SAMBA Britha Sjöberg Lars Björkman 2003-05-27.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Samordnad vårdplanering - SVPL Gemensam rutin för Västra Götaland
Advertisements

Nationella screeningprogram
SAMBA SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Modellering i praktiken
Terminologifrågor i InfoVU-projektet Termkonferensen 2003 Ulla Gerdin Socialstyrelsen.
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård modell för registrering, uppföljning och redovisning till den nationella väntetidsdatabasen.
Samordnad vårdplanering och informationsöverföring Sörmland
NI och V-TIM 2 V-TIMs anpassning till NI
Inger Wejerfelt, SKL/Arkitekturledningen
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Basal processmodell för svensk sjukvård – SAMBA
Patientens väg genom vården
Några viktiga krav i ISO9001:2000
Samordnad vårdplanering
Nordiska Kommunala Chefsrevisorskonferensen augusti 2012
Disposition Processer Samba modellen Vad kan Samba användas till
Systemkarta.
AU Digital samverkan LO Process
UML och processmodellering i hälso- och sjukvård
Relationen mellan begrepp i Socialstyrelsens termbank och NI:s begreppsmodell Ett fackspråkligt begrepp med dess definition motsvaras av flera atomära.
Disposition Standardiseringsarbete / organisationer Modeller Contsys
U t v e c k l i n g s c e n t r u m Chefsdagen 5/
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Patientupplevd vårdkvalitet
LEDNINGSFUNKTIONER I PRAKTIKEN
Att få rätt saker att hända
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård
Svensk Förening för Medicinsk Informationsbehandling
Utvärdering av processmognad
Personprocessen Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende egna problem och önskemål, meddelanden Hälsoprocess förädlingsobjekt: personens.
UML och SAMBA för modellering i hälso- och sjukvård
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Modell för Utveckling av ledningssystem
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
SAMBA Metodologiskt utveckling IT i vården terminologi
OBS Material bearbetat av GBG: Stad
Strukturerad processbeskrivning som kvalitetsfaktor - SAMBA Lars Björkman distr.läk, systemförvaltare
Patientlagen Källa: Sveriges kommuner och landsting.
Nya föreskrifter och allmänna råd
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
Projekt Kortare Väntetider - mål Tillgänglighet till vård och behandling ska följa regionens vårdgarantier Patienterna ska erhålla överenskommen tid för.
Verksamhetsanalys av hälso- och sjukvård Magnus Fogelberg Luleå f og a re.
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst
SAMBA – processverktyget i väntetidsregistreringens tjänst Magnus Fogelberg Stockholm f og a re.
SAMBA Lars Björkman SAMverkan Begrepp Arkitektur.
Riktlinjer Dokumentation Kompetens- utveckling Stödmaterial.
Vårdinformation och informationsöverföring
Vård utan omvägar - en del av programmet för ökad patientsäkerhet
Processerna Klinisk process
Delegering Vem får delegera?
nov 06 Samordnad vårdplanering - projektet Ett gränsöverskridande verksamhetsutvecklingsprojekt C. Wisser
SAMBA – SAMverkan, Begrepp och Arkitektur
Treserva Användarföreningen
Problem och problemgrupper i hälso- och sjukvård Maria Areblad Magnus Fogelberg Örebro f og a re.
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
Vård- och behandlingsgarantin - en del av patientlagen
Material för socialtjänsten
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01
Hur styrs landstinget?.
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

SAMBA Britha Sjöberg Lars Björkman 2003-05-27

Presentation av SAMBA 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen 7. Underliggande begrepp, översikt av modell

Diskussion om SAMBA Detaljvandring genom processmodellen – kan vi få in alla typer av processer i modellen? – är processmodellens start och slut samt gränsytor mot omgivningena acceptabla? Underliggande begreppsmodellering, detaljgenomgång - betydels för vårt eget arbete - deltagare i remisshantering mm?

Presentation av SAMBA 1 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen

SAMBA - vårdprocessen 1 Nationellt nätverk på initiativ från Stockholm, start hösten 2001 ITHS-finansierat projekt från våren 2002 Uppdrag: att redovisa en modell av hälso- och sjukvårdens huvudprocess i form av process- och begreppsmodell

Syfte med SAMBA att beskriva verksamheten i hälso- och sjukvård 1 så att de gemensamma dragen hos olika processer görs tydliga. på en generell nivå Då kan en informa-tionsmodell för hälso- och sjukvården skapas till utveckling av processtödjande IT-system.

SAMBA - tidplan 1 Modellering 2003-04-30 Dokumentation 2003-06-30

Utgångspunkt 1 Tagit del av processmodeller framtagna i olika landsting Tagit del av nationella arbeten med koppling till SAMBAs arbete POINT SITHS Tagit del av olika internationella modeller och standarder CONTSYS HL7 HISA

Uppgift 1 Identifiera och beskriva en gemensam huvudprocess inom hälso-och sjukvården Definiera huvudprocessens begrepp

Avgränsning 1 Projektet har inget mandat att sätta standarder men skall kunna överlämna förslag till SIS/HSI till kommande standard

Deltagare 1 Stockholms läns Landsting Landstinget i Värmland Region Skåne Västra Götalandsregionen RegionIT (Jönköping, Östergötland) Örebro Universitet Carelink SFMI, Svensk Förening för Medicinsk Informatik

