Lesjöns utlopp (station 2541) GULLSPÅNGSÄLVEN 2010 Som ni alltså hörde heter jag Anders Ternsell Jag har nu under våren en tillfällig anställning på ALcontrol och har då fått i uppgift att sammanställa rapporten om Klarälven Jag tycker att det ska bli roligt att här i vackra Ransäter få presentera för er i Klarälvens vattenvårdsförbund lite av det jag har kommit fram till Såhär har jag tänkt mig presentationen Lesjöns utlopp (station 2541)

Undersökningarna 2010 Ordinarie vattenkemi 17 stationer i vattendrag 10 stationer i sjöar Bottenfauna 5 lokaler i vattendrag

Innehåll Avrinningsområdet Organiskt material Väderförhållanden Syretillstånd Vattenföring, ämnes- transport och arealförlust Metaller Näringstillstånd Surhetstillstånd Jag ska börja med att prata om avrinningsområdet, därefter nämns de lite större punktföroreningskällorna. Vädret under 2002 Vattenföringen Ämnestransporter Extraprovtagning vid Almar Försurningssituation halter av Näringsämnen halter av Organisktmaterial syretillståndet i sjöarna föroreningar speciellt metaller där sådan analys görs sammanfattning Och på slutet kommer det att finnas möjlighet att ställa frågor Jag räknar med att hålla på ca 20 minuter Bottenfauna

Avrinningsområde och punktkällor • Timsälven • Svartälven • Letälven-Gullspångsälven Avrinningsområdet omfattar 11800km2 Varav 6500km2 ligger i Värmland. övriga delar ligger i hedmark i Norge (huvuddelen) samt dalarna och Härjedalen Avrinningsområdet i Värmland kan delas in i 4 delområden, huvudfåran, Halgån, Uvån och övriga tillflöden med bla Baggstabäcken, Lovisebergsälven (undersöks endast med bf för att kolla påverkan från reningsverket i Sörby) och Dömleälven(Visten) (undersöks för att den är dricksvattentäkt till Forshaga.)

Markanvändning i avrinningsområdet Skogs och fjällmark dominerar i Klarälvens avrinningsområde 67% Andelen jordbruksmark är 2% Vatten 15% Övrigt främst myr 15% Tätort 1%

Väderåret 2010 Årsmedeltemperaturen 2002 blev något varmare än normalt i hela området Gustavsfors årsmedel 4,3 mot normalt 3,5. FFÖA feb-april och augusti var varmare och oktober – december var kallare än normalt Nederbörd Relativt stora nederbördsmängder under 2002 Gustavsfors mindre än normalt, 640 mot normalt 670mm I karlstad var det omvänt där föll 670mm mot normalt 634 men detta har ju inte påverkat flödet i älven på samma sätt Jan- mars och maj- juli mer nederbörd än normalt som de mörka ringarna visar augusti till oktober och december mindre än normalt (Röd ring) • Årsmedeltemperatur 4,0 °C jämfört med 5,4 °C (normalvärdet 1961-90)

Väderåret 2010 Årsmedeltemperaturen 2002 blev något varmare än normalt i hela området Gustavsfors årsmedel 4,3 mot normalt 3,5. FFÖA feb-april och augusti var varmare och oktober – december var kallare än normalt Nederbörd Relativt stora nederbördsmängder under 2002 Gustavsfors mindre än normalt, 640 mot normalt 670mm I karlstad var det omvänt där föll 670mm mot normalt 634 men detta har ju inte påverkat flödet i älven på samma sätt Jan- mars och maj- juli mer nederbörd än normalt som de mörka ringarna visar augusti till oktober och december mindre än normalt (Röd ring) • Årsnederbörd 611 mm jämfört med 685 mm (normalvärdet 1961-90)

Vattenföring 2010

Vattenföring 2010

Vattenföring 2010

Vattenföring 2010

Ämnestransporter Timsälven och Svartälven 1989-2010 Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig.

Ämnestransporter Timsälven och Svartälven 1989-2010 Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig.

Arealspecifik kväveförlust 2010 Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig. • Låg förlust motsvarar normalläckage från icke kvävemättad skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar normalläckage från påverkad skogsmark och ogödslad vall • Hög förlust motsvarar läckage från åker i slättbygd

Arealspecifik fosforförlust 2010 Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig. • Mycket låg förlust motsvarar läckage från opåverkad skogsmark • Låg förlust motsvarar läckage från vanlig skogsmark • Måttligt hög förlust motsvarar läckage från hyggen och vallodling • Mycket hög förlust motsvarar läckage från erosionsbenägen åkermark

Vattenprovtagning med Ruttnerhämtare Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig.

