Hälso- och sjukvårdens grundläggande regelverk – författningar som styr skolhälsovården Ledningskonferens för skolsköterskor, skolläkare med ledningsansvar samt verksamhetschefer Stockholm den 14 september 2009, Pernilla Ek, Socialstyrelsen

Innehåll Grundläggande bestämmelser Ledningssystem Verksamhetschef Journalföring Tystnadsplikt Föräldrabalken Förvaltningslagen Allmänna handlingar Vaccination Yrkesansvar

Författningar EU-förordning och direktiv: Ministerrådet/Parlamentet Lag: Riksdagen Förordning: Regeringen Föreskrifter: Myndigheter Allmänna råd: Myndigheter (inget bemyndigande krävs, inte bindande) Författningar – samlingsbegrepp för lagar, förordningar, föreskrifter och bindande regelverk 3

Grundläggande lagar inom svensk hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område, LYHS Patientdatalagen (2008:355), PDL Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL Skollagen (1985:1100) Tandvårdslagen (1985:125)

Andra viktiga författningar Tryckfrihetsförordningen (TF) Förvaltningslagen (FL) Socialtjänstlagen Lagen om allmän försäkring Arbetsmiljölagen, kommunallagen

Socialstyrelsens grundläggande föreskrifter Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem och kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2008:1) om användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009: 6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård

HSL LYHS Skollagen God vård (2 a §) Den personal, de lokaler och den utrustning som behövs för att kunna ge god vård (2 e §) Verksamhetschef – svarar för verksamheten (29 §) LYHS - Vetenskap och beprövad erfarenhet (2 kap. 1 §) Skollagen Det ska finnas skolläkare och skolsköterska för hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser (14 kap. 2 §) Huvudmannen för skolan ska anordna skolhälsovård (14 kap. 7 och 7 a §§) – huvudman och vårdgivare inte alltid samma sak

Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (28, 31 § HSL) Ett system för hur vårdgivaren ska leda, styra och utveckla verksamheten fastställa grundprinciper för ledning av verksamhet (processer, ansvarsområden) sätt upp mål i enlighet med kvalitetsområdena/kraven följa upp och utvärdera dessa mål, förbättringsarbete (egenkontroll) (ISO 9001)

Områden som omfattas av SOSFS 2005:12 (4 kap.) bemötande av patienter metoder för diagnostik, vård, behandling kompetens samverkan och samarbete riskhantering avvikelsehantering försörjning av tjänster, produkter och teknik spårbarhet (handbok till denna SOSFS finns på www.socialstyrelsen.se)

Ansvar för vårdgivare och personal, 2005:12 Vårdgivaren: - fastställa övergripande mål - ge direktiv att ledningssystemet är ändamålsenligt för varje verksamhet - ge direktiv så att vårdprocesserna är verskamhetsövergipande Enskilda personalen: medverka vid - framtagande, vidareutveckling av metoder, rutiner - risk- och avvikelsehantering - uppföljning av mål och resultat

Verksamhetschef Någon som svarar för verksamheten (29 § HSL) Får uppdra åt befattningshavare som har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter (30 § HSL) Det finns inget som heter ”medicinskt ledningsansvar” och därmed heller ingen definition på vad det är.

Verksamhetschef Inom ramen för vårdgivarens ledningssystem Ta fram, dokumentera rutiner för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas Ansvara för att mål formuleras och för att de uppnås Ansvara för uppföljning och analys (3 kap. SOSFS 2005:12)

Verksamhetschef Verksamhetschefen ska ansvara för att någon närstående omedelbart underrättas när en patient avlider eller en patients tillstånd allvarligt försämras (Förordning [1996:933] om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården) Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) om verksamhetschef inom hälso- och sjukvården) Är hälso- och sjukvårdspersonal

Patientdatalagens (2008:355) syfte 1 kap 2 § Informationshantering inom hälso- och sjukvården ska vara organiserad så att den tillgodoser patientsäkerhet och god kvalitet samt främjar kostnadseffektivitet. Personuppgifter ska utformas och i övrigt behandlas så att patienters och övriga registrerades integritet respekteras. Dokumenterade personuppgifter ska hanteras och förvaras så att obehöriga inte får tillgång till dem