Presentation av SAMBA 2 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen

2 SPINDELN Hedin et al, Att mena och mäta samma sak - en begreppsorienterad metod för terminologi-arbete Studentlitteratur, 1999

Spindeln 2 Kärnbegrepp aktör patient uppfattat tillstånd patientrelaterad aktivitet Stödbegrepp IMSF Icke Mänsklig Struktur o Fenomen MSF Mänsklig Struktur o Fenomen

2

BRAA-projektet 2

Landstinget i Värmland 2 LiVs koncept för Vårdinformationssystem Beskrivning av ett nytt gemensamt vårdinformationssystem för Hälso- och sjukvården i Landstinget i Värmland VISI-projektet 2000-12-07 http://www.liv.se/forandring/utrednrapp/visi-koncept.pdf

2

2

Projekt POINT POlicy för INformationstillgång och dess Tillämpning i 2 informationssystemet Projektet är delfinansierat av ITHS-programmet (Landstingssektorn och KK-stiftelsen) 2 http://www.carelink.se/files/Point.pdf

2

2

CONTSYS 2 CEN TC 251 ENV 13940 System of concepts to support continuity of care Magnus Fogelberg 2003-04-24

CONTSYS - kontinuitetsbegrepp 2 ett resultat av att identifiera, analysera och modellera begrepp inom vårdens kontinuitet Klinik A Mott Klinik B Avd Klinik B Mott åb VC Avd Kom- mun Hem VC åb Maria Areblad 2003-02-04

Nationellt ansvar för hälso- och sjukvårdens terminologier Socialstyrelsen 2 Nationellt ansvar för hälso- och sjukvårdens terminologier Uppdrag 2001 till en arbetsgrupp att översätta och bearbeta CONTSYS för svenska förhållanden Svensk version juni 2001 Maria Areblad 2003-02-04

Task force CONTsys Europeisk revision av CONTsys startad 2003-05-17 Europeisk standard i slutet av 2004 Tvingande standard i Sverige 2006

Inte vårdadministrativa termer 2 Inte vårdadministrativa termer Inte klinisk terminologi Magnus Fogelberg 2001-12-18

Begrepp i vårdkontinuiteten 2 Begrepp i vårdkontinuiteten Magnus Fogelberg 2001-12-18

Kapitel i CONTSYS Vårdkontinuitetens aktörer 2 Vårdkontinuitetens aktörer Hälsoproblem och deras handläggning Vårdverksamhet i ett kontinuitetsperspektiv Aktiviteter och olika former av beslutsstöd Mandat i vårdkontinuiteten Hälsodata i vårdkontinuiteten Magnus Fogelberg 2003-04-24

Hälsan och dess problem 2 person definierar 1..1 1..1 uppfattar 0..* 1..1 behov av hälso- och sjukvård hälsotillstånd problemkomplex skapar 1..1 0..1 1..1 1..* 1..1 f består av består av föranleder 1..* 1..* 1..* hälsoförhållande utgör hälsoproblem vårdbegäran 1..1 0..1 fogare/MA/MF 2003-05-23

Problem i hälso- och sjukvård 2 hälsoproblem: problem relaterat till persons hälsa och som uppfattats av hälso- och sjukvårdspersonal f problemkomplex: gruppering av flera hälsoproblem som sett ur en hälso- och sjukvårdsintressents perspektiv hör samman fogare/MA/MF 2003-05-23

Kontakter 2 patientkontakt då hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdstjänst utan direkt kontakt med patient Hälso- och sjukvårdspersonal English term = health care professional Patientkontakt 1..n deltar i 0..n English term = contact kontakt då hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdstjänst Indirekt patientkontakt Direkt patientkontakt English term = encounter f patientkontakt då hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdstjänst i direkt kontakt med patient 0..n inbegriper 1 Patient English term = subject of care fogare/MA/MF 2003-05-23

Kontakter 2 Hälso- och sjukvårdspersonal English term = health care professional Patientkontakt 1..n deltar i 0..n English term = contact 0..n Annan hälso- och sjukvårdsintressent English term = health care third party 0..n deltar i Indirekt patientkontakt Direkt patientkontakt English term = encounter f 0..n 0..n inbegriper 1 1 Patient English term = subject of care fogare/MA/MF 2003-05-23

Aktiviteter/tjänster 2 termförvirring Spindeln: patientrelaterad aktivitet BRAA: aktivitet = patientrelaterad aktivitet tjänst = aktivitet som har ett positivt syfte för patientens tillstånd CONTSYS: aktivitet = BRAA tjänst tjänst = aktivitet utförd av hälso- och sjukvårdspersonal Magnus Fogelberg 2003-04-24

2 Magnus Fogelberg 2001-12-18 Hälso- och sjukvårdsagent English term = health care agent Patient English term = subject of care 2 1..n 1 1..n utförs för utför 0..n Hälso- och sjukvårdsaktivitet English term = health care activity Hälso- och sjukvårdstjänst English term = health care service 1..n 0..n utförs av Hälso- och sjukvårdspersonal English term = health care professional Magnus Fogelberg 2001-12-18

2 Magnus Fogelberg 2001-12-18 Hälso- och sjukvårdsagent English term = health care agent Patient English term = subject of care 2 1..n 1 1 utför utförs för 0..n 1..n Hälso- och sjukvårdsaktivitet English term = health care activity Hälso- och sjukvårdstjänst English term = health care service Kompletterande hälso- och sjukvårdsaktivitet English term = health care compliant activity 0..n 0..n 0..n utförs av utförs av utförs av 1..n Annan hälso- och sjukvårdsintressent English term = health care third party 1..n Hälso- och sjukvårdspersonal English term = health care professional Magnus Fogelberg 2001-12-18

