Kemi Föreläsning nr 2 Sid 16-25.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Atomer, molekyler och kemiska reaktioner
Advertisements

Nedbrytning av plast i Naturen
Atomer och kemiska reaktioner
E n e r g i.
VÄRME.
Kemi.
HOKUS POKUS I det här avsnittet ska vi lära oss mer om bl a vatten, temperatur, blandningar och lösningar Ord att lära sig: permanent, konservera, Celsius,
Värmelära.
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Värme är rörelse.
De tre aggregationsformerna
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Kemins grunder Föreläsning nr 1 Sid 6-15.
Kemirepetition år 7.
Cellen.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Kemi.
Svar: Luften i NO-salen väger ca kg.
Fotosyntesen Hur fungerar den?.
VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad
Jonföreningar och molekyler
Per Eriksson, Tomtaklintskolan, Trosa –
VATTEN.
Fysik Materia Del 2.
Värme och väder del 1.
Ämnenas smådelar Ingenting försvinner.
Luft. Luft består av en blandning av olika gaser.
Kemins grunder Sammanfattning Sid 6-79.
Elektronskal och valenselektroner
Grundläggande kemi För att kunna skilja på olika ämnen så talar man om ämnens olika egenskaper. Till exempel syrgas och kvävgas. Dessa båda gaser är osynliga.
Tänk på!!!!!!!!! Läs på etiketter Använd sked Använd skyddsglasögon
Atomen Trådkurs 7.
Materia "allt som har både massa och volym"
Arbete, energi och effekt
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Svar på arbetsuppgifter
KEMI VAD ÄR KEMI? NO år 7 Källängens skola KEMINS GRUNDER 1.
Grundämnen Består endast av ett slags atomer Metaller Icke metaller.
Farliga ämnen.
Ämnens olika faser.
Kemiska reaktioner & fysikaliska förändringar
Kemi - Materia Begrepp inom Kemin.
Kemins grunder.
Repetition.
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
Sammanfattning Ämnenas beståndsdelar Fast, flytande och gas
Kemisk Bindning.
KEMISKA REAKTIONER KAP.2
KEMI Vad är det egentligen?.
Materia Niklas Dahrén.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Metaller Kap 12 Sid
© Suomen Palautuspakkaus Oy Miljöinsatser vid returautomaten.
Man behöver tänka på värmeutvidgningen t.ex. när man bygger järnvägar, broar, elledningar, motorer och hus.
Värme Vad är egentligen värme, när blir du varm? Allting runt omkring oss består av molekyler som hänger ihop. Molekylerna i ett material står aldrig helt.
Gasolbrännare.
KEMI Blandningar, lösningar och aggregationsformer
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Kemi- ett arbetsområde i år 6 Ämnen runt omkring oss.
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
Syns inte men finns ändå
Atomer finns överallt Supersmå Bygger upp allting
KARIN KIVELÄ Råsslaskolan År 5
Marie Roslund, Rusksele skola, Rusksele –
- Luften är en blandning av gaser
Vad kan du om kemi?.
KEMI NO år 6 Källängens skola KEMI.
Kemi – första terminen.
Grundläggande Kemi åk.7 Spektrum Kemi Sid
Presentationens avskrift:

Kemi Föreläsning nr 2 Sid 16-25

Kemiska reaktioner När atomer flyttas om och görs till nya molekyler. Den nya molekylen kan få nya egenskaper.

Knallgas Om man blandar vätgas med syrgas och antänder det bildas en knall. Därav namnet knallgas. knallgas

Syre och väte 2 delar väte + en del syre + eld = knallgas Reaktionen är häftig. Så häftig att det bildas en smäll + värme Resultatet vatten

Vätgas + syrgas  vatten H2 + O2  H2O2 Hm, stämmer inte Hur kan vi skriva formeln så att den stämmer? H2 + O2  H2O Det ska ju bli vatten 2H2 + O2  2H2O Två delar vätgas + en del syrgas  2 vattenmolekyler

 Reaktions pil a + b  AB Vid reaktionen krävdes lite energi för att starta reaktionen. Vid reaktionen bildas mycket energi. Ca 579 kJ 579 000 Joule Exoterm reaktion. Värme avges vid reaktionen Endoterm reaktion. Värme upptas vid reaktionen.

Kemisk reaktion När atomer flyttas om och sätts ihop till nya molekyler. OBS! Kan vara mycket farligt. Det gäller att veta vad man håller på med.

Atomerna försvinner aldrig Men de kan ingå i en ny kemisk förening.

