Redskap för rättvis och likvärdig bedömning Anders Jönsson

Frågor: Vad innebär en likvärdig bedömning? Varför är det viktigt med en likvärdig bedömning? Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? Hur kan jag som lärare få bedömningen mer likvärdig? Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? Vad är det för skillnad på bedömning och betygsättning?

Vad innebär likvärdig bedömning? Med likvärdig menas att ”måttstocken för bedömningen” är densamma för alla elever (Skolverket, 2004).

Vad innebär likvärdig bedömning? Kursplan BEDÖMNING: Var befinner sig elevens prestation i förhållande till kunskapskraven? SYFTE ——— ——— CENTRALT INNEHÅLL ——— ——— KUNSKAPS- KRAV ——— ——— Vad innebär likvärdig bedömning?

Varför är det viktigt med likvärdig bedömning? Grundskola Betyg Urvalsfunktionen! Gymnasieskola

Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? Kursplan Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? SYFTE ——— ——— Eleven kan framställa olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår. (Bild, krav åk 6) CENTRALT INNEHÅLL ——— ——— KUNSKAPS- KRAV ——— ———

Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? Kursplan Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? SYFTE ——— ——— CENTRALT INNEHÅLL ——— ——— …välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer… KUNSKAPS- KRAV ——— ——— …utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer… …enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer…

Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? Men… …vad innebär ett ”välutvecklat bildspråk”? …var går gränsen mellan ”delvis” och ”relativt väl” genomarbetade uttrycksformer?

Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? Vad innebär ett ”välutvecklat bildspråk”? Uttrycken [enkla/utvecklade/välutvecklade] används för att ange kvalitet i flera olika sammanhang, till exempel kvaliteten på beskrivningar, sammanfattningar, textbindningar, redogörelser, omdömen, motiveringar, dokumentationer eller resonemang. Begreppet enkla används alltid för att ange graden av komplexitet och inte för att ange att något är lätt att göra. (ur Kommentarmaterial till kursplanen i bild ).

Delvis … Relativt väl … Väl … Varför är det svårt att uppnå likvärdig bedömning? Var går gränsen mellan ”delvis” och ”relativt väl” genomarbetade uttrycksformer? Har inblick i … Bidrar till … Beskriver … Delvis … Relativt väl … Väl …

Hur kan jag som lärare få bedömningen mer likvärdig? Genom att använda ”måttstocken” på ett korrekt sätt.

Kursplan Överensstämmelse med kursplanerna Tydliga kriterier och anvisningar SYFTE ——— ——— CENTRALT INNEHÅLL ——— ——— Allsidig KUNSKAPS- KRAV ——— ——— Systematisk och förankrad i dokumentation

Hur kan jag som lärare få bedömningen mer likvärdig? Genom att använda ”måttstocken” på ett korrekt sätt. Genom att tolka och diskutera innebörden av kursplanernas formuleringar tillsammans med andra lärare (t.ex. sambedömning). Genom att upprätta ”standards”.

Att upprätta standards Exempel på: Välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer, eftersom… Att upprätta standards Exempel på: Utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer, eftersom… Exempel på: Enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer, eftersom…

Hur kan jag som lärare få bedömningen mer likvärdig? Genom att använda ”måttstocken” på ett korrekt sätt. Genom att tolka och diskutera innebörden av kursplanernas formuleringar tillsammans med andra lärare (t.ex. sambedömning). Genom att upprätta ”standards”. Genom att ta stöd av de nationella proven.

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? De nationella proven ska vara ett stöd för betygsättningen – inte styrande. Huvudanledning: Det är bara ETT bedömningstillfälle, vilket innebär att osäkerheten är för stor (t.ex. litet urval av uppgifter, flera felkällor, godtyckliga kravgränser).

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? Exempel från biologiämnet Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället Huvudanledning: Det är bara ETT bedömningstillfälle, vilket innebär att osäkerheten är för stor (t.ex. litet urval av uppgifter, flera felkällor, godtyckliga kravgränser).

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? Exempel från betyget E i slutet av årskurs 6 i biolog för EN av förmågorna Samtala om och diskutera frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet Ställa frågor och framföra och bemöta åsikter på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Söka naturvetenskaplig information Använda olika källor Föra resonemang om informationens och källornas användbarhet. Använda informationen i diskussioner Skapa texter och andra framställningar med anpassning till sammanhanget. Huvudanledning: Det är bara ETT bedömningstillfälle, vilket innebär att osäkerheten är för stor (t.ex. litet urval av uppgifter, flera felkällor, godtyckliga kravgränser).