2 Magnus Fogelberg 2001-12-18 Hälso- och sjukvårdsagent English term = health care agent Patient English term = subject of care 2 1..n 1 1 utför utförs för Patientkontakt English term = contact Journalföring() 0..n 1..n Hälso- och sjukvårdsaktivitet English term = health care activity är till- fälle för Hälso- och sjukvårdstjänst English term = health care service Kompletterande hälso- och sjukvårdsaktivitet English term = health care compliant activity Automatiserad hälso- och sjukvårdsaktivitet English term = health care automated activity 0..n 0..n 0..n 0..n 0..n utförs av utförs av utförs av utförs av utförs av 1..n Annan hälso- och sjukvårdsintressent English term = health care third party 1..n Hälso- och sjukvårdspersonal English term = health care professional 1 1 Medicinteknisk anordning English term = health care device Datorprogram i hälso- och sjukvård English term = health care software Magnus Fogelberg 2001-12-18

Kontakter i förhållande till problem 2 Patientkontakt English term = contact Journalföring() Hälso- och sjukvårdsmandat English term = care mandate Kontaktperiod English term = period_of_service 1 avser 1 omfattar 1..n 1..n 0..n utfärdas av 1..n 1 vårdepisod (LF1998): alla vårdkontakter med en eller flera vårdgivare (1) som en patient haft för ett visst specifikt hälsoproblem mellan en start- och en slutpunkt Hälso- och sjukvårdsintressent English term = health care party 0..n 1 definierar Hälso- och sjukvårdstjänst English term = health care service Kontaktkomponent English term = contact element 1..n utförs inom 1..n 0..n används mot 1 0..n hanterar 1 1..n ingår i vårdepisod (CONTSYS): samtliga kontaktkomponenter som avser ett och samma hälsoproblem Problemkomplex English term = health issue thread Hälsoproblem English term = health issue Vårdepisod English term = episode of care 0..n 1 är föremål för 1..n Magnus Fogelberg 2003-04-24

Kontakter i förhållande till problem 2 Patientkontakt English term = contact Journalföring() Hälso- och sjukvårdsmandat English term = care mandate Kontaktperiod English term = period_of_service 1 avser 1 omfattar 1..n 1..n 0..n utfärdas av 1..n 1 Hälso- och sjukvårdsintressent English term = health care party 0..n 1 definierar Hälso- och sjukvårdstjänst English term = health care service Kontaktkomponent English term = contact element 1 1..n utförs inom 1..n 0..n används mot 1 1..n ingår i Problemkomplex English term = health issue thread Hälsoproblem English term = health issue Vårdepisod English term = episode of care 0..n 1 är föremål för 1..n Magnus Fogelberg 2003-04-24

En patients sjukhistoria 2 Återbesök på diabetes- mottagning Besök på ortoped- mottagning Återbesök på VC Besök på VC Upp- följning Återbesök på VC Upp- följning Kontroll av lab. resultat Kontroll av lab. resultat Diabetes -blodsocker -urinsocker Diabetes -blodsocker -urinsocker -kontroll av fötter Diabetes -recept Högt blodtryck -bltr kontr -recept Högt blodtryck -bltr kontr -recept Högt blodtryck -bltr kontr -recept Hälsporre -remiss Hälsporre -recept -remiss Kontroll av remissvar hälsporre Kalendertid Ulla Gerdin december 2001

En patients sjukhistoria abstraktionsnivå 1 2 Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Diabetes -blodsocker -urinsocker Kontroll av lab. resultat Diabetes -blodsocker -urinsocker -kontroll av fötter Kontroll av lab. resultat Diabetes -recept Hälsoproblem 1 Högt blodtryck -bltr kontr -recept Högt blodtryck -bltr kontr -recept Högt blodtryck -bltr kontr -recept Hälsoproblem 2 Hälssporre -remiss Hälssporre -recept -remiss Kontroll av remissvar hälssporre Hälsoproblem 3 Kalendertid Ulla Gerdin december 2001

En patients sjukhistoria abstraktionsnivå 2 Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 1 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 2 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 3 Kalendertid Ulla Gerdin december 2001

Verksamhetsuppföljning kontaktperiod 2 tidsintervall under vilket en eller flera patientkontakter äger rum mellan patient och hälso- och sjukvårdsproducent inom ramen för ett hälso- och sjukvårdsmandat Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 1 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 2 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 3 Kalendertid Ulla Gerdin december 2001

Verksamhetsuppföljning vårdepisod 2 samtliga kontaktkomponenter som avser ett och samma hälsoproblem Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 1 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 2 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 3 Kalendertid Ulla Gerdin december 2001

Verksamhetsuppföljning problemkomplex 2 gruppering av flera hälsoproblem som sett ur en hälso- och sjukvårdsintressents perspektiv hör samman Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 1 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 2 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 3 Kalendertid Ulla Gerdin december 2001

Verksamhetsuppföljning tjänstekomplex 2 alla genomförda hälso- och sjukvårdstjänster som relaterar till ett problemkomplex Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Indirekt pat. kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt Direkt pat.kontakt kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 1 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 2 kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst kontakt- komponent -h&s tjänst Hälsoproblem 3 Kalendertid Ulla Gerdin december 2001

