G RUNDLÄGGANDE XML OCH CSS Mikael Gunnarsson och Helena Francke TLS, HyrData, Stockholm mars 2003

Helena Francke -- 17/03/03 Kursmål Att deltagarna efter kursen skall: n ha förutsättningar att på egen hand fortsätta sina studier av och sitt arbete med XML och/eller CSS,  ha fått en god insikt i innebörden av sådant som ett välformat (well-formed) respektive giltigt (valid) dokument, n samt kunna arbeta med dokuments struktur och innehåll skilt från dess presentation. Fokus ligger på konstruktion av webbsidor.

Helena Francke -- 17/03/03 Disposition - måndag - XML n Introduktion till XML n Genomgång av ett välformat dokument n Övning: att skapa ett välformat dokument Övning n Genomgång av giltiga dokument och DTD:er n Övning: att skapa en DTD Övning n Diskussion av några XML-applikationer och tillämpningsområden URL till detta moment:

Helena Francke -- 17/03/03 XML-intro n Uppmärkningsspråk - bakgrund n Vad är XML? n Tillämpningsområden n Associerade standarder: n XSL (eXtensible Stylesheet Language) n XML Linking Language n XML Pointer Language

Helena Francke -- 17/03/03 Uppmärkningsspråk n Märka upp en text utifrån dess struktur eller innehåll n Läsbara för människor och maskiner n Standard Generalized Markup Language (ISO Standard 8879), 1986 n eXtensible Markup Language 1.0 (feb. 1998) W3C Recommendation

Helena Francke -- 17/03/03 UPPMÄRKNINGSSPRÅK (Markup Languages) SGML (Standard Generalized Markup Language) XML (eXtensible Markup Language) HTMLTEIMathMLRDF m fl

Helena Francke -- 17/03/03 Utmärkande principer för SGML och även för XML (efter DeRose) n Deskriptiv uppmärkning - dokumenten består av objekt av olika klasser, inte av formaterade sekvenser. n Hierarkisk struktur - element kan innehålla varandra i en hierarki (en trädstruktur). n Flexibilitet - SGML/XML dikterar inte vilken typ av objekt som får förekomma i ett dokument och inte heller hur dessa objekt relaterar till varandra. De är ändå läsbara/tolkningsbara i samma program. n Formell specifikation - uppmärkningen i ett dokument bestäms i en DTD som den kan kontrolleras mot. n Representationen kan läsas av människor - text + uppmärkning skrivs i vanlig ASCII eller Unicode och kan läsas och skapas i vilken enkel textredigerare som helst.

Helena Francke -- 17/03/03 XML XML skall dessutom vara, bl a: n fullt kompatibel med SGML (men inte tvärtom) n möjlig att kunna använda över Internet n enkelt att skapa dokumentinstanser och DTD:er n samt enkelt att skriva program till

Helena Francke -- 17/03/03 Välbyggda och giltiga dokument n En välbyggd dokumentinstans bryter inte mot de regler som finns uppställda i XML- rekommendationen. (allmänna regler) n En giltig dokumentinstans har en Document Type Declaration (DOCTYPE-deklaration) som anger att instansen följer de regler som finns uppställda i en särskild DTD (Document Type Definition) som styr ett särskilt ”XML-språk”. (särskilda regler) n Det räcker att en instans är välbyggd, den behöver inte följa en DTD.

Helena Francke -- 17/03/03 Webbläsarnas stöd för XML n Dagens webbläsare godkänner mycket fel i HTML- märkningen. För att XML-tolkar skall kunna vara relativt okomplicerade bestämde man att läsarna endast skall visa välbyggda dokument. n Internet Explorer 5.x och 6.0 har ett hyfsat stöd för XML tillsammans med CSS och XSLT (end. i 6.0) n Netscape Navigator 4.7 och Netscape 6.0 visar strukturen hierarkiskt, men inte mer Netscape 7 har stöd för XML, namespaces och enkel XLink

Helena Francke -- 17/03/03 Webbläsarnas stöd för XML II n Mozilla 1.3 (beta) skall ha stöd för XML tillsammans med CSS, samt namespaces och XSLT n Opera 6.0 och 7 har stöd för XML tillsammans med CSS men XSLT endast på serversidan (7) n exempel exempel

Helena Francke -- 17/03/03 Tillämpningsområden I Bibliotekets roll som… n informationsförsörjare: n sökning av information på webben och i databaser n bearbetning av information n strukturering / beskrivning av information - metadata (RDF-exempel - ) n publicist - av alltifrån ”hemsidor” till doktorsavh., studentuppsatser och företags- eller myndighetsrapporter n flexibilitet - nya märkord kan införas n presentationsmöjligheter - XSL, XSLTXSL, XSLT n länkning - Xlink, XPointerXlinkXPointer

Helena Francke -- 17/03/03 Tillämpningsområden II n informationsstrukturering n lättare för applikationer (program) att kommunicera med varandra n leverantörsoberoende / plattformsoberoende n göra informationen utbytbar mellan system av olika fabrikat / versioner n möjliggöra byte av programleverantör och ändå kunna återanvända informationen n Unicode n Återanvändning (jmf presentationsmöjligheter ovan)

Helena Francke -- 17/03/03 eXtensible Stylesheet Language n XSL version 1.0, består egentligen av 3 delar: n XSL Transformations (XSLT 1.0), W3C Recommenation 16 november 1999 n transformerar XML-dokument n XML Path Language (XPath 1.0), W3C Recommenation 16 november 1999 n språk för att referera till delar av XML-dokument n XSL Formatting Objects (XSL-FO 1.0), W3C Recommendation 15 oktober 2001 n instans mellan medianeutral XML och mediaspecifik slutprodukt

Helena Francke -- 17/03/03 eXtensible Stylesheet Language II n ett relativt avancerat språk för stilmallar n byggda som XML-språk n kan användas för att transformera en dokument-instans till flera andra filformat

Helena Francke -- 17/03/03 XML Linking Language n XLink version 1.0, W3C Recommendation 27 juni 2001 n mer avancerad länkning än i HTML, bl a genom att göra det möjligt att: n ha länkrelationer mellan fler än två resurser n associera metadata med en länk n ha länkar som är placerade på en plats som ligger separat från de länkade resurserna

Helena Francke -- 17/03/03 XML Pointer Language n XPointer version 1.0, W3C Working Draft 16 augusti 2002 n ett antal föreslagna rekommendationer som har att göra med att kunna identifiera fragment för att kunna peka URIer till dem exv. för olika typer av länkar.

Helena Francke -- 17/03/03 Exempel på tillämpningar av XML n XML-språk n MathML, ChemML, RDF, XHTML, SMIL, BiblioML, XTM (topic maps)XTM (topic maps) n Projekt inom biblioteksvärlden n Arkiv EX vid Blekinge Tekniska Högskolas Bibliotek n DAISY-projektet n DiVA DiVA

Helena Francke -- 17/03/03 Refererad litteratur Andersson, David & Jonas Andersson (2000): Nyttan med att strukturera information - med fokus på XML. Borås: Högskolan i Borås. (Magisteruppsats i Informatik). DeRose, Steven (1997): The SGML FAQ Book : Understanding the Foundation of HTML and XML. Boston/Dordrecht/London: Kluwer. W3C:s rekommendationer för XLink, XPointer och XSL