Surhetstillstånd 2008-10 Huvudsakligen god eller svag buffertkapacitet Mycket svag buffertkapacitet i Svartälven vid Sågen (2625) Surstötar förekom i Svartälven vid Sågen (april-maj, okt-nov) och Lesjöns utlopp (apr) Varierande förmåga att motstå försurning Lägst buffertförmåga i de övre delarna av avrinningsområdet Ingen buffertkapacitet i 222 baggstabäcken uppströms Munkfors lite vatten mycket omliggande skogsmark mycket svag i 205 halgån uppströms brattfallet domineras av skogs och myrmarker Svag i stor del av uvåsystemet domineras av skogs och myrmarker- surt Vid 2010 års bottenfaunaunder-sökning var surhetsstatusen nära neutral vid samtliga fem lokaler i rinnande vatten

Surhetstillstånd 1974-2010 Gullspångsälven (1005) Varierande förmåga att motstå försurning Lägst buffertförmåga i de övre delarna av avrinningsområdet Ingen buffertkapacitet i 222 baggstabäcken uppströms Munkfors lite vatten mycket omliggande skogsmark mycket svag i 205 halgån uppströms brattfallet domineras av skogs och myrmarker Svag i stor del av uvåsystemet domineras av skogs och myrmarker- surt • Ökande buffertförmåga p.g.a. kalkningsinsatser

Organiskt material 2008-2010 Huvudsakligen måttligt höga halter av organiskt material Hög halt i Daglösens norra del (3415) och Svartälven vid Sågen (2625) Mycket hög halt i Hovaån vid Nötebron (1101) Mestadels låga eller måttligt höga halter av organiskt material i avrinningsområdet. Hög halt i Baggstabäcken uppströms industriområdet I klarälven vid Almar är kartan felritad det skall vara låg halt om man utesluter en felanalys.

Organiskt material 1989-2010 Timsälven (3001) Varierande förmåga att motstå försurning Lägst buffertförmåga i de övre delarna av avrinningsområdet Ingen buffertkapacitet i 222 baggstabäcken uppströms Munkfors lite vatten mycket omliggande skogsmark mycket svag i 205 halgån uppströms brattfallet domineras av skogs och myrmarker Svag i stor del av uvåsystemet domineras av skogs och myrmarker- surt • Halterna av organiskt material har ökat något mer än flödet.

Syretillstånd 2008- 2010 Syrefattigt tillstånd i Öjevettern Svagt syretillstånd i Bredreven, Lersjön, Daglösens norra del och Östersjön Årslägsta syrehalter indikerar ansträngda syreförhållanden i framförallt Ämten och Värmullen i augusti. Hög organiskbelastning som förbrukar syre vid nedbrytningen tillsammans med begränsade djuphålor och därmed ett begränsat syreförråd En annan orsak kan vara nolltappning under sommarmånaderna kan även det till viss del ha bidragit till de ansträngda syreförhållandena. I Värmullen kan ej påverkan från punktutsläpp, främst reningsverk i området helt uteslutas då både förhöjd konduktivitet och kväve halt kunnat skönjas.

Syretillstånd 2010 Öjevettern Årslägsta syrehalter indikerar ansträngda syreförhållanden i framförallt Ämten och Värmullen i augusti. Hög organiskbelastning som förbrukar syre vid nedbrytningen tillsammans med begränsade djuphålor och därmed ett begränsat syreförråd En annan orsak kan vara nolltappning under sommarmånaderna kan även det till viss del ha bidragit till de ansträngda syreförhållandena. I Värmullen kan ej påverkan från punktutsläpp, främst reningsverk i området helt uteslutas då både förhöjd konduktivitet och kväve halt kunnat skönjas.

Metaller Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig.

Metaller 2010 • Mest mycket låga eller låga halter • Måttligt höga medelhalter av bly i Lesjöälven nedströms Lesjöfors • Liten avvikelse från jämförvärdet för bly (4 ggr), molybden (3 ggr), och zink (2 ggr), i övrigt ingen avvikelse (Lesjöälven) Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig. • Bottenfaunan i Lesjöälven har bedömts vara påverkad av föro- rening, troligen bly från Lesjöfors industriområde

Metaller 2009 • Mest mycket låga eller låga halter • Tillfälligt måttligt höga halter av bly och zink i Letälven vid Möckelns utlopp, mycket hög zinkhalt i dec • Liten avvikelse från jämförvärdet för molybden (2 ggr), i övrigt ingen (Letälven) • Måttligt höga medelhalter av bly och koppar i Kilstabäcken, hög blyhalt i augusti Ämnestransporterna av såväl fosfor, kväve som organsiktmaterial (TOC) var lägre under 2002 jämfört med 2001. Samvariationen med vattenföringen var tydlig. • Periodvis måttligt höga halter av bly även i Hovaån

Näringsstatus (fosfor) 2008-2010 Generellt hög eller god näringsstatus Måttlig näringsstatus i Lonnen samt Timsälven vid utloppet i Möckeln Dålig näringsstatus i Hovaån p.g.a. påverkan från främst jordbruk Låga till måttligt höga halter av kväve i hela avrinningsområdet Låga halter av fosfor med undantag för baggstabäcken där den var hög möjligen pågrund att fosfor som bundits till partiklar på botten släpper och går i lösning då det är syrebrist.