Planering av vård (CONTsys) 2 kliniska riktlinjer globalt problem 1..* vårdprogram organisation problem 1..1 vårdplan patient problemkomplex f aktivitetsplan patient problemkomplex fogare/MA/MF 2003-05-23

Områden som ej ingår i CONTSYS 2 Beskrivning av hur vårdprocesser ska genomföras i en speciell hälso- och sjukvårdsstruktur. Regelverk för det faktiska vårdarbetet. Den specifika hanteringen av t.ex. läkemedelsförskrivning och laboratorieprover med svar. Definition av säkerhet och specifik hantering av åtgärder. Den ekonomiska mekanismen i tillhandahållande av hälso- och sjukvård Maria Areblad 2003-02-04

Presentation av SAMBA 3 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen

Process 3 grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall (SS-EN ISO 9000, ISO 9000:2000) har ett förädlingsobjekt är värdehöjande för någon har ett definierat mål/syfte någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden har en tydlig start och ett tydligt slut Maria Areblad 2003-03-06

En kedja av aktiviteter som PROCESS En kedja av aktiviteter som tillför ett värde till någon eller något. 3

Kännetecknande för en process 3 Tillfredsställd kund Kund Start Mål För- väntningar Uppfyllt förväntningar Process Resurser Finns alltid en kund Väldefinierad början Upprepas i tiden Tillför ett nyttovärde för kunden Använder interna och externa resurser Logiskt sammanhängande kedja av aktiviteter Mätbara resultat Väldefinierat slut

MÄTA 3 ARBETSRESULTAT Prestation EFFEKTRESULTAT Nyttan av prestation

Processdelning 3 En process delas upp i delprocesser, Aktivitet En process delas upp i delprocesser, som består av ett antal aktiviteter. Aktiviteterna består i sin tur av ett antal delaktiviteter

3 Mål Process Uppfattat Uppfattat tillstånd 1 tillstånd 2 Händelser = okontrollerad påverkan från andra processer - kan ge avvikelser i den egna processen Avvikelse = skillnad mellan mål- och sluttillstånd Undantagshantering = Uppfatta och kompensera för avvikelse 3 Verklig effekt Önskad effekt Avnämare Aktör ”ägare” ”ledare” ”utförare” Mål Q Resultat- kvalitet har Process Uppfattat tillstånd 1 Uppfattat tillstånd 2 vid genomförandet även oförutsedda tillstånd = avvikelser Q Process- kvalitet Utsträckning i tiden

Presentation av SAMBA 4 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen

Vision 4 Beskriva de centrala processbegreppen på ett sätt som kan: Öka vårdpersonalens förståelse för IT-användande Öka IT-leverantörernas förståelse för verksamhetens behov Underlätta beslutsfattande avseende vårdens IT-stöd

Effekter Underlätta modulär uppbyggnad av IT-stöd 4 Underlätta modulär uppbyggnad av IT-stöd Referensterminologi för vårdprocessen Förutsättningar för strukturerad informationsinsamling Rationell åtkomst av information Maria Areblad 2003-02-04

Arbetsmaterial 4 SAMBA – 021115 Patientens process avvakta / inte göra något Arbetsmaterial Uppleva vårdbehov Framställa begäran om vård 4 HoS process för vård av en enskild patient Hänvisa / Avvisa matchar inte vårdutbud Motta vårdbegäran angående patient Ställa vårdbegäran mot vårdutbud Avveckla vårdåtagande Utforma vårdbegäran matchar vårdutbud avveckla Skapa / utforma vårdåtagande Utforma vårdplan Planera tjänst Utföra arbetsmoment Utforma vårdbegäran Utvärdera måluppfyllelse fortsätta enligt plan förändra plan förändra vårdåtagande Maria Areblad 2003-02-04 SAMBA – 021115

Genomförd vårdaktivitet Förslag till gemensam, övergripande processmodell - ”Vård av enskild patient” med ingående begrepp Statiska begrepp, finns oberoende av processen Person/ Patient HoS -personal HoS- organisation Vårdutbud 4 Process-steg Vårdhän- visning ej accepterad vårdbegäran ”hanterar vi detta?” Skapa Vårdbegäran Mottaga Vårdbegäran Vårdbegäran Bedöma Vårdbegäran Dynamiska begrepp, uppstår i processen Vård- Åtagande --- * uppfattat tillstånd accepterad vårdbegäran Vårdåtagande- plan --- * Vårdplan * Mål Vårdbehov Bedöma vårdbehov Planera forts.åtgärd Förändra/omformulera vårdåtagande fortsätta enl. plan Vårdutvärdering --- *Måluppfyllelse *Kvarstående behov. Genomförd vårdaktivitet (utfall, resultat) Utföra planerad åtgärd Utvärdera åtgärd/mål ej vårdbehov Avsluta vårdåtagande Avslutat vårdåtagande förnyad vårdbehovsbedömning Maria Areblad 2003-02-04

Vad är problemet? förädlingsobjekten skiftar 4 Magnus Fogelberg 2003-04-24

Arbetsmaterial 4 SAMBA – 021115 Patientens process avvakta / inte göra något Arbetsmaterial Uppleva vårdbehov Framställa begäran om vård 4 HoS process för vård av en enskild patient Hänvisa / Avvisa matchar inte vårdutbud Motta vårdbegäran angående patient Ställa vårdbegäran mot vårdutbud Avveckla vårdåtagande Utforma vårdbegäran matchar vårdutbud avveckla Skapa / utforma vårdåtagande Utforma vårdplan Planera tjänst Utföra arbetsmoment Utforma vårdbegäran Utvärdera måluppfyllelse fortsätta enligt plan förändra plan förändra vårdåtagande Maria Areblad 2003-02-04 SAMBA – 021115

