Fodersituation för älg i Kalmar län baserat på 2013 års prognos

Skogsstyrelsens uppgift Bistå älgförvaltningen med information och kunskap om skogens tillstånd, i första hand avseende skogsskador och älgfoderprognoser, samt råd om viltanpassad skogsskötsel, då det efterfrågas delta vid älgförvaltningsgruppernas samråd, inför beslut om avskjutningsnivåer samt skyddsjakt stödja länsstyrelsen med bedömning av skadors omfattning, tillgängliggöra beslutsunderlag avseende foderprognoser, exklusive kalibrering i fält, kvalitetssäkra och förvalta metoden för älgbetesinventering (ÄBIN) samt uttolka resultat från fältarbetet, samt inom ramen för myndighetens uppdragsverksamhet erbjuda genomförande av ÄBIN-metoden i fält. 14-05-05 Ove Arnesson 2 2

Ekosystembaserad förvaltning I en ekosystembaserad förvaltning beaktas fodersituationen för älg Fodersituation påverkar hälsoaspekter såsom kondition, vikt och reproduktion Foderutnyttjande har också betydelse för betesskador i skog

Vid älgförvaltning måste även hänsyn tas till foderkonkurrens från övrigt klövvilt Hur många rådjur motsvarar en älgs foderbehov? Ca 7 rådjur Hur många dovvilt motsvarar en älgs foderbehov? Ca 4 dovvilt Hur många kronvilt motsvarar en älgs foderbehov? Ca 2 kronvilt

För lite foder i förhållande till klövviltstammarna ger... Svält, sjukdom, svag reproduktion, låga slaktvikter Skogskador Grandominerade skogar Biologisk utarmning Älgkalv 0911 12 kg Älgkalv 0901 31 kg 5 5

Hur kan vi få fakta om läget i skogen? Inventeringsmetoder klövvilt: Flyginventering Spillningsinventering Slaktvikter (kalv) Älgobs Avskjutningsstatistik Inventeringsmetoder foderläget: Skadeinventering (ÄBIN, Syd-ÄBIN) Betestrycksinventering, RASE Prognos för ungskogsarealens utveckling Referenshägn Foto: Ove Arnesson

SydÄBIN 2014 28 av 47 ÄFO:n i Götaland inventeras. Finansieras av Södra, Sveaskog, Holmen, Stiftet m.fl. I Kalmar län inventeras 6 av 10 ÄFO:n Resultaten sammanställs av Skogsstyrelsen senast den 1 juni. Inventeringen visar både skadeläget på tall och betestrycket på rönn, asp, sälg och ek. Lst har planerat för att kunna ta med resultaten i arbetet med årets ÄFP

SydÄBIN Västerviks södra Fältarbetet pågår, klart inom de närmaste dagarna. Inventerarens intryck så här långt: Varierande skadebild. Hårt tryck på rönn, sälg, asp och ek Försommarbete, färskt vinterbete och barkgnag tycks vara mer förekommande i ett område med ca 5-10 km radie runt Ankarsrum. Juni 2012

Tecken på obalans mellan klövviltpopulationen och fodertillgången som du själv kan bevaka: Försommarbete på tall Kraftigt vinterbete på tall Låga slaktvikter Låg förekomst av rallarros Älgkalv 0901, 31 kg Foto: Jonnie Friberg

Ungskogsarealen är viktig En grov tumregel är att ungskogen utnyttjas 5 ggr mer än övrig areal. Preliminära uppgifter 120423

Foder i skog Åldersklass Tall Glasbjörk Foderindex (Täckningsgrad %) Vårtbjörk Månsson 2007 11

Spillning i skogsmark

Foderproducerande ungskog Ett aktivt skogsbruk ökar mängden foder för hjortdjuren. När den nya skogen etablerar sig skapas också goda biotoper för hjortdjur. Juni 2012 13

Om materialet Detta är Skogsstyrelsens analys om fodersituation i älgförvaltningsområden Analysen baserar sig på marktyper med olika betydelse för foderproduktion Uppgifterna grundar sig på satellitbaserade data och kan komma att justeras efter ytterligare kvalitetssäkring. Det antal år som ungskogen bedömts bäst ur fodersynpunkt har ändrats till från 5 – 20 år till 5-15 år efter slutavverkning från 2012 vilket ger lägre ungskogsarealer än 2012. Det finns ett antal kända felkällor som i mer eller mindre utsträckning påverkar analysen. Skogsstyrelsen avser att återkomma med en beskrivning av dessa felkällor.

Juni 2012

Markanvändning i länet

Utveckling av areal foderproducerande ungskog i Kalmar län

Nyckeltal Delar av året är djuren i större utsträckning hänvisade till ungskogen (t.ex. vintertid och då när snön ligger djup). Betesbelastning på ungskog ökar under denna tid Givet samma älgtäthet är betesbelastningen högre i ÄFO med liten ungskogsareal Genom att beräkna olika täthetsmått kan en bättre uppfattning om betesbelastning erhållas Juni 2012

Nyckeltal (beräkning av olika täthetsmått) Dividera det totala antalet älgar i vinterstam med den areal du är intresserad av. T. ex 800 älgar i V-viks södra ÄFO på 82 571 ha landareal ger 9,7 älgar per 1000 ha i hela ÄFO Skogsmarken utgör ca 86 % dvs 71 300 ha ger en täthet räknat bara på skogsmark 11 älgar per 1000 ha Ungskogen utgör år 2015 ca 5 %, dvs 4 128 ha, då är tätheten räknat bara på ungskog 194 älgar per 1000 ha eller 1 älg per 5 ha ungskog Juni 2012

Foderproducerande ungskogsareal per fälld älg 90 80 70 60 Foderareal per skjuten älg (ha/ind) 50 40 30 20 Denna bild indikerar att foderarealen per skjuten älg verkar ha varit tämligen konstant sedan 1980-talet. Foderarealen gör ingen skillnad på tall eller gran så ”förgraningen” leder i praktiken till att foderarealen minskar snabbare. Rådjuren är ju heller inte med som bidrar till en ökat konkurrens om mängden foder och därför ytterligare en för positiv bild av foderareal per skjuten älg. Fråga: Vad händer med diagrammet om vi skulle återgå till 80-talets älgstam? 10 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 20

Andelen tall minskar… Källa: SKA-VB 08 Referens – Andel tall 1955 2010 2060 2110

… medan andelen ung tall med färska betesskador ökar… (Källa: Riksskogstaxeringen) 14-05-05 Christer Kalen 22

…och vi har en utveckling mot allt lägre slaktvikter i både Kalmar län och V-vik södra. Källa: Viltdata Juni 2012

Jämförelse med utvecklingen av slaktvikter inom demo-området 1981-2012, 206 kalvar

Hur/när når vi målet för en god “naturresursförvaltning”? Hög skogsproduktion Ståndortsanpassat skogsbruk Biologisk mångfald Livskraftiga kvalitativt starka viltstammar. Bra slaktvikter och god reproduktion Foderöverskott 26

Kom ihåg! Älgförvaltning innebär förvaltning av alla våra klövviltsarter Tillgång på foder är en nyckelfaktor Avskjutning är det viktigaste instrumentet för att minska oacceptabla viltskador Foto: Lars Ingemarson 27

Sök foderprognoser på www. algdata Sök foderprognoser på www.algdata.se under ”Länkar och ytterligare information” eller via www.skogsstyrelsen.se/jakt-vilt Juni 2012