EEF:s 6 steg till Energieffektivisering Delkurs Belysning Christer Bengtsson, Fagerhults Belysning Webbutbildning för att bli EEF-samordnare

Vad är dålig belysning? Anläggningen är äldre än 15 år Anläggningen har magnetiska don (glimtändare) Armaturerna är dåligt rengjorda Man har fel ljusnivå (för hög eller låg) Armaturerna är fel placerade När det gäller belysningsanläggningen i en fastighet är det många faktorer som påverkar hur bra eller dålig den är. Energieffektivitet är naturligtvis ett mått på bra belysning, men det är också viktigt att tänka på att belysningen är viktig för vårt välbefinnande. Det kan till exempel vara att belysningen ger för låg eller för hög ljusnivå, att belysningen är bländande, att ljuskällan flimrar eller att man upplever färger på ett felaktigt sätt. Faktorer som gör en belysningsanläggning ineffektiv är bland annat om den är gammal, om anläggningen är försedd med magnetiska driftdon eller att armaturerna är dåligt rengjorda.

Vad är bra belysning? Du skall ha rätt belysningsnivå (lux) Du skall ha ett flimmerfritt ljus (HF don) Belysningen skall var anpassad för sin miljö Armaturen skall vara rätt placerad Bra färgåtergivningsförmåga (Ra-index) Belysningen ska inte blända En bra belysningsanläggning är välplanerad och genomtänkt och man har dimensionerat och bestyckat armaturerna med ljuskällor som är väl anpassade för driftsituationen. Det är viktigt att man har rätt belysningsstyrka för uppgiften och den mäts i lux. Andra faktorer som är viktiga är att det ska vara flimmerfritt ljus och att armaturerna är rätt placerade i rummet. Färgåtergivningen, det vill säga, hur du upplever färgerna i rummet beror också på belysningen förstås. Det beskrivs av Ra-index och bör vara minst 80 för att ljuskällan ska ha en bra färgåtergivningsförmåga. Det är också viktigt att belysningen inte bländar vilket man åstadkommer med bra armaturer med bra reflektorer samt att armaturerna placeras rätt i rummet.

Fråga 1

Traditionell strömbrytare Närvarosystem Dagsljussystem Belysningssystem Traditionell strömbrytare Närvarosystem Dagsljussystem Digitala system DALI eller KNX Ett bra sätt att minska energianvändningen avseende belysningen är att installera någon form av styrning. På så vis använder man belysningen endast när det finns ett behov. Det allra enklaste är en traditionell strömbrytare, det vill säga en knapp man trycker av och på belysningen med. Glömmer man att trycka av belysningen, kan det bli väldigt ineffektivt när belysningen står på i onödan. Närvarosystem innebär att belysningen ska vara igång när någon befinner sig i rummet; sensorer känner av närvaro och sätter igång belysningen. Ett bra, effektivt alternativ är att kombinera en tryckknapp med frånvarostyrning, vilket innebär att man måste sätta igång lampan själv med en tryckknapp och att den stängs av via sensorer när det inte finns någon i rummet. Detta kan vara lämpligt i trapphallar till exempel. Dagsljussystem innebär att armaturernas ljusnivå styrs av mängden dagsljus som kommer in i rummet. Förutsättningen för detta är naturligtvis att det finns fönster i rummet och det går att reglera ljusnivån i armaturerna. Det finns även digitala system, till exempel DALI och KNX.

Teknikutveckling/procentuellt effektuttag 100 70 50 30 Gammal Nya armaturer HF Styrsystem Dagens installation med modern teknik optik Teknikutveckling/procentuellt effektuttag 1975 1980 1985 2000 2011 80 60 40 20 25 Det har hänt mycket inom belysning, tekniken har utvecklats i flera steg och när man jämför en gammal anläggning med en ny är det stor skillnad på energianvändningen. En gammal installation från 1975 innebär med stor sannolikhet en anläggning med glödljus och inte någon styrning, det kan också vara en hög installerad effekt per kvadratmeter. Med dagens teknik, där man använder bättre armaturer, energieffektiva ljuskällor och styrsystem kan energianvändningen minska med 75% jämfört med en gammal anläggningen. När HF-donen kom (högfrekventa driftdon) innebar det en energibesparing på cirka 30%; dessutom blev ljuset flimmerfritt.

Fråga 2

Glödlampan bort Glödlampan är en mycket ineffektiv lampa och sedan flera år tillbaka har det skett en utfasning av den enligt ett EU-direktiv. I september 2012 var det de sista glödlamporna som fasades ut; de klara 40, 25 och 15 W glödlamporna. I Sverige räknar man med att utfasningen av glödlamporna ska minska hushållselen med 10 % och i hela EU beräknas utfasningen spara cirka 40 TWh. Under 2013 och 2014 ställs nya krav på lågenergilampor och halogenlampor. Förbudet innebär att de inte får tillverkas längre; däremot får de lampor som fortfarande finns i lager säljas ut.

