Slamspridning på åkermark

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Rötrester i uthålliga produktionssystem

Advertisements

Handläggning av slamärenden Falkenberg

Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker

Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,

Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi

Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.

Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen

Dränering och växtnäring

Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.

TIDPUNKT FÖR SENASTE KONTROLL AV DÄCKTRYCK Bildäcksförbundets Sommardäcksundersökning i september 2002 Augusti-september 44 % Juni-juli 21,1.

Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.

Vatten Östersund Vatten värt att vårda

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.

Svavelgödsling.

Hur påverkar man vallfodrets kvalitet genom växtodlingsåtgärder?

Metaller Järnkul .

Marknadsanalys MKB Sammanfattning

FOSFORKURS Fosforgödsling i praktiken Göte Bertilsson Greengard AB.

Fältforsks ämneskommitté Odlingssystem

Enheter: vikt 1 ton = 1000 kg 1 kg = 10 hg 1 hg = 100 g 1 kg = 1000 g.

Anne-Lie Hellström, Norrmalmskolan, Piteå –

Fosfortilldelning i praktiken -En studie på 20 mjölkkobesättningar med fullfoder i Halland.

Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning Vilka behov har Greppa? Vilka behov av ny kunskap har Greppa Näringen – önskelista? Vad har SLF för möjligheter?

Kvävestrategi. Förluster av kväve och pengar Utlakning ton (44% av totala utsläppen till hav) Ammoniak ton (90% av totala avgången) 157.

1 Alarik Sandrup Energipolitisk expert Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) Drivkrafter inom den internationella klimat- och energipolitiken.

Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp

Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.

Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.

Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta

Minskat svavelnedfall

Maria Greger Botaniska institutionen, Stockholms universitet.

Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver Tabell 1. Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver. 2 försök 2006 Skörd (kg/ha)

ProBeta Magnesium Natrium Bor Mangan Svavel

Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel Tabell 1. Fröskörd i förstaårsvall av ängssvingel insådd i vårkorn beroende av skyddsgrödans sort och.

Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.

Ökad efterfrågan => högre pris

Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.

Tidigare utveckling i led med NPK jmf Axan, vårkorn, , Bjärred Skåne Foto1 Mmh molättlera, P-AL=5,1 pH=7,6 K-AL=9,9 K/Mg=1,2 NPKAxan Merskörd

Gruvor i Sverige Blaikengruvan år 2006

Krav på mäklare att vidarebefordra bud till uppdragsgivaren :5 Förutsättningar för spekulanter vid budgivning :5 Krav på mäklaren att.

Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin

JÄMVIKT i LÖSNING A: Kap 12 Föreläsning 3(3) mer löslighetsprodukt!

Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?

Målsättning Målsättning.

Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler

Peter Danielsson 2012 KRITERIER FÖR ELENERGIUTVECKLINGEN Användningen minskar med i genomsnitt 0,8 % per år från 143 till 125 TWh.

NPK kombi – N(S) kombi P-AL Vårkorn,H-9513,-9712,-9812,-9912, , försök(varav 37 NPK-NS) Medeltal skördeökning för NPK vid P-AL

Miljögifter i Abborre längs norra Sveriges kust

NPK bättre än N+PK Sammanfattning. Varför NPK? Sammanfattning 1.Nytillförd fosfor och kalium har en högre effektivitet och ger ”lite extra” skörd (

Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel

”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.

Såtid, ogräsharvning och skydds- gröda i ekologisk ängssvingel

Putsning i vitklöver Tabell 1. Försök med putsning av vitklöver. 2-4 försök 2003Skörd 2 försök (kg/ha) Skörd 4 försök (kg/ha) 1. Ingen putsning

Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling

Marknadsområdenas försäljning av P och K, ton/år.

Dagens brukningspraxis Hans Nilsson Jordbruksverket.

Kvävegödsling av timotej 20 försök med gödslingsstrategier i timotej skördades i Södermanland, Västmanland och Skåne. Försöksserie = OS3-924.

Elektrokemi Elektroner i rörelse.

Slammet som resurs – Käppalas arbete för att sluta Kretsloppet Cecilia Bertholds.

Jonas Malmborg, Tekniska verken i Linköping AB Näringsriktig måltid eller miljöfarligt avfall? Konsekvensexempel: Linköping.

Ekonomi med precision Maria Fermvik, Jordbruksverket.

Kemakta Konsult AB Resultat Gruppövning 2 Exponeringsvägar och exponeringsparametrar.

”Vilket ämne är ädlast?”

