rehab Center
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Etableringsreformen – att utreda och bedöma prestationsförmåga
Analys av regeringens promemoria Införande av en rehabiliteringskedja
Läkaren och sjukintyget
ÅTER TILL ARBETET - nya regler vid rehabilitering.
Information Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som vårdgivare Läkarutlåtande om hälsotillstånd – FK 3200 Dagens möte Hållpunkter.
Rehabiliteringskedjan – bedömning av arbetsförmågan
Sjukförsäkringen Sjukförsäkringen
Dagens möte Regeländringar i sjukförsäkringen – hur påverkar det dig som arbetsgivare Nya effektiva samverkansformer mellan Försäkringskassan och dig.
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Sophiahemmet Rehab Center
Försäkringskassan genomför Sjukförsäkringsreformen
Försäkringskassans roll i samverkan
Information om sjukförsäkringen
Rapport från studiebesök Åsa Olsson, Sune Hemmingsson, Lisa Ask
Vilket stöd finns vid rehabilitering?
Nuvarande samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Regeländringar i sjukförsäkringen
Om du är sjuk och inte kan arbeta
Arbetsförmågebedömning vem gör vad?
Läkaren och sjukintyget
Arbetslivsinriktad rehabilitering är de insatser som behövs för att den som har drabbats av sjukdom ska få tillbaka sin arbetsförmåga och skapa förutsättningar.
TUNA-projektet.
AT-utbildning februari 2014 Försäkringskassans ansvar och uppdrag i sjukförsäkringsprocessen Camilla Nohammar, Försäkringskassan.
FÖRSÄKRINGS-MEDICINSK UTBILDNING FÖR REHABTEAM
1 Vilket stöd finns vid rehabilitering?. Arbetsplatsnära stöd Mars 2014 Sida 2 Arbetsplatsnära stöd Nytt bidrag till arbetsgivare för att förebygga och.
Hur fungerar sjukskrivningsprocessen i praktiken
Arbetslivsinriktad rehabilitering på Arbetsförmedlingen
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Information ST-läkare 23 April
En enklare sjukförsäkringsprocess
AT-läkarutbildning augusti 2015 PHL Samordning - hur arbetar vi? Försäkringskassan Småland Nordväst Åsa Smedberg Personlig handläggare samordning.
Läkaren och sjukintyget
Rehabsamordnare 2015 Vårt uppdrag kommer från riksdag och regering Arbetsförmedlingen Har rehabiliteringsansvar Två kundgrupper - Arbetsgivare - Arbetslösa.
Försäkringsmedicin 2016 Socialförsäkringen Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring Rehabkoordinatorer.
Nya regler i sjukförsäkringen. Teknikföretagen – för Sveriges viktigaste företag Detta har hänt…. Erik Lundström Teknikföretagen
Läkaren och sjukintyget Läkarprogrammet VT 2016 Marie Westin Försäkringsmedicinsk rådgivare FK.
BRIA Bättre Rustad Inför Arbetslivsintroduktionen 1 KARTLÄGGNING FÖRE UNDER UPPFÖLJNING EFTER BRIA.
Utbildning ST-läkare-specialister 2014 Vårt uppdrag är att utreda, besluta om och betala ut bidrag och ersättningar i socialförsäkringen Att samordna resurser.
Rehabiliteringskedjan. Ohälsotalet i februari ,4 32,1 41,2.
Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.
Rehabilitering Vad innebär rehabilitering? Det finns olika typer såsom social, medicinsk och arbetslivsinriktad rehabilitering. Def. Arbetslivsinriktad.
Information från Försäkringskassan
Läkaren och sjukintyget
Välkommen till pressträff torsdagen den 27 maj 2010 Medverkande: Arbetsförmedlingen Henrietta Stein, chef för Avdelningen Rehabilitering till arbete.
Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering
Arbetslivsinriktad rehabilitering AGS-KL Rehabilitering
Tidig kontakt med arbetsgivare vid arbetsrelaterad ohälsa
Centrum för Förberedande Arbetsträning
Nya sjukförsäkringen 1 juli 2008
Utvidgad SIP Samordnad individuell plan
Kunskapsdialog den 9 november 2018 Konferens Kapitel 8
Information från Försäkringskassan
Presentationens avskrift:

Arbetsförmågebedömning vem gör vad? Margareta Godin Bagge Rehabvägledare Leg sjukgymnast Ergonom Sophiahemmet Rehab Center © SRC

Vad är arbetsförmåga? © SRC

Enögd duger till drabbning Blott lik duger föga till Enbent man rider Döv man går i vall Enögd duger till drabbning Blott lik duger föga till Havamal 1100-talet © SRC

Arbetsförmågan är komplex Individ Miljö Arbets-uppgifter © SRC

Vi frågar inte hur sjuk du är utan vilken arbetsförmåga du har © SRC

Bedömningsgrunder sjukförsäkringen Medicinsk diagnos Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Funktionstillstånd - funktionshinder och aktivitetsförmåga - aktivitetsbegränsning Sjukskrivningens längd avgör om bedömning ska relateras till ordinarie arbete, annat arbete hos nuvarande arbetsgivare eller arbete på reguljära arbetsmarknaden © SRC

Rehabiliteringskedjan Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan förlängd sjukpenning beviljas efter ansökan. Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna.* 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 månader *** * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att söka och pröva annat arbete (Prop 2007/08:151) ** Vid särskilda skäl kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. © SRC

