ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation www.fishpoint.net Preliminära resultat av intervjuerna med företagare inom fiskerinäringen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Barns psykiska ohälsa – ett prioriterat arbete
Advertisements

Tekniskt underlag för landsbygdsprogrammet Projekt Tulpan.
Arbetsplatslärande - ett annorlunda sätt att lära
Rapport Medlemspanelen augusti 2010 FöretagarFörbundet.
1 Intervjuer med 39 Kvinnliga företagare i Vara Kommun Genomförda under juni – augusti 2006, av Ingrid Ullberg, Mångfald i Vinköl inom projektet Utveckling.
Affärsutvecklingscheckar varor och tjänster samt internationalisering
Enhetschef Fastighetsutveckling
Hållbara lösningar genom kunskap Vad styr fiskhandel - Österbottens möjligheter Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Jari Setälä Temadagen Vasa
Fö 7 - Produktionsfaktorer
ARKISTOLAITOS Arkivverket Projekt för förnyelse av webbplatsen.
Programmet för affärsutvecklingscheckar -Internationalisering 23 maj 2013 Sophia Litsne Regionutvecklingssekretariatet.
Intervju inför ViV-projektet.
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Affärsutvecklingscheckar •För utveckling av varor och tjänster •För internationalisering 1.
ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation _______________________________________________________________________.
Projektet IT-coacher 2013 Enkäter angående intresset av IT-utbildning för seniorer gjordes i kommunerna Lidköping, Götene och Munkedal. De som svarade.
Tillväxtföretag i Västernorrland Monica Westberg Projektledare, Länsstyrelsen Västernorrland Monica Westberg StrategiResurs.
Externredovisning Vi fortsätter där vi slutade sist…
Arbetsmarknadsutsikter till slutet av 2014 Dalarnas län Analysavdelningen Jan Sundqvist.
Resultat från följeforskning Projekt: Tillväxt Halland 16 september 2010.
Utmaningsdriven innovation
Arbetsmarknadsprognos för kultur och media 2011och 2012.
Skogsbarometern är en årlig rapport om det ekonomiska läget i familjeskogsbruket 750 skogsägare har av Sifo intervjuats under september månad och undersökningen.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Entreprenörskaps- barometern 2012 Entreprenörskapsbarometern 2012 Sveriges största attitydundersökning.
Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hemtjänst Centrum (minst 7 svarande) Hemtjänst.
Kollektivtrafikbarometern 2013
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Karlskrona Hemtjänst.
PROGNOS hösten 2013 Arbetsmarknadsutsikter Gävleborgs län.
Mobillån i Sverige Myter och verklighet. Snap shot Grundades 20 mars anställda varav 7 timanställda Affärsidé: Att ge svenska folket möjlighet.
ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation _______________________________________________________________________.
Den österbottniska fiskerinäringen
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
Generell titel. Bakgrund - privata FoU investeringar.
ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Preliminära resultat av intervjuerna med yrkesfiskarna Temadag för fiskerinäringen.
RTS Konjunkturbarometer RTS konjunkturbarometer Presenteras årligen av RTS i samarbete med regionala turistorganisationer Syftar till: att följa.
Anställningsintervjun
ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation _______________________________________________________________________.
1 Framtidsverkstad Alternativa framtidsbilder G18, Helsingfors
Projektet DUBBELT SÅ BRA. P rojektet DUBBELT SÅ BRA delfinansieras av ESF-rådet och är ett PO1-projekt Budget är på drygt 10 miljoner Projekttiden är.
Kunden Kotler: “It is no longer enough to satisfy customers. You must delight them.”
Työelämävalmiuksia | Yrittäjyyskasvatusta | Oman talouden hallintaa Verksamhetsplan.
Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2014 Prognos för arbetsmarknaden i Jämtlands län 2015 Maria Salomonsson Analysavdelningen
Kollektivtrafikbarometern 2014
BILD 1 1. Frågeställningar - underlag för diskussion med offentliga myndigheter Hur ser arbetskraftsförsörjningen ut i er kommun under de närmaste 20 åren?
Ekonomiska förväntningar. Om undersökningen Syfte Att undersöka hur nuläget i ekonomin påverkat arbetstagarnas förväntningar på ekonomin och löneutvecklingen.
Sid 1/steg 3 Hej och välkommen! BeST-metoden – vad handlar den om? Berätta för din granne. Praktiska detaljer: Tider. Kaffe/lunch? Mobiler avstängda.
Affärsidén En ledstjärna för både kunder och medarbetare.
Småföretagsbarometern 2016 Skåne län. Om Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas.
Om Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern produceras i samverkan mellan Företagarna, Swedbank och Sparbankernas Riksförbund Småföretagsbarometern.
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Om Småföretagsbarometern
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Sälja en produkt eller tjänst
Småföretagsbarometern 2016
Om Småföretagsbarometern
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
Presentation av affärsplan
Småföretagsbarometern 2016
Presentation av affärsplan
Presentationens avskrift:

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Preliminära resultat av intervjuerna med företagare inom fiskerinäringen Temadag för fiskerinäringen Guy Svanbäck

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Projekt: ’Nulägesanalys och utvecklingsmål för fiskerinäringen i Österbotten Projekttid: Projektbudget: euro Målsättning: att intervjua fiskeriföretagarna om nuläget och framtidsplanerna och att sammanställa detta och befintligt material om fiskerinäringen i Österbotten i en rapport, samt att ge förslag till utvecklingsmål för fiskerinäringen i Österbotten Finansiärer: Österbottens Förbund euro (ERUF medel), kommunerna/utvecklingsbolagen i Österbotten 5000 euro, egna medel euro

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Nyckeltal för fiskerinäringen 2011 Antal yrkesmässigt fiskande personer585 st, varav 149 st i klass I Antal registrerade fiskebåtar, -fartyg st Antal fiskehamnar i aktivt bruk 17 st Antal fiskgrossister och –förädlare 30 st Antal matfiskodlingar 13 st Antal fiskyngelodlingar 1 st Antal fiskeredskapsindustrier 5 st Antal fisketurismföretagare/fiskeguider11 st Antal registrerade foderkök23 st

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Företag inom fiskerinäringen i Österbotten De flesta företag kan klassas som småföretag, omsättning under 1 miljon euro. Några företag inom partihandeln, redskapsindustrin och fiskförädlingen har omsättning över 1 miljon euro. Finns inte gjord någon branschanalys på företagen i Österbotten. Några företag i Österbotten deltar i fiskeriforskningens branschöversikter och fiskeribarometern. Dessa görs med jämna intervaller.