Alltså De modeller som finns är inte processmodeller 4 De modeller som finns är inte processmodeller De är flödesmodeller En flödesmodell beskriver ett arbetsflöde, inte ett förädlingsobjekts väg genom aktiviteterna För systemutveckling måste de enskilda processerna identifieras Magnus Fogelberg 2003-04-24

Presentation av SAMBA 5 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen

Process 5 Vårdprocess Klinisk process Magnus Fogelberg 2003-04-24

Process 5 Styrprocess Klinisk process Kommunikationsprocess

Process 5

Process 5

Process 5 Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess Magnus Fogelberg 2003-04-24

Process 5 Magnus Fogelberg 2003-04-24

Process 5 (Patientens process) (Sjukhusets administ-rativa process) Klinisk producentprocess (Annan vårdinrättnings process) Magnus Fogelberg 2003-04-24

Process 5 Magnus Fogelberg 2003-04-24

Process 5

Process 5 Magnus Fogelberg 2003-04-24

Process 5 Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess

Process 5 Klinisk process Styrprocess Kommunikationsprocess

Begrepp i processen 5 Maria Areblad 2003-03-06

Processmodell med resurslager 5 Adm data Anamnes Status Bedömning Mål Resultat Åtgärd Utvärdering Maria Areblad 2003-02-04

Koppling SAMBA - CONTSYS 5 Processteg SAMBA Aktiviteter SAMBA Begrepp CONTSYS Terminologi CONTSYS Maria Areblad 2003-02-04

Process 5 grupp av samverkande eller varandra påverkande aktiviteter som omformar insatser till utfall (SS-EN ISO 9000, ISO 9000:2000) har ett förädlingsobjekt är värdehöjande för någon har ett definierat mål/syfte någon är ansvarig disponerar resurser har en utsträckning i tiden har en tydlig start och ett tydligt slut

Presentation av SAMBA 6 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen

Processerna 6 Klinisk process förädlingsobjekt: patientens uppfattade tillstånd/problem 6 Styrprocess förädlingsobjekt: mandat med innehåll avseende planering,beslut mm Kommunikationsprocess förädlingsobjekt: information avseende resurser, handlingar, meddelanden

Översikt 1 6

Översikt 1 6

Översikt 1 6

Översikt 1 6

Översikt 1 6 15

Översikt 1 6

Vårdbegäran direkt hänvisning 2 Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att ej bedöma vårdbegäran Vårdbegäran tas emot i kommunikationsprocessen, som startas med detta. Den mottagna vårdbegäran blir föremål för beslut om bedömning. Om det inte finns administrativ grund för bedömning, hänvisas vårdbegäran. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran hänvisa Kommunikationsprocess - information hänvisad vård- begäran

Översikt 1 6

Vårdbegäran bedöms 3 6 Klinisk process - uppfattat tillstånd bedöma tillstånd uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat besluta om bedömning beslut att bedöma vårdbegäran Om det finns skäl bedöma vårdbegäran fattas beslut om detta. Beslutet att bedöma vårdbegäran är det ingående förädlingsobjektet i styrprocessen. Tillståndet görs bekant i den kliniska processen genom uppgifter i vårdbegäran, och detta tillstånd är det ingående förädlingsobjektet i den kliniska processen. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess- information

Matchning mot vårdutbud adekvat vårdutbud saknas 4 Matchning mot vårdutbud adekvat vårdutbud saknas Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud tillståndets behandlings barhet Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat inget hälso- och sjuk- vårdsmandat I kommunikationsprocessen kvarstår den mottagna vårdbegäran som förädlingsobjekt. I styrprocessen är beslutet om bedömning av vårdbegäran förädlingsobjekt. Det uppfattade tillståndet matchas i den kliniska processen mot vårdutbudet och blir ett tillstånd bedömt till sin behandlingsbarhet enligt hälso- och sjukvårdsproducentens vårdutbud. Detta tillstånd är resurs i styrprocessen, där det ligger till grund för beslut huruvida hälso- och sjukvårdsproducenten skall acceptera ett hälso- och sjukvårdmandat eller ej. Om vårdutbudet inte anses kunna göra nytta när det uppfattade tillståndet skall hanteras, eller av vilket annat skäl som helst, kan vårdbegäran hänvisas till annan handläggning än hos hälso- och sjukvårdsproducenten. Detta inkluderar såväl att den som avses i vårdbegäran får klara sig själv som att hänvisning till annan hälso- och sjukvårdsproducent görs. De korta kliniska och styrprocesserna är då slut, och utgående objekt är en bedömd och matchad vårdbegäran. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran hänvisa hänvisad vårdbegäran

Översikt 1 6

Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs 5 Matchning mot vårdutbud vårdåtagande görs vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 uppfattat tillstånd matcha mot vårdutbud tillståndets behandlings barhet identifiera hälsoproblem Styrprocess - mandat beslut att att bedöma vårdbegäran besluta om hälso-och sjukvårdsdmandat hälso- och sjukvårds- mandat Om vårdutbudet är adekvat för handläggning av patientens tillstånd beslutas att hälso- och sjukvårdsmandat skall accepteras, och därigenom görs ett vårdåtagande. Nästa steg är att ur det uppfattade tillståndet identifiera hälsoproblem. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran

