Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand Amningsutbildning BB 28 Våren 2013 Kirsti Kaski Maije Sjöstrand

Innehåll: Amningsstrategier Styrdokument Frågor Film: Skin to skin

AMNINGSSTRATEGI Ankomstsamtal Hud – mot – hud Amningsobservation Hands off Sittande och liggande amning Amningsnapp Barn som inte visar tecken på att vilja amma Sugvilligt barn som inte greppar

Barn som ”vill amma hela tiden” Såriga vårtor Opererade bröst Vid hemgång Checklista amning SOSFS 2008:33 WHO:s amningsråd

ANKOMSTSAMTAL Attityd till amning? - Hur har du tänkt dig amningen? Har barnet ammat på förlossningen? - Hur kändes det? Hur gick det till? Fick ni hjälp? Förväntningar och önskemål - Vilken hjälp önskar du av personalen? Ev tidigare amningserfarenhet

INFORMATION Förklara för föräldrarna som vill amma att amningen kommer i första hand. Barnets amningssignaler Handen till munnen, vrida på huvudet, slicka, smaska, picka, läten, skrik Barnets nyföddhetsbeteende, friska, fullgångna Kan sova mycket (första dygnet), vara vaket mycket (även på natten), individuellt, närhetsbehov Anknytning - barnet har ett medfött behov att knyta an, vara nära

Hud- mot-hud - barnet ligger på mage i bara blöjan på mammas nakna överkropp mellan brösten med filt eller täcke över

lugn amning värme doft blodsocker hjärtfrekvens gråt hudbakterier Barnets stress av att födas minskar • Barnet gråter mindre • Barnet blir varmt och håller temperaturen • Barnets blodsocker blir stabilare • Barnets doftcentrum stimuleras och hjälper barnet att lokalisera bröstet och börja suga • Barnets händer som rör mammas bröst gör att oxytocinnivån hos mamman stiger. Oxytocinet är lugnande och hjälper bröstmjölken att rinna ur brösten vid amning. • Barnets intresse för att suga på bröstet vaknar till liv • Barnets hudkontakt med sina föräldrar främjar anknytning. hudbakterier oxytocin anknytning

- undvika första dygnen Handhygien Kolostrum, råmjölk stor variation i mängd, kommer droppvis första dygnen, bildas tidigt under graviditeten, gul, genomskinlig, trögflytande, innehåller antikroppar och näring Handmjölkning visa alla Napp - undvika första dygnen Handhygien

ERBJUD Att vara med vid en amning Att visa hur man kan amma sittande och liggande - Docka och bröst Att visa olika sätt att hålla barnet Att hjälpa till så ofta mamma önskar

AMNINGSOBSERVATION AMNINGSOBSERVATION Berätta om syftet Förklara barnets amningssignaler Lägg märke till: - mammans sätt att hålla barnet - barnets position - barnets rooting, sätt att gapa, tungans position - tillräckligt stort tag om bröstet - sugmönster, ev. sväljningar - bröstvårtans form efter amning

Om något behöver korrigeras berätta: vad hur varför

HANDS OFF

SITTANDE Bekväm sittställning Motsatt arm/madonna Barnets överläpp mot bröstvårta, invänta rooting och sökreflex Nära mamma Ev. kudde under barnet

LIGGANDE Ligga bekvämt på sidan Kudde under huvudet, undre armen fri Övre armen håller i babyn, hjälper babyn närmare vid stort gap

AMNINGSNAPP Sårig vårta, smärta Indragen vårta Rätt storlek Applicering , hygien Information om positiva och negativa effekter Ev pumpa paralellt

BARN SOM INTE VISAR TECKEN PÅ ATT VILJA AMMA Första dygnet: hud mot hud barnets energireserver erbjud bröstet när barnet är vaket forcera inte ev handmjölka/pumpa

Följande dygn: Tänkbara anledningar -ikterus, lågt blodsocker, ev konsultera barnläkare Handmjölka/pumpa Tillmatning med kopp eller sked Hud mot hud

SUGVILLIGT BARN SOM INTE GREPPAR Amningsobservation - tillräckligt gap, tungans position, kort tungband Läge och position Hud mot hud Handmjölka/pumpa för att stimulera mjölkproduktionen Forcera inte – tillmata med sked eller kopp Ev amningsnapp

