Lena Eriksson Bram och Niclas Hjerdt

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Frågor som vi brottats med
Advertisements

Kommunens Kvalitet i Korthet - utveckling, syfte och innehåll
Meteorolgiska undersökningar i skolan
Meteorolog Birgitta von Kronhelm SMHI
Ett förändrat klimat Vad får det för effekter på näringsbalansen?
System för brandriskprognoser Marie Gardelin
Västra Götalandsregionen
Lokala klimatförändringar i Östersund
Klimatförändringar.
Meteorologi Läran om vädret.
Översvämningar idag Översvämningar i framtiden Prioritera skydd
Vatten.
TerrAkvatisk bristanalys för hållbara landskap Johan Törnblom
observation förutsägelser experiment förenklingar.
Omväxlande molnighet 1 Olika lösningar för webbtjänster inom vatten Niclas Hjerdt och Per Lewau, SMHI.
1 Sårbarhetsanalys av vägtransportnätverk Erik Jenelius Avd. för transport- och lokaliseringsanalys, KTH VTI Transportforum, Linköping, januari 2007.
Åtgärdsbehov (vattenförvaltningen)
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Vattenregleringen i Mörrumsån, Växjö kommun
SMHI:s fritt tillgängliga vattendata
Georgia Destouni, Klas Persson, Jerker Jarsjö
Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI CARIN NILSSON.
Ekologiska Fotavtryck
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Regeringsuppdrag på Kunskapscentrum 2014 Åsa Sjöström.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Statistiska problem och möjligheter Viveka Palm, SCB Svensk konsumtions påverkan på miljön i andra länder. Seminarium 15 juni Miljömålsrådet, NV.
FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?
Watski2star Baltic 2013 Meteorolog Birgitta von Kronhelm SMHI.
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Resultat från mätningar av
Vattenmöte i Rydsnäs 24/ Exempel på åtgärder..halva jobbet gjort…… Före…..
Signatur Rossby Centrets klimatmodellering Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Presentation vid klimatseminarium på SMHI tisdag 22 augusti.
Tekniska försörjningssystem. Kontaktade myndigheter/organisationer.
En guide för effektutvärdering
Flödesmätningar med hydroakustik Stina Nyman & Mikael Lennermark
GIS-metodik för sårbarhetskartering stranderosion = Erosionsindex
W w w. b a l t i c m a s t e r. o r g. AIS kl
Best pictures on the internet 2007 Awards 1http:// Är vänsteralliansen trovärdig i Norrköping.
VATTEN - geografiska begrepp
Människan och naturens samverkan med varandra.
FRÅGEUTVECKLING INOM MSSQL Marcus Medina. Dagens visdomsord ” Det finns inga hemliga recept för framgång. Det är resultatet förberedelse, hårt arbete,
Exempelbaserade specifikationer med SpecFlow
Hemsida med information om den svenska föreningen och dess arrangemang: Ordförande: Hans Ingvarsson, Vägverket Sekreterare: Peter.
Institutionen för rymdvetenskap, IRV i Kiruna IRV är en liten institutionen med ca 20 medarbetare En institution vid LTU, Luleå tekniska universitet Startade.
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
1 Norrbotten 1 april Jonas Eriksson Sveriges Kommuner och Landsting.
18-21 augusti 2004 Sociala media för statistik Hur kan nationella statistikbyråer utnyttja sociala medier för intern och extern kommunikation? Omvärldsbevakning.
Patientsäkerhetskultur
Experience from LiU Collaboration with Industry Ingegerd Bauren & David Lawrence Linköping University.
Kort information om Röntgen Öst –Ystad
Automatiska grundvattennivåmätningar vid SGU Gustav Sundén.
Helena Lindgren 1 Projektspecifikation LÄS DEN NOGA FLER ÄN EN GÅNG.
GIS i fokus vid sanering av vattennära industrimark
Väder- och Klimatförändringar
Varför?.
Klimatanalys Örebro Län Kristoffer Hallberg, Dan Eklund, Björn Stensen.
Isens uppbyggnad och känslighet för förändring
Akvatiska och terrestra system
Klimatförändring och hälsa *Vektorsmittade och smittsamma sjukdomar *Luftföroreningar och sjukdomar *Extremväder och dess hälsokonsekvenser.
En mall för företagare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Riskbedömning av föroreningsspridning. Vad vi ska gå igenom  Utlakning  Spridning till grundvatten  Spridning till ytvatten  Utspädning  Belastning.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Smidigt uttag från en databas: VISS
Meteorologi Läran om vädret
Situated action ”Plans and Situated Actions – The Problem of Human -Machine Communication” - Lucy A. Suchman etnometodolog ”Varje utförande av aktivitet.
Vädret, klimatet och vattenkraften Sten Bergström
Ingen vet om fetmaepidemin kommer att fortsätta eller bromsa in
Mest nytta inom tillsyn och kontroll
Presentationens avskrift:

Lena Eriksson Bram och Niclas Hjerdt Hydrologi på SMHI

Vad arbetar en hydrolog på SMHI med? Vi ca 80 medarbetare som arbetar som hydrologer eller med hydrologiska tillämpningar. Det finns allt från hydrologer, civilingenjörer, miljövetare och programmerare. Hydrologer på SMHI, januari 2008

Observationer (mätningar) och kvalitetskontroll Statistik och information Hydrologisk prognos- och varningstjänst Forskningsavdelning med hydrologisk modellutveckling Hydrologisk konsultverksamhet

Hydrologiskt stationsnät Här är en bild som visar vårt stationsnät och dess spridning i landet. Stationerna finns i olika miljöer, från fjäll- till slättlandskap.