Centralt innehåll, biologi åk 4-6 Natur och samhälle • Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar utveckling. Ekosystemtjänster, till exempel nedbrytning, pollinering och rening av vatten och luft. • Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, till exempel för jordbruk och fiske. • Ekosystem i närmiljön, samband mellan olika organismer och namn på vanligt förekommande arter. Samband mellan organismer och den icke levande miljön. • Naturen som resurs för rekreation och upplevelser och vilket ansvar vi har när vi nyttjar den. Kropp och hälsa • Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. • Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. • Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. Biologin och världsbilden • Några historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. • Olika kulturers beskrivningar och förklaringar av naturen i skönlitteratur, myter och konst och äldre tiders naturvetenskap. • Livets utveckling och organismers anpassningar till olika livsmiljöer. Biologins metoder och arbetssätt • Enkla fältstudier och experiment. Planering, utförande och utvärdering. • Hur djur, växter och andra organismer kan identifieras, sorteras och grupperas. • Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. • Tolkning och granskning av information med koppling till biologi, till exempel i faktatexter och tidningsartiklar. Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? Huvudanledning: Det är bara ETT bedömningstillfälle, vilket innebär att osäkerheten är för stor (t.ex. litet urval av uppgifter, flera felkällor, godtyckliga kravgränser).

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? Klarar frågan skriftligt Klarar frågan muntligt 19 % 90 % 38,5 % 66 % 26 % 80 % Från Schoulz(2000) Huvudanledning: Det är bara ETT bedömningstillfälle, vilket innebär att osäkerheten är för stor (t.ex. litet urval av uppgifter, flera felkällor, godtyckliga kravgränser).

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? Av resultaten från studien framgår det tydligt att elevernas svårigheter att lösa uppgiften inte beror på bristande naturvetenskaplig kunskap utan snarare på språkliga svårigheter och svårigheter att tolka figuren. Även om de i samtalet svarade korrekt på frågan, så valde de i flera fall fel svarsalternativ. Från Schoulz(2000) Huvudanledning: Det är bara ETT bedömningstillfälle, vilket innebär att osäkerheten är för stor (t.ex. litet urval av uppgifter, flera felkällor, godtyckliga kravgränser).

Vetenskaplig kravgränssättning? Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? C B A D E Vetenskaplig kravgränssättning? Huvudanledning: Det är bara ETT bedömningstillfälle, vilket innebär att osäkerheten är för stor (t.ex. litet urval av uppgifter, flera felkällor, godtyckliga kravgränser).

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? De nationella proven ger stöd för likvärdig bedömning av uppgifterna på provet, men … - hur är det med stödet för all den andra bedömningen? Finns det spridningseffekter? - hur ser den betygsstödjande funktionen ut?

Hur är det med stödet för all den andra bedömningen? Det finns en stark tilltro till att nationella prov kan påverka lärare, såväl i synen på ämnet som hur de undervisar och bedömer sina elever. Jesper Boesen visar i sin avhandling att denna påverkan inte är särskilt om- fattande, i alla fall inte då lärare konstruerar sina mate- matikprov (från Skolporten.se).

”Ovanifrån” via exempelvis nationella prov Hur kan likvärdighet uppnås? ”Ovanifrån” via exempelvis nationella prov Fördelar: Hög grad av likvärdighet kan uppnås (på proven), speciellt vid normrelaterad bedömning Nackdelar: Centralstyrt - läroplanen tolkas av ”experter” Kan ha oönskade effekter på undervisning och lärande (t.ex. att kunskaper som är svåra att fånga med skriftliga prov marginaliseras)

”Underifrån” via exempelvis kollegiala möten Hur kan likvärdighet uppnås? ”Underifrån” via exempelvis kollegiala möten Fördelar: Ger ökad bedömarkompetens Ger ökad transparens Svårigheter: Omfattande och svårtolkade styrdokument Infrastruktur för möten mellan olika lärare och/eller skolor saknas

”Underifrån” via exempelvis kollegiala möten Hur kan likvärdighet uppnås? ”Underifrån” via exempelvis kollegiala möten Fördelar: Ger ökad bedömarkompetens Ger ökad transparens Svårigheter: Omfattande och svårtolkade styrdokument Infrastruktur för möten mellan olika lärare och/eller skolor saknas

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? De nationella proven ger stöd för likvärdig bedömning av uppgifterna på provet, men … - hur är det med stödet för all den andra bedömningen? Finns det spridningseffekter? - hur ser den betygsstödjande funktionen ut?

Vad är det för skillnad på bedömning och betygsättning? Feedback Omdöme Feedback Feedback Omdöme B E T Y G Feedback Feedback Omdöme Feedback Feedback Omdöme Feedback

Hur ser den betygsstödjande funktionen ut? C Lärarens bedömning NP

Vilken roll har de nationella proven för likvärdig bedömning och betygsättning? Mål Resultat NP Egen bedömning Omdöme Betyg Förmåga #1 Styrkor: Utvecklings-behov: Förmåga #2 Förmåga #3

Fråga: Hur kan vi uppnå en mer likvärdig bedömning och betygsättning? Genom att använda ”måttstocken” på ett korrekt sätt. Genom att tolka och diskutera innebörden av kursplanernas formuleringar tillsammans med andra lärare (t.ex. sambedömning). Genom att upprätta ”standards”. Genom att ta stöd av de nationella proven.