Patientdatalagen - nyheter Möjliggöra sammanhållen journalföring mellan flera olika vårdgivare. Vårdgivarna kan få direktåtkomst till varandras journalhandlingar. Reglering av inre sekretess Inga sekretessgränser INOM ett landsting eller kommun (möjligt att föra över skolhälsovårdsjournaler inom en kommun, inte till privat skolhälsovård inom samma kommun) Regler för tilldelning och kontroll av åtkomst till uppgifter Patienten får en rätt att ”spärra” uppgifter

Reglering av kvalitetsregister Patienten kan få direktåtkomst till sin journal och logguppgifter samt har rätt att begära information om åtkomst Patienten får rätt att införa avvikande mening

Elektronisk åtkomst inom en vårdgivares verksamhet Vårdenhet 1 Vårdenhet 2 Inre sekretess, 4 kap. 1 § Patienten möjlighet motsätta sig – dock ej vårdnadshavare, 4 kap. 4 § Nödöppning, 4 kap. 5 § Ingen sekretess mellan vårdgivare i samma landsting eller kommun – direktåtkomst tillåtern, 5 kap. 5 § patdl och 7 kap. 1 c § sekrl Vårdprocess 2 Vårdprocess 1 17

Sammanhållen journalföring Vårdgivare A Vårdgivare B Skede 1 Skede 2 Direktåtkomst tillåten om sammanhållen journalföring, 6 kap. 1 § Ingen sekretess om sammanhållen journalföring, 7 kap. 1 c § sekrl Patienten ska informeras o kan motsätta sig 6 kap. 2 § Uppgifter om att det finns spärrade uppgifter får göras tillgängliga Uppgifter om vilken enhet som spärrat endast under vissa förutsättningar – nöd 6 kap. 4 § Uppgifter om att det finns ospärrade uppgifter ska göras tillgängliga, 6 kap. 2 § 5 st om patienten inte spärrat villkor för vårdgivare 2; aktuell patientrelation, uppg har betydelse, patienten samtycker + intyg Vårdnadshavare får inte spärra, 6 kap. 2 § 4 st 18

Inre sekretess dvs inom en vårdgivare 4 kap. 1 § ...får ta del av journaluppgift endast om du deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för arbetet inom hälso- och sjukvården.

När får man ta del av uppgifter hos annan vårdgivare (sammanhållen journalföring)? Aktuell patientrelation Kan antas ha betydelse för vården Patienten samtycker och vid intygsutfärdande Har eller har haft en patientrelation Kan antas ha betydelse för intygsskrivandet (5 kap. 3 § PDL)

Skyldigheten att föra patientjournal 3 kap. 1 § 1 st Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal ska föras för varje patient och får inte vara gemensam för flera patienter.

Syftet med journalföring 3 kap. 2 § GOD OCH SÄKER VÅRD men även informationskälla för patienten om erhållen vård uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården underlagsmaterial vid tillsyn och kontroll av den vård som patienten erhållit. uppgiftsskyldighet enligt lag forskning

Vem är skyldig att föra journal? 3 kap 3 § Skyldig att föra journal är den som har legitimation eller särsklit förordnande att utöva visst yrke (Jämför 4 kap. 8 § SOSFS 2005:12)

Journalhandling Framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel och som upprättas eller inkommer i samband med vården av en patient och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden eller om vidtagna eller planerade vårdåtgärder 1 kap. 3 § PDL

Vilka uppgifter? 3 kap. 6 § En patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. 1. Patientens identitet 2. Väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården 3. Uppgifter om ställd diagnos och anledning till mer betydande åtgärder 4. Väsentliga uppgifter om vidtagna och planerade åtgärder 5. Uppgifter om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts om val av behandlingsalternativ och möjligheterna till förnyad medicinsk bedömning. Uppgift om vem som gjort en viss anteckning och när den gjordes

3 kap. 9 § Uppgifterna ska föras in i journalen så snart som möjligt!

