Inre kraft: Jordbävning Jordbävningar inträffar där jordskorpan är svag, dvs. i gränszonerna mellan jordskorpans plattor. Ex, Stilla havet, Atlanten, Medelhavsområdet. När plattorna rör sig bildas det spänningar. Skalven inträffar när berggrunden ger efter för trycket.

Inre kraft: Jordbävning Om marken på ena sidan av en spricka sjunker medan andra sidan höjer sig bildas det en förkastning, t ex vid Omberg Bilden t h visar Ombergs förkastningsbranter ned mot Vättern.

Inre kraft: Jordbävning Om jordytan mellan två sprickor sjunker kallar man det för en gravsänka. Ex. Döda havet Om jordytan istället höjer sig mellan sprickorna kallar man det för en horst. Ex Hallandsåsen

Exempel på gravsänka: Döda havet, Vättern

Exempel på horst: Hallandsås Bilden t h visar utsikten uppifrån Hallandsås. Bilden nedan visar tunnelbygget genom åsen.

Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 Jordbävningen i Indiska oceanen 2004 var den näst kraftigaste som uppmätts med 9,0 på Richterskalan. Dödstalet går inte att beräkna exakt men kan vara så stort som 300 000. Miljoner blev hemlösa.

Jordens inre krafter: Vulkaner En vulkan fungerar som en säkerhetsventil. När trycket inne i jorden blir för stort får vulkanerna utbrott. Då väller det fram lava (magma).

Vulkaner finns ofta där plattorna möts (Eldringen)

Sköldvulkan En sköldvulkan bildas då det är mer lättflytande lava som breder ut sig över ett större område. Vulkan: Mauna Loa, Hawaii.

Stratovulkaner Stratovulkaner kan ge ifrån sig både lavaflöden, aska och sten. Exempel: Fuji i Japan, Mount St. Helens och Vesuvius. Bilden: Fuji.

Vulkanen Vesuvius utbrott ödelade staden Pompeji år 79. Datagjord bild av hur utbrottet kan ha tett sig. Kratern sedd från flyg, gata i Pompeji och gipsavgjutningar av kroppar. Utbrottet ägde rum år 79 e Kr.

Vulkaner under havet De flesta vulkanutbrotten ser vi inte, då de sker på havsbotten där plattorna glider ifrån varandra. Bild från vulkanutbrott under havet 2009 utanför Samoaöarna. Vulkanen heter West Mata. Bilden t h visar lavastenar på havsbotten.

Supervulkaner – de farligaste Det finns 6 st Trycket av lavan byggs upp till explosiv kraft Bilden visar Aira Caldera på ön Kuyshu, Japan, radarbild tagen från rymd- färja Bilden: Vulkan på ön Kyushu, Japan. För att en vulkan ska klassas som supervulkan ska volymen materialet som slungas ut från vulkanen under det explosiva utbrottet överstiga 1000 kubikkilometer.

YouTube - History Channel - Yellowstone 2009 Part 1 of 5 En supervulkan har potential att påverka klimatet för hela jordklotet och att allvarligt skada djur- och växtliv på sin kontinent. Yellowstone Caldera anses vara den mest troliga kandidaten för nästa supervulkanutbrott. (Caldera = den kollapsade kratern efter den våldsamma explosionen). Yellowstone brukar nämligen få utbrott ungefär vart 600 000:e år, och det är nu den tid som gått sedan förra utbrottet. Nere till vänster en skiss över Yellowstones vulkaniska aktivitet i genomskärning. Nere till höger: turister samlas för att se det pålitliga utbrottet av gejsern Old Faithful. Varg och bisonoxar, exempel på det rika djurlivet.

Bergarter Bergarterna delas in i tre grupper: Granit Bergarter Bergarterna delas in i tre grupper: 1 Magmatiska eller eruptiva bergarter: Bildas när glödande magma stelnar. Om detta sker djupt ner i jordskorpan blir bergarten grovkornig, tex. granit, som är en av våra vanligaste bergarter. I dessa bergarter syns mineralerna tydligt som prickar i stenen. Diabas är ett annat exempel. Den är svart. Diabas

Bergarter Om det smälta berget stelnar vid jord- ytan blir berget finkornigt i stället. Exempel på det är basalt.

Bergarter Bergarterna delas in i tre grupper: 2 Lagrade bergarter: Sandsten Lerskiffer Bergarterna delas in i tre grupper: 2 Lagrade bergarter: Dessa bildas vanligen på havsbotten när allt tjockare lager av sand, lera, döda djur och växter pressas ihop och hårdnar. Till dessa hör: Dessa innehåller ofta fossil, förstenade döda djur. Kalksten Fossil

Bilderna nere t h och t v visar hur livet kan ha tett sig i havet för 400-500 miljoner år sedan. Sverige låg då vid ekvatorn och det varma, tropiska havet var rikt på organismer som har byggt upp Gotlands kalkberggrund. Då organismerna dog blev en del av dem kvar som fossil, när materialet pressades ihop till kalksten. Kalksten är en mjuk och skör bergart, och på så vis har den kunnat brytas ner så att de typiska gotländska raukarna överst t v har bildats.

Bergarter Bergarterna delas in i tre grupper: Marmor Gnejs Bergarterna delas in i tre grupper: 3 Omvandlade eller metamorfa bergarter: Bildas när magmatiska eller lagrade bergarter utsätts för tryck eller stark värme. Det höga trycket och värmen uppstår då bergskedjor veckas i jordskorpan. Då bildas t ex gnejs, som är en av våra vanligaste bergarter. täljsten

Bergskedjeveckning Veckberg i Australien. Alperna överst t h veckas fortfarande. Skanderna gör det inte och vind och vatten har slipat ner dem. Bilden nedan visar Sareks nationalpark.