Energilösningar för framtidens boende

Agenda Om Uppsalahem Miljöledningssystemet och miljöaspekter Energiarbete Nyproduktion Förnyelse Pågående arbete och framtida projekt

Om Uppsalahem Vi har lika många bostäder som Mariestad har invånare Uppsalahem hyr ut 8 bostäder per dag Uppsalahem är landets näst största byggherre för hyresrätter Företagets marknadsvärde är 57 000 kr/person utslaget på Uppsalas invånare Nästan var sjätte person i Uppsala bor hos Uppsalahem I genomsnitt bygger Uppsalahem 115 m2 nya bostäder om dagen Ta med årsredovisningen

Miljöledningssystem Certifierade sedan december 2011 Certifieringsarbetet genomfördes i samarbete med Sweco som genomförde miljöinventeringen. Tillsammans med Uppsalahems styrgrupp togs de betydande miljöaspekterna fram och vi arbetar med tre av dessa

Avfall Avfallsmålet är under ombearbetning Sedan andra kvartalet 2011 får vi in statistik (vägd mängd) källsorterat avfall Förslag till nytt mål kommer vara att öka andelen källsorterat avfall av total avfallsmängd, detta innebär att vi kommer att sträva efter att både öka korrekt sortering och minska total avfallsmängd. Samarbeten med Uppsala vatten, Returpapperscentralen, Miljödagar, översyn av miljöstugor mm

Produkter Välja material och kemikalier med hänsyn till deras miljöpåverkan i hela livscykeln.

I diagrammet finns olika märkningar och system utplacerade De är inte slumpmässigt utplacerade utan på den lodräta axel visas omfattningen av aspekter som ingår och den vågräta axeln är vad certifiering eller märkningen omfattar. Miljöbyggnad är ett system för byggnader medan SundaHus bara avser byggvaran. My Bodö 2012-03-22 Certifieringssystem, Robert af Wetterstedt WSP Environmental, Byggnadsfysik, SABO 2011-11-29

Miljöbyggnad- ett kvitto på miljöansvar I kommande nyproduktion kommer Uppsalahem arbeta enligt Miljöbyggnad. Det finns tre nivåer; Guld, Silver och Brons, där brons motsvarar kraven i BBR d.v.s. vi måste ändå uppfylla kraven. Att Miljöbyggnad bygger på BBR:s krav är en stor fördel jämfört med andra system. Miljöbyggnad ska vara relativt enkelt och kostnadseffektivt vilket på sikt förhoppningsvis kommer bidra till större spridning. Byggnaden granskas på cirka femton punkter vad avser energi, inomhusmiljö och material. Betygen för varje indikator aggregeras ihop och slutligen fås ett helhetsbetyg. Miljöbyggnad administreras av SGBC och granskas av ett tekniskt råd. Ansökan innehåller uppgifter om byggnaden, verksamhet, resultat från beräkningar och mätningar, ritningar, energifakturor, OVK- protokoll och radonmätningar dvs material som vi ändå måste ha fram. I Miljöbyggnad ställs krav på att det måste finnas dokumentation som visar att haltgränserna av utfasningsämnena (dvs. ämnen som man bedömt har särskilt farliga egenskaper) inte överskrids i de byggvaror som använts. I Miljöbyggnad ställs också krav på hur denna dokumentation ska hanteras. Manual för ny/projekterad byggnad Utgåva version 2.0 2010 My Bodö 2012-03-22

Ingående material och ämnen samt ingående råvaror SundaHus är ett verktyg för miljöbedömning och dokumentaion byggvaror. SundaHus ger en helhetsbedömning av produkten A, B, C eller D. I bedömningen ingår : Ingående material och ämnen samt ingående råvaror Byggvarans hälso- och miljöfarlighet under: - Tillverkningsskedet - Byggskedet - Bruksskedet - Avfallsskedet Rivning samt restmaterial Dokumentation SundaHus ger en helhetsbedömning ur miljösynpunkt och tar hänsyn till innehåll, miljöpåverkan under tillverkningsskedet, byggskedet, bruksskedet och avfallsskedet, om dokumentationen är fullständig, ’ vilket sedan summeras ihop till en helhetsbedömning. My Bodö 2012-03-22

Sunda hus- fortsättning Nanopartiklar är partiklar som är väldigt små, vilket gör att dom obehindrat kan tränga in i våra kroppar. Nanopartiklar tros bli nästa stora miljögift. Användningen ökar, vi har dålig kunskap och många drar likheter till PCB- och asbestproblematiken. My Bodö 2012-03-22

Energi hushålla med energiresurser, både genom att minska användningen av energi och att öka andelen förnyelsebar energi.

