Dialog om miljöhänsyn Slutseminarium 27/2 2013

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att bilda älgskötselområde…
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Sammanställning länsstyrelserna
Statligt ädellövstöd Stödet täcker 60 – 80% av den kostnad som Skogsstyrelsen har godkänt för åtgärden Stödet gäller åtgärder i befintlig ädellövskog Foto.
Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn
Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård
Skötsel av skog vid ledningsområden
Patient fick smärtstillande läkemedel i fel kateter
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Kort om | Funktionsmembran
Riskhanteringsplaner - tidplan, struktur och innehåll
Personuppgiftslagen (PuL) och Polisdatalagen (PdL)
Elevinflytande i planeringen av undervisningen
Luftföroreningar känner inga gränser.
Översynsgruppen Foto: Kristian Svedberg, Skogsstyrelsen.
Översynsgruppen Presentation av mig och att detta är en fortsättning på det arbete som påbörjades Beslutades 2011 och trädde i kraft 1 januari 2012.
Kulturmiljöfrågor i PBL
Särskilda skäl och tillsyn
Hamnskydd Klicka på knappen i högra hörnet för att starta övningen
DEFINITIONER AV DE 16 SVENSKA MILJÖKVALITETSMÅLEN
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Diskussionspunkter Allmänt Viktigt att se vad som finns i landskapet runt IS-biotoperna, och vilken historia/kontinuitet själva IS-biotopen och omgivande.
Strandskydd och miljöpolitik
Åtgärder i jord- och skogsbruk för att minimera utsläpp/slambildning i Vattnet Ralf Johansson, LRF och Lena Peribert, Södra
Många möjliga mål Morgan Johansson Skara kommun. Kommunen har ett brett ansvar Dagvatten Dricksvatten Avloppsvatten Vattendrag Sjöar Vattendirektivet.
En viss enögdhet …?. Aktuell utveckling kring drivningsplanering i Sverige Rolf Björheden Honne
Friluftsliv och rekreation
1. Begränsad klimatpåverkan
Ny strandskyddslagstiftning
Temagrupp – Naturvård Seminarie 1- Dialog om miljöhänsyn Foto: Janne Bengtsson.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Förslag 10/ LRF Skogsägarnas Agenda för skogen och klimatet.
Dialog om miljöhänsyn Seminarium 6. Dialog om miljöhänsyn - Mål ­Ökad samsyn om sektorsansvaret ­Utvecklade sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn.
Översyn av det utvidgade strandskyddet Västra Götalands län.
1 3 viktiga anpassningar, specifikt för arbetgrupperna: 1. Anpassa riktlinjer och utbildningar utifrån målbilderna. Hänsynskrävande biotoper, kantzoner.
PERSONALINFORMATION OMLOKALISERING Dagens möte: Informera var vi står idag och planering framåt Trygghetsstiftelsen informerar om vad som gäller.
Ekonomiskogen Ekonomiskogen 06/2012 Varför sköter vi skogarna?  Skogarna är vår viktigaste förnybara naturresurs.  Försäljning av produkter från skogsindustrin.
Bild 1. Svårigheter eller möjligheter
Riksantikvarieämbetets arbete med kunskapsunderlag Krister Olsson Kristin Lindgren Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Länsstyrelsens fyra roller i samhällsplaneringen
Försurning Försurning i vatten och mark orsakas av surt regn. Surt regn bildas av utsläpp av svavel och kväve. Svavel I röken från bland annat industrier.
Vad händer 2010? Fiskvägar vid dammar Juridiska processer och lobby kring genomförandet Restaureringsåtgärder i kalkade vattendrag Jerån Skälsjöbäcken.
Guide till Punktprevalensmätning Trycksår och Fall
Risk- och sårbarhet för dricksvattenförsörjning Boden den 9-10 mars 2010 Länsstyrelsen om vattenskyddsområden Malin Andersson Länsstyrelsen i Norrbotten.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Naturvårdsgruppen - Dialog om miljöhänsyn
Detaljplan enligt nya PBL seminarium på länsstyrelsen Sammanställning av diskussionsfrågor.
Temagrupp Mark och vatten Stockholm Gruppen består av: Mats Blomberg, Södra Skogsägarna Per Olsson, Havs- och vattenmyndigheten Per Simonsson,
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Arbetsgruppernas första möten
ALLEMANSRÄTTEN Orienteraren värnar allemansrätten
Generellt biotopskydd Britta Johansson
Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 2 september 2015.
Riskanalys i patientsäkerhetsarbete
Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen är en förvaltningsmyndighet under Näringsdepartementet Sven-Erik Bucht Landsbygdsminister med ansvar för frågor som rör.
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
Bevarandemål – Ädellövskog Flerskiktad ädellövskog bestående av främst bok med inslag av ek, hassel och tall. Antalet grova träd bör vara cirka 20 per.
Skydd av vattentäkter/ dricksvattenförekomster VAS-RÅDET 8/ Clas Magnusson Naturvårdsverket.
Regel 13 Bollen spelas som den ligger.. Regel 13 Bollen spelas som den ligger.
Naturvårdsarbetet i Skåne
Inrätta tätortsnära, kommunala naturreservat!
Kort om | Funktionsmembran
36 % 56 % Källa: IDC Visste ni….det finns studier som visar att en anställd lägger 36% av sin arbetstid på att leta efter och sammanställa information,
Varför ett nytt åtgärdsprogram?
INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...)
Skogskunskap med LRF Studiehandledning
Dialog för naturvård Claes Svedlindh Naturvårdsverket
Förslag till årsmötet /Jan-Åke Dahlberg
Vi tar ansvar i skogen SVENSKA PEFC.
Kunskapsguiden Ny webbutbildning om läkemedelsbehandling av äldre
Presentationens avskrift:

