Anförande 11 september 2012 Tillväxtanalys & PEER, Stockholm

A. De yttre tecknen på att allt inte allt står rätt till B. Sju hot mot USA:s konkurrenskraft och tillväxt C. Varför ser det ut som det gör?

 De låga priserna  De låga (industriarbetar)lönerna  Den utbredda fattigdomen  Den klämda medelklassen  Vanliga amerikaners dåliga bostadsstandard … men också till exempel  Säkerhets- & kontrollsamhället  De ”döda” (medelstora) städerna

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur 2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ 4. Den sociala rörligheten är för låg 5. Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem 6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

The American Society of Civile Engineers (ASCE) publicerar regelbundet sitt betyg över den amerikanska intrastrukturen. A=utmärkt C=godkänt D=uselt

I Pittsburgh stad finns ”16 structural deficent bridges” (Greenfield Bridge med underbro över Parkway East)

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur 2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ 4. Den sociala rörligheten är för låg 5. Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem 6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

 Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur  Sjukvården kostar för mycket  Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ  Den sociala rörligheten är för låg  Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem  Ständigt stora makroekonomiska obalanser  Tilltron till politikerna minskar

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur 2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ 4. Den sociala rörligheten är för låg 5. Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem 6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

USA vs Danmark En amerikan född ”bottom fifth” (inkomstmässigt) har väsenligt sämre social rörlighet än en dansk Källa: Jäntti, M. et al, ”American Exceptionalism in a New Light” Den sociala rörligheten är låg

 Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur  Sjukvården kostar för mycket  Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ  Den sociala rörligheten är för låg  Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem  Ständigt stora makroekonomiska obalanser  Tilltron till politikerna minskar

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur 2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ 4. Den sociala rörligheten är för låg 5. Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem 6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Tilltron till politikerna minskar

 De kroniska federala budgetunderskotten  Den överstora privat konsumtionen  Det för låga sparandet  De kroniska bytesbalansunderskotten  Den stora statsskulden

1. Underinvesteringar i offentlig sektor, särskilt infrastruktur 2. Sjukvården kostar för mycket 3. Finanssektorn har blivit för stor & spekulativ 4. Den sociala rörligheten är för låg 5. Växande inkomstklyftor & därmed växande sociala problem 6. Ständigt stora makroekonomiska obalanser 7. Näringslivets tilltro till politikerna minskar

A. De yttre tecknen på att allt inte allt står rätt till B. Hoten mot USA:s konkurrenskraft och tillväxt C. Varför ser det ut som det gör?

 Inte rättsstaten och de grundläggande friheterna  Inte kapitalismen Problemet finns det i tredje benet  Demokratin & politiken Den amerikanska politiken har låst sig till handlingsförlamning, och människorna misstror politikerna

”…det har blivit nästan omöjligt att få fram tillräckligt med pengar för att möta nya problem eller möjligheter i Amerika...När staten inte tycks kunna få någon som helst rim och reson i sina prioriteringar och utgifter, tappar människor tron på dess förmåga att lösa nya problem...” Fariid Zakaria: The Future of Freedom (2003)

Dels att politikerna inte tar tag i uppenbara problem i det korta perspektivet (Ex infrastruktur) Dels att det investeras för lite i gemensamma, långsiktigt samhällsförändrande, projekt (typ Interstate-projektet ) Dels att den politiska viljan att lindra effekterna av ökade inkomstskillnader inte finns

”Top 10%”

 Exempel: Den sociala rörligheten Källa: Wilkinson & Pickett: The Spirit Level

Exempel: Amerikanska VD-löner ( ) Källa: Frydman & Jenter, ”CEO Compensation”, (2010)

Kommer USA att komma ur sin djupa politiska kris? Självklart!

Källa: Uwe Reinhardt, ”The Case for higher taxes”, Economix, NYT (2011)