Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi Hans Nilsson Jordbruksverket

Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande Bästa ekonomi Påverkan av gödselns sammansättning Påverkan av temperatur Påverkan av spridningsteknik Bästa ekonomi

Principbild Minska avdunstningen Rätt tidpunkt Inte bara kväve – vn-balansen God kontakt gödsel_mark viktigt

Högt utnyttjande av stallgödsel i l v ä x t Minska avdunstning Temp Exponerad yta Grödans skydd pH-värdet God jordkontakt viktigt Små markskador Stort upptag Teknik Ts-halt Teknik, Tidpunkt Tidpunkt

Temperaturen och givans betydelse för NH3-avgången Svensson, 1993

Temperaturens påverkan

Tidpunkt på dagen (flytgödsel till vall; Frick & Menzi, 1977)

pH-värdet NH3 + H+ NH4+ pKa värde för NH4+ är 9,24 vilket betyder att vid ph-värde 9,24 är hälften i ammoniak hälften i ammoniumform pH-värde i Flytgödsel ca 7 Rötad flytgödsel ca 8 Urin 8-9

Ts-haltens betydelse för NH3-avgången (Svensson, 1993)

Utspädning 10 8 5 3 % ts % förlust av tillförd NH4-N Jmf svenska försök 50 % vatten gav ingen effekt (Elmquist, 1996) Klarenbeek & Bruins, 1990

Bevattning efter fastgödsel Bevattning direkt efter spridning av fastgödsel minskade ammoniakemissionerna med ca 11% Bevattning efter spridning av kletgödsel minskade ammoniakförlusterna med ca 30% (Rhode, Salomon & Rammer, 1995)

Grödans betydelse Kortare gröda än 10 cm inget skydd och innebär därför ingen minskning i ammoniakavgång vid bandspridning jämfört med bredspridning Höstvete högre än 20-30 cm gav däremot avgörande skyddande effekt och minskade ammoniakavgången (Sommer m.fl., 1997)

Olika spridningsteknik

Ammoniakförlust, nötflyt % av tillförd NH4-N Källa: ALFAM 2002

Spridningsförluster nötflytgödsel Mellbyförsöken 1997-1999, Uppmätta ammoniakemissioner efter spridning av nötgödsel. Förlusterna anges som % av tillfört växttillgängligt kväve dvs. ammoniumkväve. Källa: Torstensson. G. Och Håkansson. M. Kväveutlakning på sandjord- motåtgärder med ny odlingsteknik. Miljöanpassad stallgödselanvändning och odling i realistiska odlingssystem. Rapport Ekohydrologi 57, från Avdelningen för vattenvård, SLU, Uppsala 2001. Källa: Life-ammonia

Spridning flytgödsel till vall, 2 tidpunkter, 3 tekniker Karlsson, Malgeryd & Rodhe, 1997

Släpslangar Mindre yta och avdunstning Ammoniumkvävet binds beroende på sprickbildning jordens bindningsförmåga (högre i lerjord) gödselns ts-halt. Svinflyt rinner lättare än nötflyt Möjliggör spridning i växande gröda på våren istället för på hösten

Nedmyllare Liten exponerad yta Ammoniumkvävet binds i marken Viktigt att inte lägga större giva än vad som ryms i skåran. Upp till 30 % högre kväveffekt men kostar ca 6 kr/m3. Kan dock försvaras i vallar

Ytmyllningsbillar, design

Dragkraft - arbetsdjup Huijsmans m.fl., 1998

Tubulerare från JTI Mindre än 2 % förlust av ammoniumkvävet Samma dragkraftsbehov som skivbill vid myllning på 5 cm djup

Skörd vall vid bred-resp. bandspridning Rodhe m.fl., 1988 JTI-rapport 93

Tidsplanering Intressant att tömma behållarna i november före vinterspridningsförbudet risk för strukturskador risk för utlaknings och kvävgasförluster Bättre strategi vid höstspridning gör det tidigt så att vallen kan ta upp kvävet sprid i stället under våren och utnyttja vid behov modern teknik vid sporrisk. Hygienaspekten

Bästa ekonomi

Ekonomi, brytpunkter olika spridningstekniker, vall 1999 års prisnivå, exkl. kostnader för lager Rodhe & Rammer, 2002

Vad kostar markpackningen ? Kr/ha 1: 2 axlar, 15 ton (7.5 ton/axel), 1.0 bar 2: 2 axlar, 23 ton (11.5 ton/axel), 1.8 bar 400 3: 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 1.0 bar 4: 3 axlar, 15 ton (5 ton/axel), 0.6 bar 300 Matjord 2 200 Alv 100 1 3 13 m3 18 m3 13 m3 4 4,7 9,7 4,4 3,6 Förluster, kr per m3 flytgödsel 20 % vårbruk, 50 % växande gröda, 30 % på hösten 30 ton/ha

Spridning i vall på sand Nötflyt med 1,8 kg N, 0,6 kg P & 3,6 kg K/ton Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3 Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) -------------------------------------------------------------------------------------------- Vall Vårbruk band 70.0 1.3 -5.4 14.6 Vall Försommar band 40.0 0.7 -2.0 14.2 Vall Sen höst band 40.0 0.7 -2.0 14.2 Vall Tidig höst band 30.0 0.5 -1.1 13.9 Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3 Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) -------------------------------------------------------------------------------------------- Vall Tidig höst nedmyllare 40.0 0.7 -2.2 8.0 Vall Försommar nedmyllare 50.0 0.9 -4.1 7.4 Vall Sen höst nedmyllare 50.0 0.9 -4.1 7.4 Vall Vårbruk nedmyllare 80.0 1.4 -10.9 4.4

Spridning i vall på ML Nötflyt med 1,8 kg N, 0,6 kg P & 3,6 kg K/ton Band 25 ton/ha, 12 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 17 kr/m3 Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) -------------------------------------------------------------------------------------------- Vall Försommar band 40.0 0.7 -2.7 13.5 Vall Sen höst band 40.0 0.7 -2.7 13.5 Vall Tidig höst band 30.0 0.5 -1.6 13.4 Vall Vårbruk band 70.0 1.3 -8.3 11.7 Myllare 25 ton/ha, 6 m arbetsbredd, 2 axlar, däcktryck 2 bar, spridkostn 23 kr/m3 Gröda Sprid- Teknik N-Effekt N-Effekt Markpack Värde tidpunkt (%) (kg/ton) (kr/ton) (kr/ton) -------------------------------------------------------------------------------------------- Vall Tidig höst nedmyllare 40.0 0.7 -3.2 7.1 Vall Försommar nedmyllare 50.0 0.9 -5.5 6.0 Vall Sen höst nedmyllare 50.0 0.9 -5.5 6.0 Vall Vårbruk nedmyllare 80.0 1.4 -16.6 -1.3

Matarslang