Dialog om miljöhänsyn Slutseminarium 27/2 2013 Temagrupp mark och vatten Dialog om miljöhänsyn Slutseminarium 27/2 2013

Gruppen består av: Mats Blomberg (Södra skogsägarna) Per Simonsson (SCA) Börje Pettersson (Bergvik/Skogsindustrierna) Jonas Eriksson (Norra skogsägarna) Per Olsson (Havs- och vattenmyndigheten) Åke Bengtsson (Länsstyrelsen i Västernorrlands län) Mariana Jussila (Skogsstyrelsen, Östra Norrbottens distrikt) Elisabet Andersson (Skogsstyrelsen, Skogsenheten) Sofi Alexandersson (WWF, t.o.m. 20121019)

Gruppens uppdrag Beskriva målbilder för god hänsyn till mark och vatten. Fokus på avgränsning av kantzoner vid sjöar och vattendrag. Förhindra markskador. Övrig hänsyn vid vatten (överfarter, dikningsåtgärder, skogsbilvägar m.m.). Foto: E. Andersson

Förhindra markskador! Foto: E Andersson Foto: R Vesterlund Foto: A Lomander Foto: J Stendahl

Branschgemensam policy Behöver få genomslag! Uppföljningsmetod under utveckling.

Vad har vi gjort? Gått igenom befintliga instruktioner, policys, riktlinjer, rekommendationer. Gått igenom forskningsreferenser. Genomfört arbetsmöten och telefonmöten. Genomfört tre fältövningar (Färna, Ullinge, Vindeln). Utvecklat förslag på målbildsbeskrivningar. Foto: E. Andersson

Avgränsning av kantzoner… …för vattnets skull! VISION: Att alla skogsvatten på sikt ska ha funktionella kantzoner!

Avgränsning av kantzoner Målbildsbeskrivningarna ska räcka till för att hantera förutsättningar vid de flesta typer av sjöar och vattendrag. ”Vattendrag” omfattar inte grävda diken i detta sammanhang. ”Vattendrag” omfattar i detta sammanhang inte heller sådana som normalt inte är vattenförande året runt. Dock kan målbilderna tillämpas även där!

Funktioner och förutsättningar Foto: J. Bengtsson Foto: B. Pettersson Foto: E. Andersson Foto: E. Andersson

De olika funktionerna och åtgärderna som beskrivs ska läggas ihop till en helhet!

Målbildsbeskrivning föryngringsavverkning Följande punkter föreslås gälla i regel: Ingen avverkning i utströmningsområden i direkt anslutning till vatten. Hänsynskrävande biotoper mot vatten lämnas utan skogsbruk, alternativt naturvårdande skötsel. Allt löv inom cirka 10 meter från vattnet lämnas. Träd, buskar och övrig vegetation som ger beskuggning och bidrar med föda och död ved till vattnet lämnas utifrån befintliga förutsättningar. Kantzonen underväxtröjs inte. Inga körskador i och i direkt anslutning till vattendrag och sjöar. Detta innebär att körning inte sker inom cirka 10 meter från vatten. Inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag. Inga körskador i utströmningsområden.

Förslag på arbetsgång vid avgränsning av kantzon Avgränsa utströmningsområden och hänsynskrävande bäck-/sväm-/strandskogar som finns i direkt anslutning till sjön eller vattendraget. Här sker som regel ingen avverkning. Om avgränsning enligt ovan inte är tillräcklig för att ge beskuggning utökas zonen som att önskad funktion uppnås. Försiktig plockhuggning kan ske om kantzonens funktion kan bibehållas. Kantzon mot vatten ska alltid snitslas och det ska finnas tydliga traktdirektiv för hur den ska hanteras!

Avgränsningen omfattar utströmningsområden och hänsynskrävande biotoper samt säkerställer beskuggning och andra funktioner. Förutsättning: En del utströmningsområden närmast bäcken, skiktad skog, inslag av löv. Åtgärd: Bredden varieras utifrån befintliga förutsättningar och för att säkerställa funktionalitet. Ingen plockhuggning.

Förutsättning: Begränsade utströmningsområden närmast bäcken, lövinslag, skiktad skog. Bredden varieras utifrån befintliga förutsättningar och för att säkerställa funktionalitet. En del grova träd har plockhuggits i kantzonen. Målbild för körning på obärig mark. Både skördare och skotare nyttjar hela kranens räckvidd. Skotaren kan då gå långt ifrån den lämnade kantzonen. Därigenom minskar risken för markskador.