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Fiskeribarometern 2012 ( ) Företagarnas bedömning av det allmänna ekonomiska läget, lönsamheten, efterfrågan på produkter, kostnader, priser samt investeringsläge och exportförutsättningar nu jämfört med den gångna och den kommande 12-månaders perioden. Hela fiskerinäringen - hela branschens gångna bokslutsperiod (2011) positiv - speciellt minuthandeln och förädlingen hade ett gott år - primärproduktionens syn på framtiden försiktigare än övriga branschers

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Fiskeribarometern 2012 (forts.) Fisket - de större fiskeföretagens ekonomiska situation förbättrats - pris och åtgång på inhemska marknaden utvecklats positivt - produktionskostnaderna fortsätter öka Fiskodlingen - fiskodlingens ekonomiska situation bättre än tidigare - producentprisen stiger - exportförväntningarna försiktiga

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Fiskeribarometern 2012 (forts.) Fiskförädlingen - den ekonomiska utvecklingen för de större fiskförädlarna fortsättningsvis positiv - exportmängderna och –prisen har utvecklats utmärkt - produktionskostnaderna fortsatt öka Fiskpartihandeln - partihandelns lönsamhet minskat - investeringsviljan fortsättningsvis liten - exportprisen stigande

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Fiskeribarometern 2012 (forts.) Minuthandel med fisk - ekonomiska situationen för de större minuthandlarna bättre än tidigare och förväntningarna höga - de mindre handlarnas situation närmast oförändrad - de större minuthandlarna upplever att den inhemska åtgången och medelprisen klart har förbättrats Fiskeribarometern bör ses som en intern uppfattning över atmosfären inom näringen. Den berättar för den enskilde företagaren vad andra anser om den nuvarande och kommande situationen. Barometern är även ett gott medel t.ex. för utveckling, bedömning och styrning av fiskerinäringen.

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Intervjufrågor: Dagsläget - när har verksamheten inletts, företagsformen - fiskesättet, produkterna - anställda, omsättningen - utmaningar i verksamheten - konkurrenter, samarbetspartners, nätverk - vem kontaktas angående ekonomiska och juridiska frågor, regelverk, utvecklingsidéer mm. Framtiden - kommer företaget att finnas efter fem år - vilka förändringar förväntar ni er - trender att beakta i verksamheten - utmaningar/möjligheter -- investeringsbehov -- samarbete inom branschen

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Svaren: De utmaningar företagarna anger att de har i dag är t.ex. - brist på lokalfångad vild fisk 7-8 mån/år - att få logistiken att fungera, lönsamhetsfråga (partihandeln) - att hitta goda medarbetare/kunnig personal (ex. filetering, redskapsbygge) - dyr arbetskraft - att bli känd, marknadsföringen (fisketurismen) Företagarna samarbetar delvis med andra likartade företag kring - att sälja till varandra - vissa underleveranser - fraktförädling av fisk Konkurrens upplevs kring t.ex. - försäljningsområde - fiskarnas direktförsäljning - små nättillverkare

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Svaren: Företagarnas nätverk är i regel betydligt större än t.ex. fiskarnas nätverk. De man kontaktar är oftast branschorganisationer, myndigheter, företagar- föreningen, turistbyrån, bokföraren m.fl. Alla intervjuade anger att de kommer att finnas till som företag efter fem år. De flesta verkar nöjda med dagens situation. För några är generationsskifte eller ägarbreddning/ägarbyte aktuella. Några avser öka verksamheten/ omsättningen. ”att expandera inom husets väggar” Trender man ser är bl.a. krav på längre förädlade fiskprodukter, lokalproducerat, strängare myndighetskrav, miljöhänsyn, fiskeripolitiken oklar. Utmaningar för framtiden ser företagen i fiskeripolitiken, det ”överdimen- sionerade” naturskyddet, lönsamheten mm. ”Det krävs ett flexibelt företag. Mer servicetänkande än produktionstänkande.”

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Svaren: Akuta större investeringsbehov finns inte för närvarande i företagen. Exempel på investeringar som borde göras är - benplockare - skivmaskin - packningsmaskiner - större kylrum - singelfrys Företagarna ser generellt positivt på samarbete inom branschen, och många tycker att man borde utöka samarbetet över sektorgränserna. ”Det behövs mera öppenhet och långsiktigt tänkande inom branschen”

ÖSTERBOTTENS FISKARFÖRBUND r.f. Fiskets utvecklingsorganisation Projektets fortsättning: - intervjuerna fortsätter ytterligare - sammanställning av material om fiskerinäringen (om möjligt kommunvis) - PP –presentationer på väsentlig statistik mm - informationsinsatser - slutrapport och slutredovisning Slutrapporten skall innehålla förslag till utvecklingsmål för fiskerinäringen som helhet och sektorvis för nästa programperiod Den samlade informationen kan direkt användas t.ex. i arbetet med landskapsstrategin, olika utvecklingsprogram, planer mm Tack!