BARN SOM VILL AMMA ”HELA TIDEN” Normalt beteende – betona det friska Råmjölken kommer droppvis Hud-mot-hud Amningsobservation- tag-position Trygghet vid bröstet

SÅRIGA VÅRTOR Amningsobservation Amma sittande – motsatt armgrepp Ev. amningsvila - pumpa Smörj med bröstmjölk Handhygien viktigt Purelan- ingen evidens- kan upplevas smärtlindrande

OPERERADE BRÖST Gemensamt för opererade bröst Risk för känselbortfall eller ökad känsel Mjölkgångar, körtlar, nervbanor och lymfbanor kan vara skadade – kan leda till sen mjölkstart och mindre mjölkmängd Ev pumpa vid mjölkstas. Bröstmjölksersättning- vanligt vid reduktion

Bröstreduktion Känselbortfall eller ökad känsel i vårtan Såriga bröstvårtor Ökad risk för mastit vid mjölkstas Hur mycket har man tagit bort- mjölkproducerande förmågan kan minska

Bröstinlägg Kosmetiska skäl, hur mycket bröstkörtelvävnad från början Hypoplasi, tubulära bröst Rekonstruktion efter sjukdom eller skada Ev pumpa vid mjölkstasen- hårt tryck- risk för nekros

BRÖSTINLÄGG

Vid hemgång Informera dig om hur amningen fungerar och dokumentera. Informera: Mjölkstas, fri amning- frekvens och duration , ett eller båda brösten, minst 6 ggr / dygn Dokumentera tillmatning. Vid fortsatt tillmatning vid hemgång: Mängd, utfasning, planering Amningsnapp eller tillmatning vid hemgång > 48 tim: boka tid för uppföljning per telefon på amningsmottagningen

Checklista Amning Position/tag Hur ofta hur länge Sug/sväljmönster Råmjölk/mogen mjölk Bröstvård/hygien Ev tillägg Napp Handmjölkning/pumpning Amningsmottagning

SOSFS 2008:33 Användning av modersmjölksersättning 3 § Modersmjölksersättning får endast ges till ett spädbarn efter det att det har gjorts en bedömning att ett sådant behov föreligger. Bedömningen ska dokumenteras i spädbarnets patientjournal samt i moderns patientjournal, i förekommande fall. 

Livsmedelsverkets tolkning av WHO:s amningsråd: • Amma fullt ut i sex månader, annars ge modersmjölksersättning • Delamning respektive amning under kortare tid är också värdefullt • Börja med smakportioner från sex månader • Låt nyfikna barn få pyttesmå smakprover ibland, tidigast från fyra månader • Introducera gluten medan barnet ammas, tidigast från fyra och senast vid sex månaders ålder • Vänta inte med att introducera potentiellt allergena livsmedel • Det är en fördel att pröva många olika livsmedel • Fortsätt amma i tolv månader eller längre om mamma och barn vill

Källor: Kvist, L. et al. (2002) Amningsstrategi för NV Skåne. OG intranät. Kyhlberg, E., Westlund, M, & Zwedberg, S. (2009 ) Amning idag. Gothia förlag. Mannel, R., Martens, P. & Walker, M. (2012) Core Curriculum for lactation Consultant Practice. Jones and Bartlett Publishers, Inc Moore, E. R., Anderson, G. C., Bergman, N. & Dowswell, T. (2012) Early skin-to-skin contact for mothers and their healthy newborn infants. Cochrane Database Syst. Rew. Andrade, R. A., Coca, K. P. & Abrao, A. C. (2010): Breastfeeding pattern in the first month of life in women submitted to breast reduktion and augumentation. J Pediatric

Copcu, E., (2009) A versatile breast reduction techniqiue: conical plicated central U shaped (COPCUs) mammaplasty, Ann Surg Innov, Res. Prime, D. K., Kent, J. C., Hepworth, A. R., Trengove, N. J. & Hartmann, P. E.(2011) Dynamics of milk removal during simultanious breastexpression in women. Breastfeeding Medicin 2012 Apr;7(2):100-6. Weimers, L., Gustafsson, A. & Gustafsson, H. (2008) Amningsguiden. Hanna, S., Wilson, M. & Norwood, S. A description of breastfeeding outcomes among U.S. mothers using nipple shields. Midwifery 2012. McKechnie, A. C. & Eglash, A. Nipple shields: a rewiev of the litterature. Breastfeeding medicine. 2010 Dec;5(6):309-14