Obligationer introduktion.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Del 3 Bolags tillväxtmöjligheter och alternativ
Advertisements

Kort tillbakablick Vem startar ett eget företag, och hur gör man?
Samhällsekonomi 2.
1 SIP-Optionen. 2 •Ett placeringsprogram som riktar sig till dig och ditt företag. •Företaget placerar. Du får avkastningen privat. •SIP-Optionen gör.
Föreläsning 2 Tillväxt av kapital Värdering av betalningsflöden
1 SIP-Optionen. 2 •Företaget investerar och du får avkastningen •Låg privat premie •Företaget investerar med kapitalskydd alternativt via certifikat som.
Spara kvittot! När du handlar en vara av ett företag/butik har du alltid rätt att få ett kvitto Kvittot kan vara bra att ha om du vill: - Kontrollera så.
Daniel Barr.  Hur stor är marknaden?  Växer marknaden?  Hur stor del av företagens finansiering sker med värdepapper?  Har svenska företag en mindre.
SAMHÄLLSEKONOMI.
STATENS EKONOMI.
Föreläsning 2 Varumarknaden och penningmarknaden
Sortera Ordna följande bråk så att det minsta kommer först:
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden
Finansiell stabilitet
FONDFÖRSÄKRING Försäkringstagaren väljer hur premiereserven investeras
Föreläsning 3 Värdering av investeringsprojekt Värdering av tillgångar
Behövs det pengar? Byteshandel.
Penningskarusellen ”Kunderna betalar med pengar för att få ett behov uppfyllt. Och företaget får pengar för att kunna betala sina utgifter. Både parter.
För att kunna göra varor och tjänster behöver man produktionsfaktorer.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Strukturerade placeringar
TID OCH RESURSALLOKERING
Privat pensionssparande
En konsument är en person som förbrukar varor och tjänster.
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
FL 6 Kap 14 Offentlig sektor Fokus: -Varför offentlig sektor ? -Skattesystemet -Effektivitet i offentlig sektor – specifika problem.
Budget Företagets planering i siffror
Ung Privatekonomi Lektion 7 – Spara i fonder.
Intressententmodellen.
Block 6: Bokföring – delar blir helhet
BEDÖMNING AV RÄNTERISKER MED GAP- OCH DURATIONSANALYS
Byggnadsekonomi Föreläsning 5 Finansiering. Finansieringsbehov Krediter ges till; Nya fastigheter Äldre fastigheter Orsakas av; Nyproduktion, köp av ny.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Föreläsning 5 Tekniker för riskhantering Portföljval Hedging
Lektion 3 - Investera Ung Privatekonomi. Initiativtagare och huvudsamarbetspartners Samarbetsföretag.
Finansiell ekonomi Vad är finansiell ekonomi?
Inflation och deflation
Introduktion - Konsumentekonomi
FORWARDS & FUTURER. n ett forward- eller futurkontrakt innebär en skyldighet att köpa eller sälja en tillgång vid en bestämd tidpunkt i framtiden, till.
Makroekonomi med tillämpningar
Samhällsresurser och fördelning
KOMMUNINVEST Kommuninvest i Sverige AB  Erbjuder krediter/lån och finansiell rådgivning till kommuner, landsting, regioner samt dotterbolag till dessa.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
1 Optionerr 9  NU ◦ Avtal ◦ Leverans ◦ Betalning.
B OSTADSINSTITUT. V AD ÄR BOSTADSINSTITUT ? Kreditgivande institut - 6 stora bostadsinstitut Bostadsinstituten stod för 45% år 2011.
Ekonomi & Handel Genomgångar.
Föreläsningsanteckningar Del 2 Hans Byström
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Block 4&5 – Finansiella instrument derivat allmänt och terminer Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas.
billån betalningsanmärkning
Familjeekonomi Samhällskunskap åk 4.
Block 5 – Finansiella instrument swappar Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 16 november,
Block 3 – Finansiella instrument Översikt och avistainstrument Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson.
KPMGs licensieringsutbilding 2002
Block 7 – Några kapitalmarknadsfrågor Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 3 december, 2004.
Optionskola grundkurs
ICA Maxi Nacka och Boo IF – för ett aktivt Nacka!
Placering och finansiering
Strukturerade placeringar
Emission av statsskuldväxlar
Viktigt att intyga påbörjade studier
KAPITEL 9 Pris och moms.
Nollpunkten – en varningssignal
Y Ränta När man lånar eller sätter in pengar på ett sparkonto kan banken använda pengarna och betalar därför för att låna dem.
Aktieskola för kvinnor?
Det goda pensionshjulet
Den allmänna pensionen-från staten
Presentationens avskrift:

Obligationer introduktion

Vad är obligation? Obligation är ett räntebärande skuldebrev, som ger avkastning i form av ränta. Löptid är längre än 1 år. intygar att innehavaren lånat ut pengar till exempelvis staten, en kommun, ett hypoteksinstitut (bostadsobligation) eller ett större företag (företags- eller industriobligation)

“Nollkupongare” Zero coupon bond Räntebärande tillgång, t.ex. statsskuldsväxlar (SSVX) på svenska marknaden. vid löptidens slut, utbetalas det nominella beloppet, N. Har inga kuponger som betalas ut under löptiden.

Nollkupongare  

”Kupongobligation” Coupon bond • Räntebärande tillgång. • Vid löptidens slut utbetalas det nominella beloppet, N. • Ger periodiska kupong utbetalningar, C, under löptiden, n. • Kupongräntan (C/N). T.ex.: nominellt belopp på 10000kr och kupongränta på 10% C= 0.1·10000 = 1000kr

Kupongobligation prissättning Hur prissätts en Kupongobligation? Beräkna nuvärdet av kuponger och det nominella beloppet. Kupongobligation = annuitet + nollkupongare C = kupongstorlek

Obligation Kupongobligation • Om P = N obligationen handlas till par • Om P < N obligationen handlas med rabatt • Om P > N obligationen handlas med premie

Certifikat Certifikat är obligationsliknande skuldebrev med löptider under ett år. Ett certifikat utfärdat av staten kallas statsskuldväxel.

Obligationsmarknaden kan delas in i en primärmarknad, där nya obligationer ges ut (emitteras), och en sekundärmarknad, där obligationerna köps och säljs vidare.

Obligationsmarknad En försäljning på primärmarknaden ger ett betalningsflöde direkt till utfärdaren av obligationen. Utfärdaren av obligationen är således låntagare på marknaden. De dominerande låntagarna på Sveriges obligationsmarknad är staten och bostadsinstituten. Kommuner och företag I mindre utsträckning.