Återanvändning Genom att återvända material kan vi hushålla med resurserna. Resurshushållning

Vad händer med PET-flaskan du pantat? PET-flaskorna samlas från pantautomaten i ett kärl, kartong eller plastsäck Därefter sker transport till Returpacks fabrik I fabriken sorteras och balas flaskorna Balarna körs ut på gården där återvinnings-anläggningen tar vid. Där mals först flaskorna till ”flakes” som sedan rengörs

Resurshushållning Ett annat företag tar vid och tillverkar små plaströr som tar liten plats vid transport. Bryggerierna blåser upp plaströren till stora eller små flaskor, etiketterar och fyller dem med dryck.

Vad händer med pant-burkarna Burkarna samlas från pantautomaten i ett kärl, kartong eller plastsäck Därefter sker transport till Returpacks fabrik I fabriken sorteras och balas burkarna Balarna transporteras till smältverk där de smälts ned och valsas ut till ny aluminiumplåt Plåten levereras till burktillverkaren som gör nya burkar och förser dem med rätt dekor På bryggeriet fylls de nya burkarna med dryck som säljs via återförsäljare, dvs. butik och restaurang

Om vi slänger i soporna Om man kastar Pet flaskor i soporna förs de till sopstationen där de förbränns. Vid förbränningen bildas CO2 och vattenånga. Aluminiumburkar förbränns inte utan smälter ihop och blir liggande i sopberget. Aluminium rostar inte och kan bli liggande i hundratals år Tillsammans med sura ämnen kan aluminium bilda hälsofarliga ämnen.

9 av 10 9 av 10 Pet flaskor återvinns i Sverige 9 av 10 aluminiumburkar återvinns i Sverige.

Några exempel på nyttan med materialåtervinning: Man sparar 95 procent energi om man använder återvunnen aluminium jämfört med om man använder nytt material I Sverige använder vi 300 miljoner värmeljus varje år. Om vi skulle återvinna alla behållare sparar vi 1 000 ton koldioxid. Ur ett ton mobiltelefoner återvinns ett kg silver, 300 gr guld och 100 gr palladium.

Fast, flytande och gas Materia kan förekomma i tre olika faser. Fast (s) för solid Flytande ( l) för liquid Gas (g) för gas Med ett finare ord kallar vi dem för aggregationstillstånd

fasövergångar Fasta ämnen kan smälta och bli flytande. Flytande ämnen kan koka eller förångas så att de blir gas En gas kan kondensera till vätska En vätska kan stelna och bli fast

Fasövergångar

Temperatur är ett mått på atomers rörelse

Flera fasövergångar Ibland kan ett ämne ”hoppa” direkt från fast till gasform. Detta kallas sublimering. Två faser till beroende på extremt hög eller låg temperatur Plasma. T.ex. atomerna i solen. Fria atomkärnor. (15 000 000 ° Celsius) Bose-Einstein kondensat Atomer som rör sig i takt ungefär som laserljus (nära absoluta nollpunkten -273,15° Celsius)

Smältpunkt och kokpunkt Vattens smältpunkt 0° Celsius Vattnets kokpunkt 100° Celsius När man säger att vatten är en vätska menar man att det är flytande i rumstemperatur ca 20° Celsius

Olika för olika ämnen Syre Rumstemperatur gas (g) -183° Celsius smältpunkt Vätska (l) -219° Celsius fast (s) Guld Rumstemperatur fast (s) 1064 ° Celsius Smältpunkt vätska (l) 2710 ° Celsius Kokpunkt gas (g)

Kok och smältpunkter koka vatten med hjälp av is Ämne Smältpunkt ° Celsius Kokpunkt Fe 1538 2862 NaCl 801 1413 H2O 100 C2H5OH -114 78 Smält- och kokpunkt påverkas av lufttrycket.

Faserna beror på temperaturen Temperaturen är ett mått på atomernas eller molekylernas rörelse. Vid absoluta noll punkten står atomerna stilla. (Mycket svårt att nå denna temperatur)

Fast form Molekylerna ställer in sig i geometriska mönster. Olika för olika ämnen. Iskristaller vid olika temperaturer

Bindningar mellan molekyler Svagare än de molekylbindningar som håller ihop molekylen. Kan vara elektriska Bero på väteatomer metaller

Molekylerna får olika struktur Strukturen i vattenånga

Molekylformler H2 O2 N2 S8 H2O Väte (g) Syre (g) Kväve (g) Svavel (s) Vatten (l)

Reaktionsformler Hur såg nu reaktionsformeln för vatten ut? Just det. 2H2 + O2  H2O Med faserna 2H2 (g) + O2 (g)  H2O (l)

Kinesiska tecknet för kemi

Läs sid 16-25 Instuderingsfrågor 1:4 1:5 1:6