P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Den engelska ordföljden
Advertisements

Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Satsdelar.
Bisatser © Birgitta Ryding.
Svenska som andraspråk
Konjunktioner (och subjunktioner) youtube. com/watch
Golv, väggar, tak. fönster och en dörr
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
Allmän grammatik SATSDELAR
Igår var Lisa på bio..
SYNTAX Allmän Grammatik.
Underordnade konjunktioner
Satsdelar.
Intro till Generativ Grammatik och Frasstrukturgrammatik Tis, 1/10
Satsled och satstruktur
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
Allmän grammatik SATSDELAR
Våra fyra första satsdelar i korthet
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
BISATS ENLIGT FUNKTION
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Huvudsatser och bisatser
Aktiva och passiva verb
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Mening eller fråga TRYCK F5.
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.
Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.
SPARKVIPA.
Skrivregler & grammatik
Reflexiva verb + riktning och befintlighet
Samordnande konjunktioner- bindeord
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Konjunktioner bindeord.
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Börja och avsluta med tid
Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.
SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.
Grammatik.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.
Satsschema - Hur använder man det?.
Språksystemet, huvudsats/bisats Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Språksystemet, satsdelar Lars-Gunnar Andersson Inst. för svenska språket.
Grammatik och språkriktighet
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Huvudsats och huvudsats
Satsdelar.
Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.
Skriva meningar i huvudsats
Ordföljd huvudsats.
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Samordnade konjunktioner
Svensk grammatik Satslära (Del 2).
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Satsschema - Hur använder man det?.
Possessiva pronomen.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.
Presentationens avskrift:

P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS SATSDELAR P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS

PREDIKAT OCH SUBJEKT Börja med att hitta verbet! = P Ex: måla Ställ subjektsfrågan! vem? Vad? Vilka? S P Ex: Kalle målar. (Vem målar? Svar: Kalle)

OBJEKT OCH PREDIKATSFYLLNAD Objekt = föremål för handlingen O ex: Kalle målar huset o = vem, vad, vilken + P + S vad + målar + Kalle? svar: huset

PF PREDIKATSFYLLNAD = PF (Predikativ) PF = vem, vad, vilken + P + S P = vara heta bli kallas anses för utses till anses förefalla utnämnas till (betydelsefattiga verb som måste ”fyllas ut” ex: Kalle heter Karl vad heter Kalle? svar: Karl =PF

ADVERBIALET ADVL = bestämning till verbet (P) Platsadverbial Tidsadverbial Sättsadverbial Gradsadverbial Orsaksadverbial Satsadverbial Nekande adverbial

PADVL Var? Stina är hemma. (var är Stina?) Vart? Stina går hem. (vart går Stina?) Varifrån? Stina kommer hemifrån. (varifrån kommer Stina?)

TADVL När? Stina kom hem igår. (När kom Stina hem?)

SADVL Hur? Stina sjunger vackert. (Hur sjunger Stina?)

GADVL Hur mycket? Hur litet? Stina sjunger mycket vackert. Stina sjunger ganska vackert.

OADVL Varför? Stina sjunger av glädje. (Varför sjunger Stina?)

SatsADVL Stina sjunger kanske i dag. Stina sjunger troligen i dag. Stina sjunger tyvärr i dag.

NekADVL Stina sjunger inte i dag. Stina sjunger knappast i dag. Stina sjunger aldrig.

ATTRIBUT bestämning till ett subst eller pron Adjektivattribut Substantivattribut Genitivattribut Prepositionsattribut Adverbattribut Satsattribut Infinitivattribut

AATTR Den vackra flickan adj Min första moped ro pron

SATTR Båten Julia s

GATTR Maijas båt s i gen Hennes båt pron i gen

PATTR Biff med lök prep s En båt utan segel prep s

ADVATTR Båten därborta adv Filmen igår

SATSATTR Maija har en båt, som heter Julia. relativ bisats = attributsats

INFATTR Konsten att segla infinitiv

MENING OCH SATS En mening börjar med stor bokstav och slutar med stort skiljetecken (. ? !) En mening består av en eller flera satser En sats måste ha ett P och ett S

HUVUDSATS OCH BISATS Huvudsats kan stå ensam Bisats kan inte stå ensam Ex: Jag har en bil. = HS som är blå. = BS

OLIKA SLAG AV BISATSER Subjunktionsbisats Relativ bisats Indirekt frågesats

SUBJUNKTIONSBISATS Hon sade att hon har en blå bil. När jag blir rik, köper jag en Jaguar. Om jag vinner på lotto, blir jag rik. Andra subjunktioner: eftersom, därför att, …

RELATIV BISATS Jag vill ha en Jaguar, som är röd. Jag tycker om bilar, vilket är självklart. I huset, där jag bor, finns en katt.

INDIREKT FRÅGESATS Hon frågade om jag kommer på bio.