Vad är en fordran (fordring)? Rätt att erhålla en viss prestation Naturafordran Penningfordran Kan utkrävas tvångsvis med rättsordningens stöd – t.ex. utmätning, konkurs Immateriell tillgång – man kan inte se eller ta på en fordran, jfr. fordringsbevis

Borgenär/gäldenär Borgenär? Den person som är rätt mottagare av prestationen (OBS! borgensman är något annat) Gäldenär? Den person som skall utföra prestationen

Exempel – ömsesidigt förpliktande avtal Avtal om köp av TV Siba – naturagäldenär (levererar TV:n) Kunden – naturaborgenär (tar emot TV:n) Siba – penningborgenär (tar emot betalningen) Kunden – penninggäldenär (betalar TV:n)

Vad är ett fordringsbevis? En handling som kan användas för att styrka att en viss fordran föreligger och vari den består OBS! Fordringsbeviset är inte fordringen. Fordringen finns kvar även om beviset förstörs. I sådant fall kan dock borgenären få svårigheter att visa sin fordran och få en dom på den

Exempel på fordringsbevis A.) Kontrakt – ömsesidiga avtal B.) Skuldebrev (revers) – ensidig förpliktelse (även egen växel) C.) Anvisning, t.ex. dragen växel och check D.) Konossement – bärare av rättigheten till viss vara

Hur uppkommer en fordran? Ömsesidiga överenskommelser, t.ex. avtal: avtalslagen Ensidiga rättshandlingar, t.ex. gåva: gåvolagen Utförda tjänster utan avtal, ”tjänster utan uppdrag – negotiorum gestio: t.ex. hittelön, bärgarlön, skadeförebyggande åtgärder Condictio indebiti, betalning pga felaktig föreställning om betalningsskyldighet: dylik betalning kan återkrävas Skadegörande handling av en eller flera: t.ex. vårdslöshet På grund av bestämmelse i lag eller annan författning

Vad är skillnaden mellan obligationsrätt och sakrätt Obligationsrätt – regler om förpliktelsers innehåll, förändring och upphörande; om förhållandet mellan (avtals-)parter som själva skapat rättsförhållandet som förbinder dem Obligationsrättigheter – rättigheter med verkan mellan parterna, inte mot tredje man Fordringsrättigheter

Vad är skillnaden mellan obligationsrätt och sakrätt? II Sakrätt – regler om rättsförhållande mellan personer som inte själva skapat rättsförhållandet genom en viljehandling, t.ex. ett avtal Sakrätter (sing. en sakrätt) – rättigheter som har verkan gentemot alla

Obligationsrätt/sakrätt III En insättning på eget bankkonto innebär att insättaren får en fordran på banken, dvs. en obligationsrätt. Går banken i konkurs måste insättaren konkurrera med övriga insättare och andra borgenärer, t.ex. leverantörer Den som lägger sina smycken i sitt eget bankfack behåller äganderätten (en sakrätt) till föremålen. Även om banken går i konkurs kan ingen annan än ägaren göra anspråk på och faktiskt också utfå smyckena.

Viktigare lagar rör. betalningsförpliktelser Skuldebrevslagen Särskilda, avvikande bestämmelser i Köplagen (1990:931) Konsumentköplagen (1990:932) Konsumenttjänstlagen (1985:716) Konsumentkreditlagen (1992:830) Lagen (1978:599) om avbetalningsköp mellan näringsidkare m.fl. Aktiekontolagen (1989:827)

Skuldebrevslagens struktur 1 kap., 1 § - 10 §: allmänna bestämmelser om t.ex. var, hur och när betalning skall fullgöras 2 kap., 11 § - 25 §: om löpande skuldebrev vad är ett löpande skuldebrev och vilka rättsverkningar har det 3 kap., 26 § - 30 §: om enkla skuldebrev vad är ett enkelt skuldebrev och vilka rättsverkningar har det 4 kap., 32 § - 33 §: Särskilda bestämmelser rörande vissa enkla skuldebrev om t.ex. bankböcker och förlagsbevis

Skuldebrev I Vad karakteriserar ett skuldebrev? Ensidig Fristående Skriftlig Betalningsförpliktelse

Skuldebrev II. Löpande 11 § Såsom löpande anses skuldebrev som är ställt till innehavaren eller till viss man eller order. Lika med skuldebrev som är ställt till innehavaren anses skuldebrev varav ej framgår till vem betalning skall ske. Har den som utfärdat skuldebrev till viss man därå tecknat medgivande till inteckning, gälle skuldebrevet såsom vore det ställt till viss man eller order, utan så är att, genom orden "icke till order" eller motsvarande uttryck, i skuldebrevet träffats förbehåll att det ej skall vara löpande.