Signering 3 kap 10 § En journalanteckning ska om det inte finns något synnerligt hinder signeras av den som svarar för uppgiften

Avvikande mening 3 kap. 8 § Om en patient anser att en uppgift i patientjournalen är oriktig eller missvisande, ska det antecknas i journalen.

Rättelse 8 kap. 3 § Uppgifter i en journalhandling får inte utplånas eller göras oläsliga i andra fall än som avses i 4 § (beslut om journalförstöring) (Vid rättelse av en felaktighet ska det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den.)

krav på informationssäkerhetspolicy Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2008:14) om informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvård krav på informationssäkerhetspolicy regler om dokumentation och kontroll av den åtkomst till och användning av patientuppgifter som förekommit regler om tilldelning av behörighet till åtkomst regler om säkerhetskrav vid direktåtkomst för den enskilde regler om innehåll, utformning och hantering av journalhandlingar (handbok till denna SOSFS finns på www.socialstyrelsen.se)

Tystnadsplikt OSL (25 kap.) Offentlig verksamhet Inte lämna ut uppgifter om den enskilde kan lida men (25 kap. 1, 2, 6 §§) LYHS (2 kap. 8-10 §§) Privat verksamhet Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen får inte obehörigen röja vad han eller hon fått veta i sin verksamhet om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållande

Sekretessbrytande bestämmelser Offentlig verksamhet Skyldighet: står i annan lagstiftning (8 kap. 1 § OSL) Möjlighet: patienten samtycker (10 kap. 1 § OSL) förhindra missbruk m.m. (25 kap. 12 §) nödvändig vård (25 kap. 13 §) misstänker brott (10 kap. 23 § OSL)

Sekretessbrytande bestämmelser Privat verksamhet (”inte obehörigen röja”) Skyldighet: står i annan lagstiftning (2 kap. 8-10 § LYHS)

Sekretessbrytande bestämmelser Offentlig och Privat verksamhet 2 kap 11 § LYHS Vistas på sjukvårdsinrättning Rättsmedicinsk undersökning Socialstyrelsens rättsliga råd Avskiljande vid högskoleutbildning Transportstyrelsen

Föräldrabalken ”Vårdnadshavaren har rätt och skyldighet att bestämma i frågor som rör barnets personliga angelägenheter. Vårdnadshavaren skall därvid i takt med barnets stigande ålder och utveckling ta allt större hänsyn till barnets synpunkter och önskemål.” (6 kap. 11 §)

Vårdnadshavare OSL (12 kap. 3 §) Offentlig verksamhet Vårdnadshavare förfogare över sekretessen ensamt eller tillsammans med den underårige (beroende på ålder och mognad) Om den underårige kan antas lida betydande men eller om det står i lag – sekretess även gentemot vårdnadshavare! Privat verksamhet Ingen särskild bestämmelse – ”inte obehörigen röja”

Förvaltningslagen principer om god förvaltning - Serviceskyldighet - Tillgänglighet - Lättbegripligt språk - Snabb och enkel handläggning - Utredningsansvar - Jävsbestämmelser - Rätt till insyn och kommunikation - Beslutsmotivering

Förvaltningslagen Myndighets beslutande verksamhet Undantag för den beslutande verksamheten: hälso- och sjukvård (fast inte när det gäller myndighetsutövning) - 33 § FL

Myndighetsutövning ”Beslut eller andra åtgärder som ytterst är uttryck för samhällets maktbefogenhet” - saken avgörs ensidigt genom beslut av myndigheten - beroendeförhållande - gynnande/missgynnande bindande beslut

Jäv (FL 11, 12 §§) Den som ska handlägga ett ärende är jävig om 1. sakägar-, intresse- och släktskapsjäv 2. ställföreträdarjäv 3. tvåinstansjäv 4. ombuds- och biträdesjäv 5. generalklausul När frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse kan man bortse från jäv.