Miljönyckeltal Miljöaspekt Enhet Miljömål Värme kWh/m² -2,5 % per år till 2016 Vatten l/m² -1,5 % per år till 2016 Fastighetsel kWh/m² -1,5 % per år till 2016  Avfall Kg/m²   -5 % per år till 2012  MIBB antal/år   1000st lägenheter per år  Transporter körda mil   -1,5 % per år till 2012 Koldioxid Ton/ m²   -2,5 % per år till 2016 Uppsalahem 2012

Insatsområden i befintliga byggnader SRÖ projekt Inreglering värmesystem Förbättring av klimatskal Ventilationsåtgärder Garagekonverteringar Uppgradering befintlig teknik Olja/el bort Vattenspar Fastighetsel (eljakten) Avvikelsehantering Komplettering med förnybar energi Anna Vi är fyra projektledare som arbetar med det här idag. Internkonsulter som får uppdrag i form av projekt från förvaltare som har det ekonomiska ansvaret Om vi fokuserar på hur vi på Fastighetsservice så är det följande områden som vi arbetar med Exemplifiera och förklara Värmeinjusteringar för att få jämnare inomhustemperatur, ofta varmt i vissa lägenheter medan andra har det kallare. Minskar energianvändningen genom att justera värmesystemet. Förbättring av klimatskal. Flera områden står inför omfattande renoveringar som inkluderar både lägenhetsunderhåll, nytt elsystem och fönsterbyte. Viktigt att det blir rätt nu, långt tidsperspektiv. Fastighetsel: många olika delar blir en helhet (ventilation, belysning, hissar, pumpar, tvättmaskiner osv). Viktigt att mäta och följa upp alla projekt. Nu under hösten mycket fokus på belysning och motorvärmare. Även rena informationsprojekt, tex inventeringar. Individuell fördelning beroende på när huset byggdes etc. I första hand går vi på enkla åtgärder t.ex. konvertering av varmgarage och energieffektivisering av tvättstugor Samt en bättre strukturerad handlingsplan för värmeinjusteringar

Försörjningssituation Värme 97 % fjärrvärme 1 % olja 1 % elvärme 1 % pellets Fastighetsel 100 % Vattenkraft Vatten Individuell vattenmätning installeras i nyproduktion och större ombyggnationer. NRJ Undersökningar visar att individuell mätning på vatten tillsammans med debitering kan ge en minskad energianvändning för varmvatten på 30% Vi har även individuell mätning av värme

Kostnadsutveckling

Högt satta mål Energianvändning i fastigheterna Värmeförbrukning Sedan 2003 har värmeanvändningen minskat med 15 procent. Uppsalahem 2012

Energiplaner Tre energiplaner Värme -2,5 % per år (Prognos: 2 % över mål) El -1,5 % per år (Prognos: 5 % under mål) Vatten -1,5 % per år (Prognos 10 % över mål) Nyproduktion Mål: 55 kWh/m², år (BBR) (Införs 2012-2014) Förnyelse Mål: Optimalt ekonomiskt, projektbaserat Utveckling av kravställande och ramhandlingar (Fastighetstekniskt råd) Utveckling av analysmodell Sveby Nya mallar Svebby,

Nyproduktion Ägardirektiv: Bygga 500 lgh/år Energimål: 55 kWh/m², år (BBR 90 kWh/Atemp, år) Frodeparken: 54 kWh/m²,år Pilotprojekt: 40 kWh/m², år Uppsalahem 2011

Frodeparken Solceller: Moduler 864 st Toppeffekt 86 kWt Fasadyta 900 m² Solceller 675 m² Elproduktion 64 000 kWh/år Beräkning Frodeparken Omräkning BOA+LOA Snitt Bostad Fastighetsel 19 22 Värme 43 50 158 Tillskott sol -8 -9 Totalt: 54 63 180 Vatten l/m² 1200 1380 1650 P2 media Uppsalahem

Holmfrid Minienergihus i centrala Uppsala 45 kWh/m2 (A-temp) Miljöbyggnad silvernivå Sunda hus, miljöbedömning av byggvaror Solvärme Odlingslotter

Energiuppföljning nyproduktion Viktigaste resultatet

Påverkan på resultat

Erfarenheter nyproduktion Brukarbeteendet spelar en allt större roll Indata osäkra, brukarbeteende & verksamhetsrelaterat Komplicerat att följa upp pga systemgräns BBR´s energikrav är ”lågt” ”Lätt” att bygga 55-65 kWh/m², år Snabb teknikutveckling Brister finns i erfarenhet och kompetens i branschen Svårt få in anbud Partnering kan vara ett effektivt arbetssätt Förbättringspotential finns Uppsalahem 2011