Enkelt skuldebrev med inteckningsmedgivande ”Jag betalar vid anfordran till Sydbanken 100 kr. Som säkerhet medges inteckning i fastigheten Garvaren 18, Linköping.”

Skuldebrev III. Löpande Kan överlåtas enkelt – negotiabilitet Innehavet har legitimationsverkan Kan godtrosförvärvas Kan betala med befriande verkan Invändningar bortfaller

Skuldebrev IV. Enkla skbr. 26 § 1 st.: Enkelt skuldebrev är det som ställes till viss man. 2 st.: Att skuldebrev som är ställt till viss man och av gäldenären försetts med medgivande till inteckning gäller såsom löpande, är stadgat i 11 §.

Skuldebrev V. Enkla fordringar Fordringar utan skuldebrev Analogier med SkbrL! 2, 3, 27 – 31 §§ avs. Solidariskt ansvar, 2 § Betalning, 3 § Om invändningar efter överlåtelse, 27 § Om kvittning efter överlåtelse, 28 § Om betalning efter överlåtelse, 29 § Om felaktig betalning efter överlåtelse, 30 § Om verkan mot tredje man av överlåtelse, 31 §

Skuldebrev VI. Betalning Problem: 1.) Betalning till fel person. Befriad eller inte? Fråga om passiv legitimation 2.) Vägrar att betala till rätt person. Dröjsmålspåföljder? Fråga om aktiv legitimation 3.) Rätt att anföra invändningar gentemot förvärvare?

Skuldebrev VII. Betalning. Löpande skuldebrev A.) Passiv legitimation: SkbrL 19 – 20 §§ Innehavarskuldebrev: Betalning i god tro till innehavaren befriar (19 § 1 st.) Orderskuldebrev: Betalning i god tro till innehavaren befriar, om överlåtelsekedja finns (19 § 2 st. ? 13 § 2 st.)

Passiv legitimation, innehavarskuldebrev 19 § Har skuldebrev som är ställt till innehavaren infriats hos den som hade det i besittning, och visar sig sedan att han var i konkurs eller att han icke var rätte borgenären eller behörig att å dennes vägnar uppbära beloppet, vare betalningen ändock gill, utan så är att gäldenären visste att beloppet kom i orätta händer eller åsidosatt den aktsamhet som, efter omständigheterna, skäligen bort iakttagas.

Passiv legitimation, orderskuldebrev 19 § 2 st.: I fråga om skuldebrev till viss man eller order vare lag samma, där betalningen uppbars av den som enligt 13 § skulle förmodas äga rätt att göra fordringen gällande, eller av någon som skäligen kunde hållas för denne eller antagas vara berättigad att handla å hans vägnar. Huruvida överlåtelse som åberopas av innehavaren är äkta och i övrigt giltig, vare gäldenären ej pliktig att pröva, med mindre särskild anledning därtill föreligger.

Skuldebrev VIII. Betalning. Aktiv legitimation: SkbrL 13 § Innehavarskuldebrev: Innehavaren är rätt borgenär, dröjsmålspåföljder om inte betalning sker till honom Orderskuldebrev: Innehavaren är rätt borgenär om överlåtelsekedja finns. Betalas inte till denne - dröjsmålspåföljder

Aktiv legitimation, innehavar- och orderskuldebrev 13 §: [1 st.] Är skuldebrev ställt till innehavaren, skall den som har det i händer förmodas äga rätt att göra fordringen gällande. [2 st. 1 men.]Är skuldebrev ställt till viss man eller order, och innehaves det av annan än den till vilken det är ställt, skall ock den som har det i händer förmodas äga rätt att göra fordringen gällande, där han till stöd för sin rätt förmår åberopa lydelsen av sammanhängande, till honom fortgående skriftliga överlåtelser, även om någon av dem är ställd till innehavaren eller tecknad in blanco.