Problemkomplex, mål i vårdplan 6 Problemkomplex, mål i vårdplan Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 hälsoproblem inhämta kompletterande information förädlad problemgrupp Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat När hälsoproblemen identifieras kan behövas kompletterande information. Hur sådan tas in beror på hur vårdbegäran framställts. Har en person ringt och önskat beställa tid för ett angivet problem pågår tidsbeställningssamtalet fortfarande här i processen, och kompletterande frågor ställs för att handläggande hälso- och sjukvårdspersonal skall känna sig tillräckligt säker för att gå vidare i processen. Är det en skriven remiss kan kompletterande handlingar skaffas, en extra brevväxling med inremitterande genomföras eller kanske en personlig kontakt tas med den vårdbegäran avser för kompletterande frågor. På akutintaget är detta processteg en del i den inledande dialogen mellan den som söker och den hälso- och sjukvårdspersonal som tar emot. Processteget kan genomlöpas på nolltid och hälsoproblemen bedöms vara tillräckligt väl identifierade före steget. Utgående objekt är en förädlad problemgrupp som läggs till grund för formulering av ett problemkomplex. Problemkomplexet avgränsas av handläggande hälso- och sjukvårdspersonal för att beskriva vilka av problemen som skall handläggas. När processen genomlöps i senare varv upprepas bland annat detta steg. Problemkomplexet är ännu endast till för att ett mål för handläggningen skall kunna formuleras. Observera att målet formuleras först, vårdplanering görs senare. Målet matchas nu mot för tillfället tillgängliga tjänster. En undantagshantering i detta läge illustreras av att den grafiska framställningen av processen efter detta steg kan hoppa direkt till bild 14. Detta inträffar om vårdutbudet är adekvat men ingen tjänst tillgänglig. Ett exempel är att flera akuta operationer redan pågår och att man därför måste skicka patienten vidare till annat sjukhus, att väntelistan vid mottagningen bedöms otillständigt lång eller tillfällig ledighet i personalen gör att tänkbar resurs inte kan utnyttjas. Normalfallet är att minst en behövlig tjänst är tillgänglig. Kommunikationsprocess - information mottagen vård- begäran matcha mål mot tillgängliga tjänster

Vårdplan 7 6 Klinisk process - uppfattat tillstånd förädlad problemgrupp välja aktiviteter tillstånd med aktivitetsplaner Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta om vårdplanering planerings- beslut fastställa vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet En aktivitetslista skapas innehållande de aktiviteter som bedöms nödvändiga och tillgängliga. Med utgångspunkt från aktivitetslistan beslutas om planering av vården, och detta beslut är vägledande när man på bas av det kända uppfattade tillståndet, redovisat som en förädlad problemgrupp, väljer ut de aktiviteter som skall utföras (det kan förstås vara hela aktivitetslistan, men man kan i den kliniska processen bedöma att några aktiviteter kan avvaktas för att senare rent av avstås, medan övriga skall genomföras). När tillståndet är beskrivet i förhållande till aktivitetsplaner med lista över aktiviteter som kliniskt bedöms rimliga att genomföra fastställs en vårdplan. Termen vårdplan betecknar här en systematisk lista över vad som skall göras med patienten inom ramen för det accepterade mandatet och gjorda vårdåtagandet. Vårdplanen styr bokning av resurser, och med detta uppdateras aktivitetslistan så att den är tidsatt, försedd med namn på aktörer i de planerade aktiviteterna, uppgifter om bokning av salstid och rekvisition av externa resurser (läkemedel att använda i handläggningen hos hälso- och sjukvårdsproducenten, operationsgaller, rullstol som skall utprovas som handläggningsåtgärd, TNS-apparat som skall utprovas etc.). Aktivitetslistan har också rensats från de aktiviteter som i den kliniska processen inte bedömts aktuella att ta med. Utifrån aktivitetslistan och med utgångspunkt från vårdplanen fattas beslut om användning av planerad aktivitet. aktivitets- lista boka resurser, doku- mentera vårdplan uppdaterad aktivitetslista Kommunikationsprocess - information

tillgängliga tjänster 8 Aktiviteter - utredning Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 tillstånd med aktivitetsplaner utföra ut- redande aktivitet utrett tillstånd bedöma tillstånd bedömt tillstånd beslut att utföra aktivitet uppdatera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Styrprocess - mandat Beslutet att utföra en aktivitet styr självklart utförandet, som påverkar patientens hela tillstånd. I det följande har strikt följts principen ”undersökning – bedömning – behandling – utvärdering”, där ett eller flera processteg kan genomlöpas på nolltid men samtliga steg alltid skall övervägas. När tillståndet efter utredande aktivitet och bedömning är bedömt, ligger detta till grund för uppdatering av målet i vårdplanen. Den tidigare målsättningen kan visa sig orealistisk när vi fått ökad kunskap om patienten, och målet måste omprövas och uppdateras. Utgående objekt är ett absolutvärde och kallas därför ”mål i vårdplan …” och inte ”uppdaterat mål i vårdplan …”. Målet matchas åter mot tillgängliga tjänster, men nu i avsikt att finna behandlande aktiviteter. uppdaterad aktivitetslista matcha mål mot tillgängliga tjänster Kommunikationsprocess- information