Fastställande av slutliga villkor för Högdalenverket, Fortum Värme

Enheter: längd 1 mil = 10 km 1 km = 1000 m 1 m = 10 dm 1 m = 100 cm

Elektrokemi Elektroner i rörelse.

Rådgivarnas kompetens

JANFIRE AB Projekt Biokol

Presentationens avskrift:

Slamspridning på åkermark Ett projekt med rötterna i sjuttiotalet Initiativtagare var bl.a.: LRF, Hushållningssällskapet Malmöhus, SSK och SYSAV Per-Göran Andersson Chef Odlingsutveckling och försöksledare Hushållningssällskapet Malmöhus

Försöksplan A Utan slam B Slam. 4 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005) C Slam. 12 ton TS (torrsubstans) per hektar vart 4:e år (1981, 1985, 1989, 1993, 1997, 2001, 2005) 0 Utan mineralgödsel 1 NPK i förhållande till gröda. ½ N-giva, 1/1 PK-giva 2 NPK i förhållande till gröda. 1/1 N-giva, 1/1 PK-giva

Grödor År Igelösa Petersborg 2005 Slamspridning 2006 2007 2008 Sockerbetor Höstvete Vårkorn Grödor

Igelösa Lättlöslig växtnäring, mg/100 g jord pH P K Ca Mg Jordart 7,0 9,0 11,4 415 10 mmhML

Petersborg Lättlöslig växtnäring, mg/100 g jord pH P K Ca Mg Jordart 6,8 11,1 8,9 195 7 nmhLL

Metallinnehåll slam - Igelösa

Metallinnehåll slam - Petersborg

Relativa skördar alla försök 1981-2008 Totalt 53 försöksskördar

Relativa skördar för slamtillförsel utöver full handelsgödselgiva

Utveckling av fosforvärdena i jorden på Igelösa, P-AL 1 ton slam- TS/ha & år Utan slam

Utveckling av fosforvärdena i jorden på Petersborg, P-AL 1 ton slam- TS/ha & år Utan slam

Kadmium i matjord, Igelösa 1 ton slam-TS/ha & år Utan slam

Kadmium i matjord, Petersborg 1 ton slam- TS/ha & år Utan slam

Bly i matjord, Igelösa 1 ton slam-TS/ha & år Utan slam

Bly i matjord, Petersborg 1 ton slam-TS/ha & år Utan slam

Koppar i matjord, Igelösa 1 ton slam-TS/ha & år Utan slam

Koppar i matjord, Petersborg 1 ton slam-TS/ha & år Utan slam

Kvicksilver i matjord, Igelösa 1 ton slam-TS/ha & år Utan slam

Kvicksilver i matjord, Petersborg 1 ton slam-TS/ha & år Utan slam

Kadmium i skördeprodukter, Igelösa Utan slam 1 ton slam-TS/ha & år

Kadmium i skördeprodukter, Petersborg Utan slam 1 ton slam-TS/ha & år

Bly i skördeprodukter, Igelösa Utan slam 1 ton slam-TS/ha & år

Bly i skördeprodukter, Petersborg Utan slam 1 ton slam-TS/ha & år

Andra metaller i skördeprodukter Tillförsel av slam har inte uppmätbart ökat koncentrationen i grödan av någon metall som analyserats! Pb Cu Hg Co Mg Ni S Ag Cd Zn B Cr As Mn Sn

Sammanfattning 27 års resultat, två fältförsök SV Skåne Slammens innehåll av metaller har minskat mycket från projektets start, i genomsnitt med 70 %. Tillförsel av slam ger ca 7 % i skördeökning i jämförelse med helt ogödslat. Skördeökningen är ca 4 % utöver ren växt-näringseffekt. I 2008 års prisnivå motsvarar skördeökningen 400–900 kr/ha. 1 ton slam-TS har ett värde på 400–900 kr för lantbrukaren.

Sammanfattning 27 års resultat, två fältförsök SV Skåne pH i marken har inte påverkats av slam-tillförsel. Tillförsel av 4 ton slam-TS vart 4:e år har höjt P-AL med 5–12 enheter. P-HCl-värdena har ökat med 10–20 enheter vid slamtillförsel. Halten koppar i jorden har ökat signifikant på båda försöksplatserna. Kvicksilver i marken har signifikant ökat i alla slamled på Igelösa.

Sammanfattning 27 års resultat, två fältförsök SV Skåne Kväve ökar i jordprofilen vid slamtillförsel. Övriga växtnäringsämnen och metaller i jorden har inte påverkats av slamtillförsel. Halten i skördade växtdelar har inte ökat för någon av de metaller som analyserats! Bördigheten på åkern ökar vid tillförsel av slam.