Gör bra för äldre 10 års erfarenhet av stödjande teknik för äldre i ordinärt boende samt för vård- och omsorgspersonal Lars Brickzén, Vision Bo Äldre
Vision för verksamhetsutveckling av äldre- & hemsjukvård IT Välfärds-system Biståndsbedömning Beslutsstöd LSS, SOL, HSL Självstyrande vårdteam Aktivitetsplanering Dokumentation Vårdplanering Övergripande personal- & verksamhetsplanering Uppföljning & utvärdering GPRS LAN Särskilt boende Medicinsk övervakning på distans Ansökan Teknik i hemmet Vårdtagare Individuell vårdplan Involverade: Vårdtagare + anhöriga SDN + SDF Regionens hälso-och sjukvård Bostadsföretag Anhörig GPS-navigering
VIHO Verksamhetsnära IT-stöd inom hemtjänst och omsorg Vision om DET GODA ARBETET 2008 Vilka IT-stöd behövs för att utföra det goda arbetet? Forskare från Uppsala universitet och undersköterskor i samverkan Finansierat av Vinnova, samarbete med Kommunal, Komanco
Projektets mål: möjliggöra kvarboende i det egna hemmet öka tryggheten och säkerheten för de äldre och anhöriga effektivisera vård- och omsorgskedjan förbättra arbetsmiljön och höja ”statusen” i yrket för personalen säkerställa utförardokumentationen mer vård och omsorg för lika el. mindre pengar Projektet skulle visa om besparingar kan erhållas med modern IT-teknik i äldreomsorgen bland annat genom att: · De äldre kan bo kvar längre hemma och att behovet av särskilt äldreboende skjuts upp · Effektiviteten i vårdteamen ökar genom bland annat bättre planering, enklare tillgång till aktuell information om vårdtagarna, enklare dokumentation samt enklare och effektivare kommunikation inom vårdteamen, · Identifiera och eliminera de ”tidstjuvar” som vårdteamen upplever · Integrera händelser/aktiviteter i hemmet med vårdteamens IT-stöd · Uppfylla de formella kraven på dokumentation i äldreomsorgen på ett korrekt och effektivt sätt
Resultat: Samlad hemvård Hemtjänst + Hemsjukvård = Hemvård Vi vill skapa Kortedala: Hemsjukvård och hemtjänst uppdelade Hemvård (istället för hemtjänst och hemsjukvård) Slår ihop hemsjukvård och hemtjänst. Slipper dubbelarbete Får lättare att planera och samordna ..bättre utnyttja resurser och kompetenser mer effektivt ..kan ha samma grundplanering och arbeta mot samma mål Lättare att följa vårdplaner
Teknik för självständigt boende belysningsstyrning via sensor el. fjärrkontroll inaktivitets- och trygghetslarm elektroniska lås och bildkommunikation andra funktioner (dörrlarm, spis- och fuktvakt, brandlarm, hemma/borta påminnelser mm. ) händelseregistrering – anhöriggränssnitt - som kan skickas till: - anhöriga - hemvårdspersonal Kostnad: Belysningsstyrning ca 4 400 kr Inaktivitetslarm, kommunikationsmöjligheter ca 10 000 kr Elektroniskt lås ca 10 000 kr Beställning/installation engångskostnad 1 800 kr Sammanlagt ca 27000 kr per bostad om allt är installerat.
Utvärdering VIHO-projektets rapporter PENG-modellen (Prioritering Efter NyttoGrunder) kvalitativ djupintervjustudie med vårdtagare och anhöriga
Nyttostapel Om vi räknar direkt resultatpåverkande och indirekt resultatpåverkande nytta så har stadsdelen tjänat tre gånger pengarna på projektets helhet.
Stödjande teknik medför att: äldre och deras anhöriga upplever ökad trygghet och säkerhet självständigt boende kan förlängas för många produktiviteten i hemvården höjs personalens arbetstillfredsställelse ökar vi säkerställer kraven på dokumentation kostnaderna för äldreomsorgen minskar
15 oktober 2009 Namn: Britten Hägerström Född: 17 januari 1922 Aktuell: använt teknik i hemmet sedan 2004
Nyttofaktor = ~ 3,75 genomsnittlig kostnad för vård- och omsorgs-boende 500 000 kr/år genomsnittlig kostnad för hemtjänst 125 000 kr/år kostnader för ett normalt trygghetspaket ca 8 000 kr/år (hyra+drift)
Erfarenheter det tar tid att införa ny teknik och nya arbetssätt tekniken är sällan färdig utan behöver utvecklas du måste våga ta risker för att lyckas det är svårt att bli ”profet” där du själv verkar du måste omge dig med människor som är ”besjälade” av samma idé gott samarbete med brukare, brukarorganisa- tioner, forskare och teknikleverantörer lönar sig det är viktigt att kontinuerligt informera, följa upp, dokumentera och utvärdera resultatet
”Senior Göteborg” Senior Göteborg är ett utvecklingscenter inom Göteborgs Stad. Visionen är att alla äldre göteborgare ges en möjlighet till en fungerande vardag präglad av ett tryggt boende och inflytande över sin egen livssituation.