Varför förnyar Uppsalahem Tekniska behov Energieffektivisering Dagens och framtida hyresgästers krav på sin bostad Ekonomi Tillgänglighet

Hur går en förnyelse hos Uppsalahem till? Analys 6 mån Program & Projektering samt Godkännadeprocessen 18 mån Upphandling 3 mån Produktion Förvaltning Ledningsgruppen har tagit beslut om den övergripande förnyelseplanen. Ledningsgruppen har tillsatt en övergripande styrgrupp för alla förnyelseprojekt. Denna styrgrupp består av fastighetschefer, ekonomichef , IT-chef samt byggchef. Beslutspunkt 1 Analys- rapport antas av styrgrupp Beslutspunkt 2 Investerings- beslut av Styrelsen Beslutspunkt 3 Styrelsen beslutar att projektet kan avslutas Förvaltningen ansvarar för att ta fram en områdesplan med omfattande nulägesbeskrivning samt tankar om områdets framtid. I analysskedet tar en arbetsgrupp fram: Bedömt åtgärdspaket & energibesparing Uppskattad ekonomi Ungefärlig tidplan Kommunikationsplan Etc…. Materialet som tagits fram i analysskedet presenteras för styrgruppen. Styrgruppen tar beslut om projektet ska gå vidare till programskede. Beslutspunkt 1 är utgångspunkten för att följande ska ske: Projektgrupp bestående av projektledare och ombyggnadsvärd/ar tar över projektet Påbörja hyresförhandling Stopp av HLU Uthyrning på korttidsavtal Första informationen till hyresgästerna Programskedet kan påbörjas När anbuden inkommit och utvärderats tar styrelsen ett investerings- beslut och projektet kan gå in i produktionsfasen. Ansvaret för kund övergår till förvaltningen vid inflytt i ombyggd lägenhet. Hela fastigheten lämnas över till förvaltningen när entreprenaden slutförts. Under garantitiden svarar Fastighetsutveckling för hanteringen av eventuella fel som kan betecknas som garantifel Metodik framtagen 2006-2008, förfinats och justerats efter detta. 3. Hyresgästernas godkännande av ombyggnaden, för att en hyresvärd ska få bygga om i fastigheten så krävs det att hyresgästerna godkänner åtgärderna (JB 12 kap) •För gemensamma utrymmen behöver en majoritet (över 50 procent) godkänna åtgärderna. •För den enskilda lägenheten krävs ett enskilt godkännande av den berörda hyresgästen. Om någon säger nej till åtgärderna i lägenheten säger lagstiftningen att hyresvärden har rätt att, två månader efter att hyresgästen informerats om åtgärden, ansöka hos Hyresnämnden om att få göra åtgärden. Uppsalahem 2012

Förnyelseplanering Totalt sett planeras för renovering av ca 3 800 lägenheter under 2010–2020. Projekt Antal lägenheter Byggtid Kvarngärdet 490 2008-2015 Haubitsen 126 2010-2012 Gunsta 15 2011-2012 Gröna gatan 545 2009-2014 Gunsta och Haubitsen inflyttade. Delar av Kvarngärdet och Gröna gatan är klara.

Bakgrund, Gröna gatan Länge känt som Europas längsta sammanhängande huskropp Antal lägenheter: 918 (545 som är aktuella för renovering) Lägenhetsstorlekar: 1-4 rum och kök, många små lägenheter Antal våningar: 3, plus källare Tillgänglighet: Trapphus Värmesystem: Fjärrvärme Ventilationssystem: F Byggnadsår: 1952-55 Övrigt: Fritidsområden, fritidsgård och kvartersgård finns inom området. Uppsalas eget ”Norra Djurgårdsstaden”, Östra Sala backe ligger i anslutning till Gröna gatan.

Gröna gatan

Johannesbäcksgatan 48A-B Projektstart 2009 14 lgh och 2st lokaler (efter ombyggnation18 lgh) Identifiering av insatser/åtgärder som behövs för att nå 50 %. Mål, -60 kWh/m², år (-50 % energi) Analysarbetet: Energiberäkningar av byggnadernas befintliga skick, kalibrering till inom 10 % Lönsamhetskalkyler som utgår från BeBo:s kalkylförutsättningar Boendeenkät för att följa upp inomhusklimat Uppföljning av teknik och ekonomi: Planering av mätningar och uppföljning i inledningsskedet Ekonomisk transparens av åtgärdskostnader. Uppsalahem 2012

