Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Program 14:00 Inledning (Malin Lund, Eva Wallander, Henrick Blank)
Advertisements

Skyddsjakt på älg som skadar skog
Statligt ädellövstöd Stödet täcker 60 – 80% av den kostnad som Skogsstyrelsen har godkänt för åtgärden Stödet gäller åtgärder i befintlig ädellövskog Foto.
Nya miljöprövningsdelegationer
Från Fanta till Fleece Lokal pedagogisk planering Biologi åk 5
Dialog om skogsbruk och kulturmiljövård
Myndighetsutredningen
Stöd för analys och förbättring
Dialog om miljöhänsyn Slutseminarium 27/2 2013
Årsuppföljning LSO.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet
Sveriges miljömål Sveriges riksdag har satt upp miljömål för en hållbar samhällsutveckling. Målen styr miljöarbetet i Sverige. De visar vägen till ett.
Utvärdering, varför då? hur då?
Översynsgruppen Presentation av mig och att detta är en fortsättning på det arbete som påbörjades Beslutades 2011 och trädde i kraft 1 januari 2012.
- Ett kvalitetssäkringsinstrument. Varför då då? Ökad internationalisering Högre krav på transparens Autonomisering – uttalat ansvar Gemensam standard.
Sveriges lantbruksuniversitet Fortlöpande miljöanalys Historik FoMa 1992: ”Långsiktig uppföljning av naturresursernas tillstånd” (anslagsframställningen)
Lars Niklasson Linköpings universitet
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
Tillgänglighet som en naturlig del av projektet Andreas Cederbom, Funka Nu Angela Sundström, FMV Tina Engman, FMV.
Levande skogar.
Åtgärder i jord- och skogsbruk för att minimera utsläpp/slambildning i Vattnet Ralf Johansson, LRF och Lena Peribert, Södra
Välkommen till ESF:s seminarium
En viss enögdhet …?. Aktuell utveckling kring drivningsplanering i Sverige Rolf Björheden Honne
- digital avverkningsanmälan
”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Hammarö Särskilt boende.
EN MODELL FÖR SAMVERKAN:
Landsbygdsprogrammet Främja sysselsättningen på landsbygden.
Attraktiv kust - Norra Bohuslän - Förutsättningar och strategier.
Vad händer nu? Älginventerings-metoder! - Klara Skogliga inventerings- metoder!? – Delvis klart IT-plattform!? - Förstudie presenterad Förvaltnings-föreskrifter?
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Förslag 10/ LRF Skogsägarnas Agenda för skogen och klimatet.
Dialog om miljöhänsyn Seminarium 6. Dialog om miljöhänsyn - Mål ­Ökad samsyn om sektorsansvaret ­Utvecklade sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn.
DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET
Våga visa resultat i kulturverksamhet! Lena Dahlstedt Biträdande stadsdirektör
1 3 viktiga anpassningar, specifikt för arbetgrupperna: 1. Anpassa riktlinjer och utbildningar utifrån målbilderna. Hänsynskrävande biotoper, kantzoner.
Miljömålen – regional dialog Amanda Palmstierna miljömålsamordnare.
Statliga stöd i alkoholpolitiken – Påverkas ungas alkoholkonsumtion? (RiR 2010:21) Gudrun Antemar Michael Kramers, Ulrika Strid, Magnus Gimdal och Anders.
Nobelmötet 2013! Frågor. Frågor kommunikation/information 1. Webben är vårt viktigaste verktyg. Ni som användare har den största påverkan på hur webben.
Kulturminneslagen - KML FREDRIK BERG kap 1 § KML Hänsyn Vi har alla ett delat ansvar för att skydda och vårda vår kulturmiljö ”Den som planerar.
Foto: Eskil Birkne Foto: Michael Ekstrand Foto: Foto: Michael Ekstrand.
LH inleder: Välkomna! Syfte med dagen Lst´s roll
Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.
Temagrupp Mark och vatten Stockholm Gruppen består av: Mats Blomberg, Södra Skogsägarna Per Olsson, Havs- och vattenmyndigheten Per Simonsson,
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Arbetsgruppernas första möten
Vimmerby Magnus Klofsten Generella framgångsfaktorer i kluster.
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015 Ann Wahlström Naturvårdsverket Miljömålsdagarna Stockholm 7 maj 2014.
Helena Lindgren 1 MDI – fördjupningskurs (D – nivå) Kursens mål ge teoretisk fördjupning i ämnet människa-dator interaktion, ge kunskap om metoder.
Sv Den som söker antagningsstatistik skall finna - men var? Torbjörn Lindquist.
Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen är en förvaltningsmyndighet under Näringsdepartementet Sven-Erik Bucht Landsbygdsminister med ansvar för frågor som rör.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Gapminder Verktyg för att visualisera statistik för effektiv analys och uppföljning vid 1.Verksamhetsutveckling och jämlikhetsanalys 2.Samhällsbyggande.
Hållbar utveckling av skogen. Tekniska lösningar inom skogsbruk  Vilka tekniska lösningar har man gjort inom skogsbruket?  Exempel på lösningar som.
LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.
Carl Johan Sanglert Kulturmiljöenheten Miljö- och samhällsbyggnadsenheten Länsstyrelsen i Jönköpings län / RUS
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Krisberedskap
Lokala miljömål och nationellt stöd
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Åtgärdsarbete via Miljömålsrådet 2017 Lena Sommestad Landshövding Halland, länsstyrelsernas representant i Miljömålsrådet.
Nya ärendetyper på Mina sidor - Gemensam inlämningsfunktion
INFOGA SIDFOT (PROJEKTNAMN, AVSÄNDARE, ÄMNE ...)
Rapport: Utvärdering av primärvårdens organisation i egen regi
Miljömålen består av tre slags mål
Fuktsäkerhet Byggregler och fuktskador Olle Åberg.
Vi tar ansvar i skogen SVENSKA PEFC.
Miljömålen består av tre slags mål
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Svenska virkesförrådets utveckling*
Presentationens avskrift:

Uppföljningsgruppen Dialog om miljöhänsyn Magnus Per Olle Andreas Nils Pelle Caroline Håkan Anna

Uppföljningsgruppen Håkan Berglund, ArtDatabanken Nils Broman, Norra Skogsägarna Andreas Eriksson, Skogsstyrelsen Magnus Fridh, Skogsstyrelsen Pelle Gemmel, SCA Olle Kellner, Länsstyrelsen i Gävleborg län Anna Hedström Ringvall, SLU Caroline Rothpfeffer, BillerudKorsnäs Per Sandberg, Mellanskog

Kravspecifikation – om att skruva ihop ett nytt system OBS: ej lägga ut eller på annat sätt sprida denna bild ty oklart med upphovsrätt.

Hänsynsuppföljning - kravspecifikation Ge en samsyn på krav och önskemål på ny uppföljning mellan Skogsstyrelsen och sektorn mellan skoglig verksamhet och IT Ska remissbehandlas

Belysa Miljövärden före avverkning Miljövärden efter avverkning & påverkan Orsaker (för lärande) Pkt 1: Både kända och okända miljövärden

Tre användningar i samverkan Officiell statistik (HUR är hänsynen) Lärande genom analyser (VAD brister och VARFÖR) Lärande i fält genom objektsvis återkoppling (HUR göra bättre) Foto: Michael Ekstrand

Datainnehåll Visa huvuddragen Färre uppgifter men mer mätning i statistiken samt kvalitetssäkring. Ingen ”fri sökning” Skogsägare, traktplanerare, entreprenörer, Skogsstyrelse m.fl. kan ge sin bild i lärandet Jämförelser med hänsyn i anmälan och traktskiss Mer diskussion och test av variabler

Sträva efter jämförbarhet med vissa uppgifter i Riksskogstaxeringen (statistik, hela landskapet) Polytax (statistik, tidsserier) Harmonisera med andra miljöuppföljningar Avverkningsanmälan (lärande) Traktskiss (lärande) Kommande standard för skogligt datautbyte

Objektsvis återkoppling KH (KP) Enkät/intervju UBM DATAUTBYTE VIDGA Skogslandskap Långa tidsserier Begrepp Standarder Ny upp- följning Fjärranalys Riksskogstaxering Data Polytax FÖRDJUPA Lärande Kulturmiljö Sociala Biologisk mångfald Objektsvis återkoppling KH (KP) Enkät/intervju UBM

Ökad effektivitet genom samverkan

Förslag rörande datafångst till officiella statistiken Skilj hänsynsuppföljning från återväxtinventering Objektsvist lärande i ädellövskog Fältbesök före och två år efter avverkning Plus flexibel del, efter behov Stickprovsmetoder och GPS

En idé

Mer arbete innan variabler kan läggas fast Målbilder blivit stabila Harmonisera med andra definitioner och hur mätning bör göras Ta vara på redan pågående försök och utveckling Inventeringsmässigt Statistisk design Kombinera fjärranalys och fältinventering Praktiska test

För lärande kunna belysa: Delar i traktskiss och anmälan där planeringen av hänsyn behöver bättras Delar i utförandet av skogliga åtgärder där hänsynen behöver bättras

Sammanfattande intryck av tagen hänsyn - har Skogsstyrelsen, skogsägare och entreprenör liknande bild?

Exempel Kulturmiljö – idé på skattningar Körskador antal/ ha avverkat: Baserat på observation 2/3 år efter avverkning av allvarliga skador som påverkar kulturlämningar, enligt körskadepolicyn, på provytor som finns inom de avverkade trakterna (inklusive hänsynsmark). Årliga värden, baserat på glidande 3-års medeltal. Markberedning/plantering nära kulturmiljö, andel %: För de trakter som har avverkats, som innehåller kulturlämning/fornlämning och där markberedning respektive plantering har utförts, redovisas hur stor andel (%) av arealen som ligger nära lämning som har markberetts/planterats. Antal kultur/fornlämningar övertäckta/inte övertäckta med ris Särskilda resultat från KH (KulturHänsyn, f.d. kallat KP KulturPolytax) FÖR LÄRANDE Jämförelse med planerad hänsyn till kulturmiljöer i avverkningsanmälan och i traktskiss (Vad behöver bättras i traktskiss och anmälan?) Andel lämningar utmärkta i fält (kulturstubbar m.m.)

Övergång till nytt system

Extra material

Hänsynsuppföljning – grunder GD beslut om nytt syfte Syftet ändras från att utvärdera tagen miljöhänsyn vid föryngringsavverkning genom att relatera den till lagen i taxering till att ge statistik som är användbar vid utvärderingar av de skogspolitiska (miljö)målen och miljömålen. Uppföljningen ska också vara användbar i efterföljande lärande hos markägaren för att åstadkomma förbättrat hänsynstagande. Begreppet LIT, Lagen I Taxering, utgår.

Hänsynsuppföljning – grunder GD beslut om: Skogsstyrelsen inrättar ett externt användarråd för uppföljningar inom området skogliga miljömål. Förslag under 2013 på hur rådgivning och tillsynsverksamhet i ökad grad kan bygga på underlag från uppföljningen. Förslag under 2013 på hur kvalitetssäkringen i uppföljningen kan stärkas. Uttalat stöd för gruppens övriga förslag.

Nyheter Kunna användas av både Skogsstyrelsen och skogsbruket Förberett även för uppföljning av gallring