Motivering av beslut (FL 20 §) Ärende som avser myndighetsutövning. ”De skäl som har bestämt utgången” Varje beslut av en myndighet ska grundas på objektiva konstaterbara skäl. Dessa ska redovisas öppet. Motiveringen syftar till att garantera att ärendena prövas omsorgsfullt, sakligt och enhetligt.

Snabb och enkel handläggning Lättbegripligt språk (FL 7 §) Varje ärende ska handläggas enkelt, snabbt och billigt utan att säkerheten eftersätts. Myndigheten ska uttrycka sig lättbegripligt.

Samverkan mellan myndigheter (6 §) Tolk (8§) Ombud och biträde (9 §) Inkommande handling (10 §) Remiss (13 §) Omröstning (18 §) Avvikande mening (19 §) Underrättelse av beslut (21 §) Överklagande (22 §) Hur beslut överklagas (23-25 §§) Omprövning av beslut (27, 28 §§) Inhibition (29, 30 §§) Vissa begränsningar av lagens tillämpning (31-33 §§)

Allmänna handlingar 2 kap. TF Skrift eller bild Upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniska hjälpmedel.

Allmänna handlingar 2 kap. TF Inkommen till myndigheten eller Upprättad hos myndigheten och Förvaras hos myndigheten Inkommen=anlänt till myndigheten eller kommit behörig befattnings- havare tillhanda Upprättad= expedierad, slutbehandlad, justerad eller färdig Förvarad=tillgänglig så att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas

Inte allmänna handlingar - interna dokument (t.ex. checklistor, lathundar, telefonlistor) privat post handlingar som ingår i bibliotek ”Mellanprodukter” som kan bli allmänna handlingar utkast, koncept minnesanteckningar

Begäran om utfående av allmän handling skyndsamt på stället eller kopia anonymt (om inte en skadebedömning krävs) om avslag - skriftligt beslut (inte möjligt med anonymitet)

Utlämnade av journal Offentlig verksamhet Tryckfrihetsförordningen (allmän handling) OSL 4 kap: Hanteringen av allmänna handlingar 6 kap: Utlämnade av allmänna handlingar, t.ex. överklagbara beslut (7 §) Privat verksamhet 8 kap. 2 § PDL En journalhandling inom enskild hälso- och sjukvård ska på begäran av patienten eller av en närstående så snart som möjligt tillhandahållas honom eller henne, om inte annat följer av 2 kap. 8 och 9 §§ LYHS (dvs. får inte obehörigen röja)

Vaccination Behörighet att ordinera läkemedel för vaccination (3 kap. 10 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd [SOSFS 2000:1] om läkemedelshantering i hälso- och sjukvård) Överkänslighetsreaktion Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (1999:26) om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner

Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) 1 kap. Inledande bestämmelser (vem som är hälso- och sjukvårdspersonal 2 kap. Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal 3 kap. Behörighets- och legitimationsregler 4 kap. Begränsningar i rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder 5 kap. Disciplinpåföljd och återkallelse av legitimation m.m. 6 kap. Socialstyrelsens tillsyn 7 kap. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnds verksamhet 8 kap. Ansvarsbestämmelser, överklagande m.m.

Hälso- och sjukvårdspersonal den som har legitimation personal verksamma vid vårdinrättningar den som biträder en legitimerad personal vid apotek och giftinformationsverksamhet personal vid larmcentral som förmedlar hjälp eller lämnar råd och upplysningar till vårdsökande

Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal Den personal som tillhör hälso- och sjukvårds- personalen skall utföra sitt arbete enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt. (2 kap 1 § LYHS)

Det personliga yrkesansvaret Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen bär själv ansvaret för hur han eller hon fullgör sina arbetsuppgifter. (2 kap 5 § LYHS)

HSAN (Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd) Prövar frågor om disciplinpåföljd och behörighetsinskränkningar Måste pröva alla anmälningar som är gjorda inom rätt tid (= två år) Skriftlig handläggning Ordförande/nämndbeslut

Adresser Lagar, förordningar www.lagrummet.se SOSFS/Patientsäkerhet/lex Maria www.socialstyrelsen.se HSAN www.hsan.se