Genomförda åtgärder Värmeisolering: Vindsbjälklag, utfackningsväggar i vardagsrum isolerades på insidan, invändig tilläggsisolering i radiatornischer, invändig tilläggsisolering av ytterväggar i f.d. lokaler Lufttätning: Skafferiventiler har isolerats och murats igen, nya tätningslister i fönster. Fönster & dörrar: Bef. karm har kompletterades med isolerglasruta, nya fönster i badrum och i nya lägenheter. Nya balkongdörrar och nya lägenhetsdörrar. Vind: gammal isolering bort, plus 400 mm Kallt för de som bodde kvar högst upp i trapphus C då gammal isolering togs bort. Renovering av fönster till U=1,25 Uppsalahem 2012

Forts. genomförda åtgärder Ventilation: FTX-installation med roterande värmeväxlare, nya fläktrum i källarplan Värmesystem: Samtliga radiatorer byttes och 2-rörsystem installerades. Förberedelse för individuell komfortmätning av värme VA-system: Stambyte, snålspolande armaturer och badrummen byggdes ut Övriga åtgärder: I trapphus och källare monterades nya LED- armaturer med närvarostyrning Individuell mätning av kall- och varmvatten Ny elcentral i källare samt ny matning och nya elinstallationer Nya vitvaror Fokus på energibesparande åtgärder: även samtliga ytskikt i lgh, vitvaror och köksinredning. Även ny utrustning i gemensamma tvättstugor, men ingår ingen sådan i pilot. Uppsalahem 2012

Resultat Halverad värmeförbrukning -28 % energi till varmvattenberedning (-6,1 kWh/m², år) - 40 kWh/m², år uppmätt besparing totalt (35 %) Större ökning av fastighetsel än förväntat Osäker indata för el gav stor osäkerhet i faktiskt resultat Åtgärdspaketet blev inte lönsamt med BeBo´s kalkylförutsättningar, dock krävs inga stora ändringar för att den ska bli lönsam IMD inte fullt driftsatt vid utvärdering. Haft vissa intrimningsproblem: branddetektorer som utlöst samt vissa problem med ventilationen. Kalkylränta 4% tillsammans med värmeprisökning 5 % innebär lönsamhet. Svårt att separera kostnader, i FTX ingår tex borttagning av gammal utrustning (behövde göras oavsett). Vindsisoleringen är den enskilda mest lönsamma åtgärden.

Erfarenheter och förändringar Osäker och troligen för låg elförbrukning i indata (2,9 KWh/m², år) Entreprenadkostnader har inte särredovisats i tillräcklig stor utsträckning, merkostnaderna energiåtgärder blev inte klarlagda fullt ut Valda livslängder i kalkyl påverkar utvärderingen Fuktrisker med invändig isolering, bevakning krävs pga misstag i utförande Renoveringsgips i fortsatta etapper istället för att riva bort tapeter Byte av hela balkongpartiet istället för bara balkongdörr Byte av fönster istället för att renovera dem FTX-aggregatets elanvändning mäts separat. Förklarar inte ökningen. Fuktgruppen i Lund har studerat fuktrisker i ytterväggarnna. Monterades ingen plastfilm vid tilläggsisolering. Även risk för fuktansamling bakom den nya skalmuren (vid fd lokal). Har borrat upp dräneringshål. Oisolerade illuftskanaler i sopschakt. Detta är garantifel och under besiktning. Kan vara bättre att byta ut än försöka renovera.

Pågående och fortsatt arbete Översyn av analysmodell, optimalt energimål Ny uppdaterad modell för lönsamhetsbedömningar, prioriteringar och urval Strategi för ny- och förnybar teknik Vattensparstrategi SVEBY Eventuellt nytt BeBo projekt i ytterområde Med mera… Exjobb som pågår under våren för att titta på vår analysmodell och undersöka optimalt energimål. Ska uppdatera vår egen modell för lönsamhetskalkyleringar och ta hänsyn till de erfarenheter vi fått från bla Gröna gatan Ett av våra ägardirektiv. Tagit fram en vattensparstrategi som rör både befintligt, nyrpoduktion och förnyelse. Målet för vatten ser ut att kunna bli en utmaning för oss. Tittar på SVEBY (Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader) och hur det skulle kunna fungera i vår verksamhet Vi har startat vårt första nybyggnadsprojekt där vi använder Sunda hus och Miljöbyggnad Nyproduktion vid stationsområdet

Anna Freiholtz Tf Miljö- och energichef Telefon: 018-727 34 89 E-post: anna.freiholtz@uppsalahem.se Tomas Nordqvist Energisamordnare Telefon: 018-727 37 67 E-post: tomas.nordqvist@uppsalahem.se