Kan vi mäta & observera allt? Hur vattnet rör sig i marken? eller upp till atmosfären? Kan vi ha mätstationer överallt? Varför modeller? För hydrologerna på Hydrografiska byrån, SMHA och SMHI handlade arbetet mycket om att mäta flödet i vattendrag. Tänk om man kunde räkna fram det i stället! Datorernas intåg, i första hand som stöd för vädertjänsten, gav hydrologerna på SMHI ett gyllene tillfälle att utveckla matematiska modeller. Visserligen blev dessa betydligt enklare än de meteorologiska, men de skulle visa sig bli mycket användbara.

Hydrologisk modellutveckling hydrologisk modellutveckling för att kunna göra (exempelvis): flödesprognoser påverkan från klimatförändringar transporten av näringsämnen till havet effekten av mänskliga ingrepp verktyg: modeller (HBV-modellen och HYPE-modellen) beräkningsmetoder Vad är en hydrologisk modell? Vissningsgräns Fältkapacitet Många blomkrukor i ett avrinningsområde

HYPE HBV HBV: Används av prognos- och varningstjänsten på SMHI för deras varningar, Redskap för hydrologiskt arbete hos vattenkraftsindustrin, myndigheter och forskning, Beräkna och modellera flöden i älvar, Prognoser för torka, Beräkningar för transport av ämnen i vattendrag, Modellering av områden där det inte finns några observerade flöden, Statistiska analyser. HYPE: Används av myndigheter för vattenförvaltning i Sverige, Landskapet delas upp i 20-30 olika klasser (markanvändning/jordarts kombination), Modellerar tillrinning, vattenföring och transport av näringsämne. Modellresultat (statistik, tidsserier) tillgängliga på nätet via SMHI:s webtjänster. -Prognoser: Korttid – 5-10 dygn, baseras på meteorologisk prognos Långtid – 2-6 månader, baseras på statistik -Dimensioneringsberäkningar -Kontroll av datakvalité på hydrologiska data (P,T,Q,W) -Fylla igen luckor i hydrologiska mätserier (Q,W) -Förlängning av hydrologiska tidsserier (Q,W) -Q där mätningar saknas (=”PULS-data”) -Vattenbalansstudier -Grundvattensimuleringar -Beräkna effekter av regleringar -Klimatscenarier -Effekter av kalavverkning, dikning -Underlag till Översvämningskartering -Transportberäkningar (N och P)

Hydrologisk forskning vid SMHI Utveckla hydrologiska prognos- och scenarioverktyg Beskriva hydrologiska konsekvenser av klimatförändringar Modellera närsaltsflöden i avrinningsområden och biogeokemiska processer i sjöar

Hydrologiska prognos- och varningstjänsten Uppgift Att övervaka den hydrologiska situationen och informera vid behov. Kännedom om aktuellt hydrologiskt läge och förväntad utveckling; Utfärdar hydrologiska varningar/ meddelanden; Hydrologer från olika enheter på SMHI (ca 10 personer); Vakthavande Hydrolog: Beredskap alla dagar kl 07-20 Telefon: 011 - 495 80 20 E-post: hydprog@smhi.se Vid flödessituation kan vi gå över till att ha beredskap dygnet runt.

Hydrologiska varningar Klass 1: Höga flöden eller höga vattenstånd, Kan medföra mindre översvämningsproblem. Uppkommer i snitt högst vart annat år på en given plats. Klass 2: Mycket höga flöden eller mycket höga vattenstånd Översvämningsproblem på utsatta ställen. Uppkommer i snitt högst var tionde år på en given plats. Klass 3: Extremt höga flöden eller extremt höga vattenstånd Medför allvarliga översvämningsproblem. Uppkommer i snitt högst var femtionde år på en given plats.

Utöver varningarna … Hydrolog på plats för hydrologiska bedömningar, medverkan i samverkansstab, upprättande av mätningar Specialprognoser och telefonkonferenser Vårt redskap Web-Hypro delas ut Stöd via telefon dygnet runt alla dagar Flödesmätningar

Information och statistik Grundläggande hydrologisk information Artiklar på smhi.se Kunskapsbanken Faktablad Hydrologisk jour Statistik (Vattenbalans, Vattenföring, Isläggning och islossning) Remissarbete Expertmedverkan (Myndighetssamverkan, Projekt, Uppdrag) SVAR-databasen (Svenskt Vattenarkiv) Ex på vad SVAR innehåller Sjöar Vattendrag Avrinningsområden Havsområden Topografi Markanvändning

Hydrologisk konsultverksamhet Vattenregleringsuppdrag Tillrinningsprognoser Konsulttjänster Bestämning av dimensionerande flöden Känslighet för klimatförändringar Dimensioneringberäkningar Hydrauliska utredningar Statistiska analyser av historiska data Utlandsuppdrag

Data on weather, water and climate SMHI front page – http://www.smhi.se Adaptation to climate change - http://www.klimatanpassning.se/ SMHI Open data - http://www.smhi.se/klimatdata/Oppna-data ECDS (research data) – http://www.smhi.se/ecds Hypeweb (Model data for the Baltic and Europe) – http://hypeweb.smhi.se Vattenwebb (Sweden) – http://vattenwebb.smhi.se

Tack för uppmärksamheten.