Näringstillstånd (fosfor) 1974-2010 Gullspångsälven (1005) Varierande förmåga att motstå försurning Lägst buffertförmåga i de övre delarna av avrinningsområdet Ingen buffertkapacitet i 222 baggstabäcken uppströms Munkfors lite vatten mycket omliggande skogsmark mycket svag i 205 halgån uppströms brattfallet domineras av skogs och myrmarker Svag i stor del av uvåsystemet domineras av skogs och myrmarker- surt • Flera orsaker till minskande fosforhalter: reningsverk, nedläggning av jordbruk, avfolkning av glesbygd, bättre standard på enskilda avlopp och fosforfattiga tvättmedel

Näringstillstånd (kväve) 2008-2010 Generellt måttligt höga kvävehalter Mycket hög halt i Hovaån Hög halt av ammoniumkväve och samtidigt förhöjda värden för alk. och kond. påvisade genomslag från Filipstads reningsverk i norra Daglösen i mars Låga till måttligt höga halter av kväve i hela avrinningsområdet Låga halter av fosfor med undantag för baggstabäcken där den var hög möjligen pågrund att fosfor som bundits till partiklar på botten släpper och går i lösning då det är syrebrist.

Näringstillstånd (kväve) 1974-2009 Gullspångsälven (1005) Varierande förmåga att motstå försurning Lägst buffertförmåga i de övre delarna av avrinningsområdet Ingen buffertkapacitet i 222 baggstabäcken uppströms Munkfors lite vatten mycket omliggande skogsmark mycket svag i 205 halgån uppströms brattfallet domineras av skogs och myrmarker Svag i stor del av uvåsystemet domineras av skogs och myrmarker- surt • Minskande kvävehalter främst p.g.a. utsläppsbegränsningar vid Björkborns industriområde

Alger 2010 (klorofyll) • Klorofyllhalten (augusti) bedömdes som hög i Ullvettern • Klorofyllhalten var måttligt hög i centrala Daglösen och Öjevettern • Övriga sjöar hade låg klorofyllhalt Låga till måttligt höga halter av kväve i hela avrinningsområdet Låga halter av fosfor med undantag för baggstabäcken där den var hög möjligen pågrund att fosfor som bundits till partiklar på botten släpper och går i lösning då det är syrebrist. • I Lersjön, centrala Daglösen, Öjevettern, Ullvettern och Bredreven uppnåddes inte god status avseende klorofyll

Nattsländelarv av släktet Lype (foto: Medins Biologi AB) Låga till måttligt höga halter av kväve i hela avrinningsområdet Låga halter av fosfor med undantag för baggstabäcken där den var hög möjligen pågrund att fosfor som bundits till partiklar på botten släpper och går i lösning då det är syrebrist. Nattsländelarv av släktet Lype (foto: Medins Biologi AB)

Bottenfauna 2010 • Näringsstatusen expertbedömdes som hög på lokalen i Gullspångsälven vid Åråsforsarna. • Näringsstatusen expertbedömdes som god på lokalerna i Lesjöälven nedströms Lesjöfors samt Svartälven nedströms Hällefors. • I Lesjöälven nedströms Lesjöfors bidrog sannolikt förhöjda blyhalter till den låga individtätheten av bottenfaunaorganismer. • I Svartälven nedströms Hällefors påvisade mundelsskador på fjädermyggs- larver förekomst av miljögifter i sedimentet. • Näringsstatusen expertbedömdes som otillfredsställande på lokalen i Storforsälven nedströms Storfors. Mundelsskador på fjädermyggs- larver har förekommit tidigare år. Låga till måttligt höga halter av kväve i hela avrinningsområdet Låga halter av fosfor med undantag för baggstabäcken där den var hög möjligen pågrund att fosfor som bundits till partiklar på botten släpper och går i lösning då det är syrebrist. • Näringsstatusen expertbedömdes som måttlig på lokalen i Hovaån. Förändringar som färre bäcksländor och fler märlkräftor indikerar ökad eutrofieringspåverkan.

Såhär har jag tänkt mig presentationen Som ni alltså hörde heter jag Anders Ternsell Jag har nu under våren en tillfällig anställning på ALcontrol och har då fått i uppgift att sammanställa rapporten om Klarälven Jag tycker att det ska bli roligt att här i vackra Ransäter få presentera för er i Klarälvens vattenvårdsförbund lite av det jag har kommit fram till Såhär har jag tänkt mig presentationen