De lampor som kan ersätta glödlampan är LED, Halogenlampan och lågenergilampan. Det finns bra översättningstabeller för att få fram vilken lampa man ska köpa som motsvarar en viss effekt på en glödlampa man tidigare har använt. Idag har man mer gått över till att titta på hur stort ljusflöde en lampa avger istället för den installerade effekten. Ljusflödet anges i lumen.

Fråga 3

Glödlampan är en väldigt ineffektiv ljuskälla och man kan spara mycket energi genom att byta till andra, mer energieffektiva ljuskällor. Om du byter en glödlampa till LED kan energibesparingen bli upp till 80%. Motsvarande siffra för Lågenergilampor är 70 % och för halogenlampor sparar du cirka 20 – 40 % i förhållande till en glödlampa.

I. Leverantörens namn eller varumärke. II. Leverantörens modellbeteckning. Med modellbeteckning avses den kod, i regel alfanumerisk, som skiljer en viss lampmodell från andra modeller av samma varumärke eller med samma namn. III. Energieffektivitetsklass fastställd i enlighet med bilaga VI. Pilen som anger energieffektivitetsklassen för lampan ska placeras på samma höjd som pilen för motsvarande energieffektivitetsklass. IV. Viktad årlig energiförbrukning (EC) uttryckt som kWh per 1 000 timmar, beräknad och avrundad uppåt till närmaste heltal i enlighet med bilaga VII. Idag ska alla ljuskällor vara försedda med en energimärkning som visar hur energieffektiv den är. För närvarande finns det endast klasserna A – G. Från och med 1 september 2013 försvinner F och G , men däremot tillkommer de mer energieffektiva klasserna A+ samt A++. Förutom energiklassen ska även den årliga energiförbrukningen uttryckt som kWh per 1000 h anges. Förutom energimärkningen har man också inom EU bestämt att flera parametrar ska anges på lamppaketet, som till exempel upptändningstid, om lampan är dimbar, medellivslängd, färgtemperatur, ljusflöde, färgåtergivning med mera.

Energieffektivitetsklass Oriktade lampor /Riktade lampor A++ (effektivast) Klassen är för närvarande tom, bortsett från vissa lågtrycksnatriumlampor som används för gatubelysning. A+ De bästa lysdiodlamporna 2012, de bästa raka lysrören, lysrörslamporna och högtryckslamporna. / De bästa lysdiodlamporna 2012. A Genomsnittliga lysdiodlampor 2012, genomsnittliga lysrörslampor och dåliga raka lysrör och dåliga högtryckslampor. B Dåliga lysrörslampor och lysdioder (som fasats ut under 2009 med ett fåtal undantag), de bästa (infraröd-)lamporna. / Dåliga lysrörslampor och lysdioder (föreslås fasas ut 2013 under etapp 1) C Halogenlampor av xenontyp för nätspänning (fasas ut under 2016, utom G9- och R7lampor). D Vanliga halogenlampor och de bästa glödlamporna E (minst effektiv) Från och med 1 september 2013 finns som sagt även klasserna A+ och A++. Idag finns det inte någon lampa som klarar A++ klassen, men A+ klarar de bästa LED-lamporna och de bästa raka lysrören. De sämsta klasserna F och G kommer att försvinna. Den bästa glödlampan klarar endast energieffektivitetsklass D.

Fråga 4

Checklista Blinkar ljuskällorna när de tänder upp? Blinkar ljuskällorna när de lyser? Är det klagomål om ljusnivån är för (låg)? Är armaturerna smutsiga? Är armaturerna tända fast ingen är närvarande? Om någon eller några av dessa punkter stämmer kan det vara intressant att gå vidare och ta en diskussion med drifts- och fastighetsansvariga för att få igång en dialog om en ny belysningsanläggning.

Är anläggningen gammal? Om anläggningen är äldre än 20-25 år kan det vara lönt att uppgradera. Tekniken har gått framåt! Som det är nämnt tidigare så spelar åldern på anläggningen en stor roll, bland annat på grund av att mycket har hänt både när det gäller tekniken och sättet att planera belysningen. Om anläggningen är äldre än 20 – 25 år så kan det absolut vara värt att se om det finns möjlighet att uppgradera belysningen. Det kan defintivt vara en lönsam investering!  

Sammanfattning De punkter som tagits upp i denna "kortkurs" kan vara till hjälp för att upptäcka ett behov av energieffektivisering inom belysningsanläggningen. Har man upptäckt att det förmodligen finns en del att göra är det läge att vända sig till en EEF-kollega som verkar inom belysningsbranschen. Oftast är det en kombination av hög energianvändning och krav på innemiljö som leder till att man vill byta belysning. Det är många parametrar som påverkar vårt välmående när det gäller ljuset i de rum vi vistas i. Lista över EEF företag och vad de erbjuder för tjänster eller produktområden finns på hemsidan. Tack för din uppmärksamhet!

Tack för mig