Skuldebrev XII. Betalning Betalning i god tro till överlåtaren befriar (29 §) Hinder häremot utgörs av ett meddelande till gäldenären om överlåtelsen (denuntiation) Specialfall i SkbrL. 33 § Legitimationsklausul: ”betalning till innehavaren är alltid befriande” – undantag från 30 §. ”Skälig aktsamhet”

Skuldebrev X. Betalning Kreditköp enligt KkrL Vad är kreditköp? Se KkrL 3 §. Passiv legitimation: KkrL 16 § 2 st Betalning i god tro till säljaren befriar (oavsett om säljaren är överlåtare av fordringen eller inte)

Konsumentkreditlagen 16 § 2 st Vid kreditköp får köparen mot kreditgivares krav på betalning framställa samma invändningar på grund av köpet som han kan göra mot säljaren. Köparen får även invända att han har erlagt betalning till säljaren eller att han har träffat en överenskommelse med denne. Detta gäller dock inte om köparen visste att säljaren saknade rätt att ta emot betalningen eller ingå överenskommelsen och inte heller om köparen uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlät att skaffa sig kunskap om detta.

Betalning KkrL Förbud mot växlar och löpande skuldebrev (KkrL 17 §) Gäller även vid ”köp av tjänst” på kredit (KkrL 18 §) Aktiv legitimation: den som är rätt borgenär

Skuldebrev XI. Invändningar Invändningsrätt – negotiabilitet Löpande skuldebrev Bestående invändningar Förfalskning (innehållsförfalskning, underskriftsförfalskning) – SkbrL 17 § 1 st Avsaknad av behörighet – SkbrL 17 § 1 st

Skuldebrev. Invändningar Råntvång (Avtl. 28 §) – SkbrL 17 § 1 st. Obs! 3:e man tvingar G att utfärda skuldebrev till förmån för B: AvtL 28 § 2 st. Omyndig – SkbrL 17 § 2 st. Har förvaltare – SkbrL 17 § 2 st. Handlande under inflytande av psykisk störning – SkbrL 17 § 2 st. Konkurs – KonkL 3 kap. 2 § ?

Skuldebrev. Invändningar Dödning – SkbrL 17 § 3 st. Deposition – SkbrL 17 § 3 st. Preskription – SkbrL 17 § 3 st. Proklama (kallelse på okända borgenärer) SkbrL 17 § 3 st. Tvångsackord – SkbrL 17 § 3 st. Skuldsanering SkbrL 17 § 3 st. Ränta och amortering enl. plan – 16 §

Skuldebrev XII. Invändningar Exstingibla invändningar (löpande skbr.) AvtL 29 – 33 §§ (tvång, svek, ocker, tro och heder) – SkbrL 15 § 1 st. G har ej fått motprestation m.m. – SkbrL 15 § 1 st. Skuldförhållandet upphört eller förändrats (betalning, kvittning, uppsägning, dom) – skbrL 15 § 1 st.

Skuldebrev. Invändningar Befogenhetsöverskridande (jfr. AvtL 11 § 1 st.) Förklaringsmisstag (jfr. AvtL 32 § 1 st.) Skenskuldebrev (jfr. AvtL 34 §) – SkbrL 15 § 4 st. Stöld och dyl. (jfr AvtL 35 §) – SkbrL 15 § 4 st.

Skuldebrev XIII. Invändningar Enkla skuldebrev Alla invändningar bestående, SkbrL 27 § Kan avtalas bort

Skuldebrev. Invändningar Konsumentkrediter (OBS! Inte bara kreditköp) Alla invändningar är bestående (KkrL 16 § 1 st.) Kreditköp Dessutom samma invändningar som mot säljaren, oavsett om säljaren är överlåtare av fordringen eller inte. KkrL 16 § 2 st.

Partsväxling Får borgenären eller gäldenären sätta någon annan i sitt ställe? Huvudregel: ingen av parterna i ett avtal får genom avtal med annan (eller på annant sätt) förändra motpartens Undantag: partsväxling tillåts om motparten typiskt sett inte lider skada av partsbytet

Partsväxling II Gäldenärsbyte kräver vanligen borgenärens samtycke Undantag: Om hyresnämnd lämnat samtycke till överlåtelse av hyresrätt (JB 12:38) Lönefordringar m.m. vid fusion (ABL 23:19)

Partsväxling III Borgenärsbyte Kräver vanligen inte G:s samtycke Undantag: A) Personligt färgade fordringsrätter, t.ex. nyttjanderätt till lös egendom, fordran på arbetsprestation B) Fordran som är beroende av motfordran, tex ömsesidiga avtal C) Parterna har avtalat om överlåtelseförbud

Partsväxling IV Borgenärsbyte Borgenären svarar för att fordringen existerar och får överlåtas (SkbrL 9 § 1 st) Borgenären svarar inte för att gäldenären kan/vill betala (SkbrL 9 § 2 st)