- 400 m² visningsmiljö i Lillhagsparken med ca - 400 m² visningsmiljö i Lillhagsparken med ca. 30 leverantörers produkter
Syfte att utveckla arbetet med tillgänglighet och teknikstöd för äldre i ordinärt- och särskilt boende
Målbild för Vision Bo Äldre permanent verksamhetsform fler intressenter i gemensam driftsform utökat verksamhetsinnehåll gemensam visnings- och kompetens-utvecklingsmiljö, FoU-verksamhet tillsammans med teknikutvecklingsföretag i en Triple Helix- modell central och publik exponering
Megatrender andelen äldre ökar snabbt nästan överallt efterfrågan på personal för att stödja och vårda alla gamla kommer att öka i samma takt kostnaderna kommer att påverka samhälls- ekonomin i betydande grad anhöriga kommer i högre grad att påverkas
Åldrande befolkning
Ökad efterfrågan på vård och äldreomsorg 2030 och 2050
Vård och omsorgs andel av BNP 2050 Stiger från 13% till 16% Motsvarar ökning med 110 miljarder i dagens priser Kostar idag ca 330 miljarder kronor
Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län Brist år 2030 - Riket ca 65000 Bristen är störst (andel av arbetsför befolkning) i följande län: - Gotland - Norrbotten - Dalarna och - Västernorrland
De framtida behoven kan mötas! Med en produktivitetsökning på 0,6 – 0,7 procent per år inom vård- och omsorg kan det ökade behovet mötas utan att öka sektorns andel av BNP Det är möjligt att kombinera åtgärder för att möta de ökande behoven: Bättre hälsa och funktionsförmåga minskar behovet av vård och omsorg Tillgänglighet, teknikstöd och hjälpmedel En effektivare vård och omsorg kan innebära bättre resultat och/eller minskade kostnader Fler arbetade timmar bidrar till ökad tillväxt Nytänkande, utveckling och forskning Informationssida 22
Ett gott äldre liv Holistiskt synsätt Sociala aktiviteter (träffpunkter, mat, tillgänglig närservice) Hälso- vård & omsorg (förebyggande,vardagshjälp-medel effektivare) Trygghet & säkerhet (anpassade bostäder, teknikstöd, kommunikationer-samtala, gå, åka) Holistiskt synsätt
Utveckling i tre steg Självständigt boende Bredbands-/fiber-tekniken används som plattform för själv-ständigt boende i hemmet Självständigt boende - stöd till vård- och omsorgstagare Integration med verksamhetssystem - stöd till personalen Telemedicin - stöd till hemsjukvården
Gemensam teknik i hemmet? Vilka behov har man? Synergieffekter? Vård & omsorg Fastighetsägare Larm Inaktivitet, rörelse Larm Brand, Inbrott etc Trygghetstelefon El, vv, kv, temp IMD El, vv, kv, temp Belysning Automation & Styr Regler Automation & Styr Lås Elektr. nycklar Lås Elektr. nycklar Anv. Interface Mobil, TV Anv. Interface Skärm, TV
Integration med verksamhetssystem - stöd till personalen Dokumentation utförda insatser avvikelser tidsregistrering Aktuellt biståndsbeslut Tillgång till verk-samhetssystem i hemmet via IKT-plattform möjliggör Beställning mat läkemedel färdtjänst mm Vårdtagar- och anhöriguppgifter
SBox - pekskärm
Sbox - pekskärm hos brukaren
Hemtjänst – inloggning
Hemtjänsten - aktivitetslista
Hemtjänst – dokumentera insatser
Matbeställning
Vårdtagaren – hemma/borta
Telemedicin PAAS via IKT-plattform Verksamhetssystem: hemtjänstens hemsjukvårdens läkarens övriga (Apotek..) Kommunikation: internet telefoni (fast, rörlig) video bildöverföring PAAS via IKT-plattform (Personlig Akt Assistans och Säkerhet) Hälsodagbok: hälsokontroll allmän lagring av t ex blodtryck, puls temperatur, insulin etc. Sensorer: medicinska rörelse, fall, säng rök, fukt, ledljus, dörrar och fönster
Hälsodagbok – registrera medicinska data
Hälsodagbok – medicinska data, historik
Viktiga förutsättningar för fortsatt utveckling stödjande teknik behöver integreras i kvalitetssäkrade funktioner samverkan med fastighetsägarna kring gemensam infrastruktur i bostäderna en affärsmodell för ersättning till kom- munikationsoperatörer och fastighetsägare definiera och välja driftsansvarig utförare politiska beslut för att införa tekniken