Vem gör vad? Arbetsgivare – förebygga ohälsa, tidiga insatser, anpassa, arbetshjälpmedel, omplaceringsutredning, dokumentation, inventera pågående sjukfall, (uppsägning av anställning) Anställd – ökat eget ansvar, arbetsgivarutlåtande, medverka i rehabilitering FK – samordnare, initiera kontakt med arbetsgivare och anställd samt med vid behov med behandlingsansvarig läkare samt arbetsförmedling. Beslut om ersättning Behandlingsansvarig läkare – medicinskt färdigutredd? Underlag för bedömning om ersättning FK af - stödja till nytt arbete Rehabiliteringsaktör – utreda och rehabilitera (t ex sjukgymnast, psykolog, SRC och/eller företagshälsovård) Facklig företrädare – stötta, utreda vid arbetsrättslig tvist © SRC

Rutiner ska finnas för … Sjukanmälan Kontakter mellan arbetsgivare och den anställde under sjukskrivning Hur arbetsuppgifterna kan anpassas redan under sjuklöneperioden Den anställdes ansvar i rehabiliteringen © SRC

Den anställdes medverkan Den anställde är skyldig att medverka i alla de relevanta rehabiliteringsåtgärder som arbetsgivaren vidtar. © SRC

Vilka möjligheter måste vara uttömda för att man skall nå saklig grund för uppsägning? Rehabiliteringsmöjligheten. Föremål: Den anställde (arbetslivsinriktad rehabilitering) Arbetsanpassningsmöjligheten. Föremål: Den fysiska arbetsplatsen och organisationen i företaget (arbetsuppgifter, arbetstider) Omplaceringsmöjligheten. Föremål: Lediga befattningar (omplaceringsutredning) OBS! Allt ska dokumenteras. (Källa:Almega) R OBS! Varje moment måste vara dokumenterat skriftligen. © SRC

Vad innebär regeländringarna för arbetsgivaren? Sammanläggning av sjukperioder kan innebära krav på omplacering tidigt i ny sjukperiod. Ex Frida Arbetsgivarintyg begärs via den anställde Anställda med tidsbegränsad sjukersättning som upphör kan komma tillbaka i tjänst (Källa: Försäkringskassan) © SRC

Vad innebär regeländringarna för arbetsgivaren ? Arbetsrättsligt ingen förändring - arbetsgivaransvaret kvarstår så länge medarbetaren är anställd Arbetsgivarens ansvar för anpassning/ rehabilitering kvarstår Viktigt att agera snabbt om orealistiskt med återgång i ordinarie arbetsuppgifter efter dag 90 (Källa: Försäkringskassan) © SRC

Individanpassad multiprofessionell Arbetsförmågebedömning © SRC

Vad ger arbetsförmågebedömningen svar på? Arbetsförmåga i ordinarie arbete, annat arbete hos nuvarande arbetsgivare eller på reguljära arbetsmarknaden Prognos för ökad arbetsförmåga Rehabiliteringsbehov avseende medicinska och arbetslivsinriktade åtgärder Anpassningsbehov i ordinarie arbete Behov av arbetshjälpmedel Yrkeslivsperspektiv – reflektion © SRC

När är en multiprofessionell arbetsförmågebedömning av värde? Arbetsgivare/anställd Socialtjänst/klient Facklig organisation/medlem FHV – fördjupad bedömning vid komplexa ärenden t ex behov av arbetsprövning, specialist-läkarkompetens © SRC

Inledande möte klargör… Arbetsmiljö/aktuellt arbete Problemet Tidigare åtgärder - Finns detta dokumenterat? Syftet med bedömningen Är syftet uttalat och förankrat hos den anställde? Vilken dokumentation får beställaren ta del av? © SRC

Vilka professioner kan ingå? Rehabvägledare Specialistläkare Psykolog Socionom Arbetsterapeut specialiserad på arbetsprövning Sjukgymnast Ergonom Neuropsykolog © SRC

Avslutande möte - plan för arbetsåtergång Uppdrags-givare Rehabvägledare Medarbetare Facklig företrädare Behandlings- ansvarig läkare Förslag på åtgärder Plan för arbetsåtergång eller annan inriktning © SRC

Tänk på! Skapa och förankra tydliga rehabrutiner Inventera olika typer av pågående sjukärenden (OBS! dag 185 den 1 januari 2009) Prioritera Agera snabbt vid tecken på ohälsa Dokumentera Tag hjälp vid komplexa ärenden där oklarheter finns © SRC

Citat från klientuppföljning: ”Har bara positiva erfarenheter från denna utredning. Ni har lyckats ge hoppet tillbaka till en långtidssjukskriven person. Att kunna tänka sig tillbaka till arbetslivet igen” 45-årig man som varit på arbetsförmåge- utredning hos SRC © SRC

Nu försöker jag hålla ångan vid liv.. Och det går bra. Att bli synliggjord i läkningsprocessen är viktigt tror jag och vid varje möte har jag ”blivit sedd”. Det har varit ”min tid”. Jag fick tillbaka självkänslan och framtidstro under utredningen. Nu försöker jag hålla ångan vid liv.. Och det går bra. 53-årig kvinna som varit på arbetsförmåge- utredning hos SRC © SRC

Tack och lycka till! Frågor? GBG catharina.deverdier@sophiahemmet.se Stockholm lisa.lannersten@sophiahemmet.se Malmö Marie-Louise.Bjoernberg@sophiahemmet.se © SRC