1. 2. Förutsättning: Ensartat bestånd med stor risk för stormfällning Riskbedömning får göras i varje enskilt fall. Om risk för stormfällning bedöms vara stor kan avverkning ske fram till vattnet längs begränsade sträckor (bild 1) för att undvika ett scenario som i bild 2. 1. Genom att vidta åtgärder i samband med gallring kan situationen förebyggas i många fall. 2.

Förutsättning: Vatten med särskilt höga värden Målbildsbeskrivningarna för kantzoner bedöms i regel vara tillräckligt god hänsyn för de flesta sjöar och vattendrag… …men lite extra koll på t.ex. särskilt värdefulla vatten, förekomster av stormusslor. Biotopskydd, naturvårdsavtal, frivilliga avsättningar. Vattenskyddsområden – föreskrifter anger ev. anpassningar.

Målbildsbeskrivning beståndsanläggning Följande punkter föreslås gälla i regel: Där en funktionell kantzon med träd och buskar finns utgör den gräns för var markberedning utförs. På sträckor där kantzon saknas helt eller är smal sker kontinuerlig markberedning (harvning) inte inom 10 meter från sjö eller vattendrag. Övrig markberedning och plantering sker inte närmare än 5 meter från sjö eller vattendrag. För att förhindra markskador gäller samma målbilder som vid föryngringsavverkning. En sträcka där trädbevuxen kantzon saknas. Markberedning har utförts på större delen av hygget men zonen närmast ån har lämnats för fri utveckling.

Förslag på åtgärder i samband med röjning Om kantzonen bedöms vara funktionell lämnas den oröjd. För att utveckla funktioner/värden, röj fram löv, röj fram vissa stammar för att gynna dimensionsutveckling, framtida grov död ved, skapa förutsättningar för en variation i ålder och struktur. Foto: Skogsstyrelsens bildarkiv Kantzon där gran röjts bort för att gynna utveckling av befintligt löv och uppkomst av nytt löv. Vid kommande gallring planeras för en utvidgning av zonen. På sikt kommer en stabil kantzon att kunna lämnas i samband med föryngringsavverkning.

Målbildsbeskrivning vid gallring Följande punkter föreslås gälla i regel: Om kantzonen bedöms vara funktionell lämnas den normalt utan åtgärd. Ingen gallring i utströmningsområden. Hänsynskrävande biotoper lämnas utan skogsbruk, alternativt naturvårdande skötsel. Kantzonen underväxtröjs inte. Inga körskador i och i direkt anslutning till vattendrag och sjöar. Detta innebär att körning inte sker inom ca 10 meter från vatten. Inga körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag. Inga körskador i utströmningsområden. Foto: E. Andersson Foto: E. Andersson

Förslag på åtgärder i samband med gallring Om kantzonen är enskiktad och ensartad, där lövträd röjts och gallrats bort i omgångar, kan åtgärder utföras för att skapa en mer varierad och funktionell kantzon. Gallra hårt i zonen närmast vattnet för att på sikt få en flerskiktad och mer varierad kantzon som står stadigt vid kommande föryngringsavverkning. Luckhuggning för att få upp löv och få en mer varierad kantzon. Beakta lokala erfarenheter av att få upp löv innan åtgärd! Tänk på körningen, planera inför kommande åtgärder, ev överfarter m.m. Foto: P. Simonsson Foto: B. Pettersson

Förslag på målbildsbeskrivning för överfarter vid terrängtransport Ingen körning i vattendrag och diken. Kanter på vattendrag och diken skadas inte. Överfarter utformas så att vattendragens bottnar inte skadas. På- och avfarter orsakar inte skadlig slamtransport. Överfarter finns tillgängliga för åtgärder som kan följa efter en avverkning (exv risskotning, markberedning).

Foto: P Simonsson Foto: B Pettersson Stålbro Virkesbro Stockmattor

Bro byggd av virke och stockmattor. Foto : M Blomberg Här har en virkesbro tagits bort efter avslutade åtgärder. Foto: B Pettersson

Förslag på arbetsgång vid planering och anläggning av överfart Välj ut det lämpligaste stället för passage. Markera med snitselband läget i fält samt på traktkarta. Använd tekniska hjälpmedel (stålbro, stockmattor m.m.) eller bygg en virkesbro. Skydda på- och avfart genom att till exempel kavla och risa. Detta görs innan körningen påbörjas. Överfart behöver finnas tillgänglig för efterföljande åtgärder (risskotning, markberedning). Lyft bort virkesbro efter avslutade åtgärder!? Problem med vandringshinder då de rasar? Hur definitiva och hur omfattande? Foto: Skogsstyrelsens bildarkiv

Målbildsbeskrivningar för… …dikningsåtgärder …skogsbilvägar Andra åtgärder?

Övrigt Planering med ett långsiktigt perspektiv. Tillgängliggöra underlag som underlättar planering av åtgärder. Implementering av målbilderna!