Aktiviteter - behandling 9 Aktiviteter - behandling Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 bedömt tillstånd utföra behandlan- de aktivitet behandlat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat uppdatera vårdplan vårdplan besluta om användning av planerad aktivitet beslut att utföra aktivitet Utifrån den nya aktivitetslistan uppdateras vårdplanen, resurser bokas, och ett beslut att utföra aktivitet styr nu utförande av en behandlande aktivitet. aktivitets- lista boka resurser, dokumentera vårdplan uppdaterad aktivitetslista Kommunikationsprocess- information

Patientjournalprocess 10 Kvalitetskontroll Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 behandlat tillstånd utvärdera resultat bedömt tillstånd matcha till- ståndsutfall mot mål uppfattat tillstånd i relation till mål i vårdplan Styrprocess - mandat beslut att utföra aktivitet kontrollera kvalitet kvalitets- utfall uppdatera mål i vårdplan Det behandlade tillståndet bedöms vad avser behandlingsresultatet, och det bedömda tillståndet ligger till grund för kvalitetsutvärderingen. Denna omfattar en jämförelse mellan verkligt resultat av aktiviteten i förhållande till åsyftat resultat (utfall/syfte, utgående uppfattat tillstånd/förväntat utgående tillstånd). Därmed beskriver resultatutfallet också eventuella avvikelser. Kvalitetsutfallet beskrivs här som styrning av att dels vårdinformation skapas, dels utfallet skall matchas mot målet. I vårdinformation inkluderas därför i denna del av processen eventuell avvikelserapportering, vilket inte visas explicit i modellen. Eftersom aktivitetskedjan också genomgåtts finns grund för ekonomisk rapportering och statistikrapportering. Tillståndutfallet matchas mot det övergripande målet, och detta ligger till grund för eventuell ändring av målet i vårdplan. uppdaterad aktivitetslista skapa vård- information vårdin- formation Kommunikationsprocess - information Patientjournalprocess

Målet är nått 11 6 Slut på processen Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan är uppfyllt uppfattat tillstånd Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta att vård- åtagande skall avslutas avslut av vårdåtagande Alternativ 1 Om det omdefinierade målet är sådant att det nu anses uppfyllt startar avslutningen av hela processen. Det uppfattade tillståndet läggs till grund för beslut att vårdåtagandet skall avslutas (mandatet upphöra). Med detta har den kliniska processen som slutprodukt ett uppfattat tillstånd som förädlats från det ursprungligen ingående tillståndet sådant det beskrevs i vårdbegäran. Den kliniska processen är oåterkalleligen slut. Beslutet om avslut av vårdåtagande styr den information som skall lämnas vid avslut. Avslutsbeslutet är slutprodukt i styrprocessen och är därmed en förädling av beslutsunderlaget i vårdbegäran, när beslut togs om att vårdbegäran skulle bedömas. Styrprocessen är också oåterkalleligen slut. Sist utfärdas någon form av avslutsmeddelande. Det kan vara en information till patienten/annan vårdare om hur det gått, en epikris, ett remissvar eller i labprocessen ett eller flera mätetal med eller utan kommentar. Detta är i och för sig slutprodukten i kommunikationsprocessen och därmed i det processpaket vi kallar hälso- och sjukvårdproducentens vårdprocess avseende en enskild patient. Det är vad som exponeras mot omgivningen och den slutliga förädlingsprodukten av vårdbegäran. Medan klinisk process och styrprocess inte kan återväckas, skulle kommunikationsprocessen kunna återväckas genom att avslutsmeddelandet betraktas som resurs i en ny kommunikationsprocess, där en ny vårdbegäran också med knapphändigt innehåll (”god dag, jag vill gärna ha en ny tid, för jag känner att jag inte blivit riktigt bra”) räcker för att utlösa den nya processen. Med utgångspunkt från detta resonemang står det hälso- och sjukvårdsproducenten fritt att definiera den nya processen som helt ny eller som en process kopplad till den förra. Detta måste styras i regelverk. Exempel: en patient har sökt och vårdats för ledvärk. Under processen/behandlingen minskar värken, men man beslutar att målet inte bara är att patienten är värkfri utan även att denna värkfrihet har en karaktär av beständighet som man inte riktigt tror på. Det gör att man inte lämnar processen och avslutar den utan genomfar processen flera gånger med ”vila” förebeslut om genomförande av aktivitet. Alternativt säger man till patienten att ärendet är avslutat, men att hon får höra av sig vid behov. Att höra av sig är då en ny vårdbegäran, men på nivån kommunikationsprocess kan den nya vårdbegärans processtart kopplas till föregående process med samma process-id. Detta kräver en regel för hur lång tid det får dröja till dess patienten hör av sig, och modellen tillåter automatiskt avslut av kommunikationsprocessen efter viss tids tystnad. Denna processuppbyggnad medför också, att uppföljningsansvaret ligger i kommunikationsprocessen (att ärendet inte kommer bort vid avvaktan), medan det strikt kliniska ansvaret och beslutsansvaret helt saknas när dessa processer inte löper utan kommunikationsprocessen är ensam ärendebärare. Detta hindrar inte att hälso- och sjukvårdpersonal ställs till ansvar för en miss i detta avseende, men det rör sig då om ett förvaltningsansvar och inte ett kliniskt ansvar. vårdin- formation meddela avslut av vårdåtagande avslutsmed- delande Kommunikationsprocess - information

Översikt 1 6

Målet är ej nått 12 6 Processen fortsätter förnyat vårdåtagande Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 uppfattat till- stånd i rela- tion till mål i vårdplan bedöma att mål i vårdplan ej är uppfyllt uppfattat tillstånd inventera hälsoproblem, identifiera tillkom- mande hälsoproblem Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat uppdatera hälso- och sjukvårdsmandat hälso- och sjukvårds- mandat Alternativ 2 Om det omdefinierade målet är sådant att det inte anses uppfyllt måste hälso- och sjukvårdsmandatet uppdateras med ett beslut att vårdåtagandet kvarstår/förnyas. Därefter kommer de kvarstående hälsoproblemen att inventeras, och eventuellt nytillkommande problem föras in i handläggningen. vårdin- formation Kommunikationsprocess - information

Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts 13 Problemkomplex, mål i vårdplan upprepning om målet inte nåtts Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 Hälsoproblem inhämta kompletterande information förädlad problemgrupp Styrprocess - mandat hälso- och sjukvårds- mandat avgränsa problemkomplex, formulera mål i vårdplan mål i vårdplan i HoS- mandat Den fortsatta handläggningen är identisk med föregående gång processen genomlöpts, och denna bild (13) är därför identisk med bild 6, där processen alltså fortsätter. Nästa bild i alternativ 2 är bild 7. Kommunikationsprocess - information vårdin- formation matcha mål mot tillgängliga tjänster

Översikt 1 6 15

Remiss till annan hälso- och sjukvårdsproducent 14 Remiss till annan hälso- och sjukvårdsproducent Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 bedömt tillstånd bedöma till- stånd som skall remitteras problem- grupp till remiss Styrprocess - mandat mål i vårdplan i HoS- mandat besluta om remiss remiss- beslut avgränsa pro- blemkomplex i remiss beslut om problem- komplex i remiss Alternativ 3 Vid matchning av mål mot tillgängliga tjänster kan redan i första genomgången av processen (se bild 6) tillgängliga resurser saknas, och då måste andra åtgärder vidtas. Varje gång processen genomlöps finns denna möjlighet. Om ingen adekvat tjänst är tillgänglig beslutas om remiss, innehållet i remissen grundas på en aktuell bedömning av tillståndet, och den kliniska processen avslutas med att det ingående tillståndet beskrivet i vårdbegäran förädlats till ett tillstånd som skall redovisas i remissen. Beslut om innehållet i remissen fattas, och remiss = vårdbegäran utfärdas. Beslutet om vad remissen skall innehålla är ett avslutande av mandat och vårdåtagande, som startats med att innehållet i vårdbegäran lagts till grund för beslut om bedömning av vårdbegäran. När vårdbegäran utfärdats är kommunikationsprocessen slut, och vårdbegäran skall fångas av en annan hälso- och sjukvårdsproducent. ingen till- gänglig tjänst utfärda remiss= vårdbegäran vård- begäran Kommunikationsprocess - information

Vårdbegäran hos annan hälso- och sjukvårdsproducent 15 Klinisk process - uppfattat tillstånd 6 Styrprocess - mandat besluta om bedömning vårdbegäran att bedöma Den följande hälso- och sjukvårdsproducenten tar emot den vårdbegäran som utfärdats i en annan process. Det är nödvändigt att i en resurskontrollprocess (ej detta processpaket) skapa en process som kontrollerar att remissen inte blir bortglömd mellan de två hälso- och sjukvårdsproducenterna. Modellen tydliggör att det kliniska ansvaret och beslutsansvaret inte kan löpa mellan de två producenternas processer. Däremot kan vårdbegäran utnyttjas som länk mellan dem så att all information överförs, och i så fall har vi skapat en vårdkedja. Det krävs regler för utformning av en sådan på bas av denna modell. vård- begäran motta vård- begäran mottagen vård- begäran Kommunikationsprocess - information

Presentation av SAMBA 1. Deltagare och arbetssätt 2. Tidigare arbeten som t.ex.Spindeln, BRAA, CONTSYS och LIVs projekt 3. VGRs arbete med vårdprocesser 4. Samba-processen; övergripande beskrivning 5. Tre processer i lager: - kommunikationsprocess - styrprocess - klinisk process (kärnprocess) 6. Vandring genom processmodellen

Bildernas ursprung Utöver nya bilder till denna presentation har material hämtats från Magnus Fogelberg Maria Areblad Lars Björkman Ulla Gerdin Britha Sjöberg div arbetsmaterial från SAMBA

Diskussion om SAMBA Detaljvandring genom processmodellen – kan vi få in alla typer av processer i modellen? – är processmodellens start och slut samt gränsytor mot omgivningena acceptabla? Underliggande begreppsmodellering, detaljgenomgång - betydels för vårt eget arbete - deltagare i remisshantering mm?

professionell aktörsroll icke professionell aktörsroll Roller görs för 1..* ingår i 0..* Fysiskt objekt innehas av HoS-agent Aktivitetstyp 0..1 0..* 0..1 1..1 innehas av 0..1 agerar i 0..* innehas av 1..* 1..* 0..* Patient Fysisk person 0..1 aktörsroll innehas av 1..* görs inom 0..* 1..1 1..1 kräver 0..* professionell aktörsroll icke professionell aktörsroll organisatorisk enhet formell kompetens informell kompetens 1..* 0..* styrs av kompetens 1..1 kräver tillhör 1..* formellt mandat informellt mandat 0..* 1..* befattningsroll kräver 0..*