Föräldramöte Tid: 18.30 – 20.30 Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Likabehandlingsarbete
Advertisements

Stenebergsgårdens Likabehandlingsplan
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Kamratstödjar konferens 5/ Dagen startade för kamratstödjarna när de anlände till Munkedals folkets hus. Kamratstödjarna blev incheckade och fick.
Likabehandlingsplanen för Korsavadsskolan.
för Kyrktåsjö skola och fritidshem Läsåret
Skolans ordningsregler
Förskolan Matrisens Likabehandlingsplan
Värdegrund och lika rättigheter i skolan
Några följder av heteronormativitet:
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
SAMHÄLLSKUNSKAP & RELIGION
Barnkonventionen Rätt att utvecklas som person
Caroline Dyrefors Grufman
F örslag på Likabehandlingsplan Läsåret 2013/2014 Läsåret 2013/2014.
Vi har en plan! Som grund för planen ligger aktuell lagstiftning där vi särskilt tittat på Skollagen (2010:800) i synnerhet 6 kap. och Diskrimineringslagen.
Studiens syfte Klarlägga om elevens rättsliga skydd mot kränkningar i samband med utbildning har stärkts sedan barn- och elevskyddslagens tillkomst, dvs.
Redovisning av uppdrag ang
Får inte flickor klä sig i rosa nu
LIKABEHANDLINGSPLAN elever Rudboda skola
Vad är identitet?.
Annika Ghafoori Kvalitetsdrivet 2013 En öppen högskola?
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling
Barns rätt till en trygg skola
Välkomna!.
Ljusdal.se Arbete med Plan mot kränkande behandling för Enkät genomfördes i december Svarsfrekvensen var 53% av eleverna. Av hela Slottegymnasiets.
Ny diskrimineringslag
Lagar och överenskommelser
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Arbetar er kommun utifrån styrdokument eller policydokument, i vilket/vilka sexuell läggning uttryckligen nämns i arbetet med att motverka diskriminering.
Har klimatet på skolorna hårdnat?
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Överenskommelse om samordning kring barn
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Likabehandlingsplan Enebybergs resultatenhet
Källor: Lag SFS 2006:67 Skolverkets råd och anvisningar
Likabehandlingspolicy för Slottegymnasiet
Välkommen till föräldramöte
En liten plan för likabehandling
Diskrimineringslagen
Barnets rättigheter i Sverige och för alla barn i världen
Barn och elevers rätt till en trygg skolmiljö
MAKTLEKAR.
De Sju Diskrimineringsgrunderna
en start för det lagstadgade likabehandlingsarbetet
Definitioner Kränkning paraplybegrepp där mobbning, trakasserier, diskriminering och övrig kränkande behandling ingår. Kränkning är när man blir illa behandlad.
TORSVIKSMODELLEN Arbete mot diskriminering och kränkande behandling
Bristande tillgänglighet – en ny form av diskriminering
En översikt Jan-Åke Sandell Diskrimineringslagstiftning 1.
Likarätt nu!. Diskrimineringslagen (2008:567) Kön Könsöverskridande identitet eller uttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionshinder.
Tillit, Trivsel och Trygghet i förskolan En översyn av rutiner mm.
För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna eller man, ung.
Likabehandlingsplanen - Skolans plan för att förebygga och förhindra diskriminering och annan kränkande behandling.
HEJ FÖRÄLDRAR! Välkomna till föräldramöte. Madelene Löfgren ◦ Grundskolelärare F-3 ◦ 35 år ◦ Sambo och två barn ◦ Bor på Bokenäset utanför Uddevalla.
Detta är en förenklad version av vår likabehandlingsplan.
Kulturkrockar och kulturella skillnader
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Organisation & Arbetsgivaransvar
Vad kan du som förälder göra? Om någon annan inte har det bra
Studeranderätt och diskriminering
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Att arbeta med fördomar i skolan
Kumla skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Cvl:s värdegrund För att kunna lyckas i sina studier är det viktigt att kunna känna trygghet och att våga vara sig själv. Oavsett vem eleven är – kvinna.
Likabehandlingsplanen
SMART HUDIKGYMPANS VÄRDEGRUNDER
Lika villkorsgruppen Antro/Etno
Göteborgs stads likabehandlings-arbete
LikabehandlingsplAnen
Presentationens avskrift:

Föräldramöte Tid: 18.30 – 20.30 Syfte: Att göra föräldrar delaktiga i skolans likabehandlingsplan Mål: Att stärka samarbetet mellan hem och skola i dessa frågor

Arbetsformer under kvällen Arbeta och redovisning i mindre grupper utifrån våra frågeställningar Presentation av kartläggningsresultatet och information om skolans arbete

Frågeställning Vad säger Ditt barn om skolan hemma? Hur kan skola och hem samarbeta om ett förbättrat språkbruk?

Prioriterade områden Språkbruket – hur våra elever tilltalar varandra Jämställdhetsfrågor – hur flickor och pojkar bemöts utifrån kön

Likabehandlingsplanen Varje verksamhet [skola] ska ha skriftlig plan för likabehandlingsarbetet Syftet med arbetet skall vara att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder samt förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Bakgrund till lagstiftningen Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: • Diskrimineringslagen • Kap 14 a i Skollagen

Diskrimineringsgrunderna • kön • etnisk tillhörighet • religion eller annan trosuppfattning • funktionshinder • sexuell läggning • könsöverskridande identitet eller uttryck • ålder

Viktiga begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolans personal på osakliga grunder (diskrimineringsgrunderna) behandlar en elev sämre än andra elever Endast skolans personal kan göra sig skyldig till diskriminering

Viktiga begrepp Trakasserier Uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med diskrimineringsgrunderna Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier

Viktiga begrepp Kränkande behandling Uppträdande som kränker en elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Både skolpersonal och elever kan göra sig skyldiga till kränkande behandling

Trakasserier och kränkande behandling kan vara • fysiska (slag, knuffar) • verbala (hot, svordomar, öknamn) • psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) • texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier, msn och meddelanden på olika webbcommunities).

Kön eller sexuella trakasserier: Maria vill göra sin praktik på en målarfirma, men studie- och yrkesvägledaren avråder henne med argumentet ”Det är för hårt arbete för en tjej”. [diskriminering] Pedro blir retad av kompisarna på fritidshemmet för att han är den ende killen som valt att gå med i dansgruppen. [trakasserier på grund av kön] Några elever på skolan sprider ett rykte om Karin, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst. [sexuella trakasserier]

Etnisk tillhörighet: En skola med många elever med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya elever för att inte få en alltför segregerad elevgrupp. [diskriminering] Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att ”Ja, men du vet ju att du är annorlunda. Det är klart att de andra är nyfikna på dig. De menar ju inget illa”. [trakasserier]

Religion eller annan trosuppfattning: Vincent, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det av några klasskamrater. De säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. [trakasserier] Läraren nekar Leila att bära huvudduk på SFI-undervisningen med motiveringen ”Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck”. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. [diskriminering] Rebecka är judinna. En dag har någon ristat ett hakkors på hennes skåp. [trakasserier]

Funktionshinder: På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som hon ropade upp som grupp. [diskriminering] Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar ”Din pappa är jävla CP.” [trakasserier]

Sexuell läggning: Några elever i skolan brukar vara elaka mot Johanna på många olika sätt. Oftast kallar de henne ”äckliga lebb”. [trakasserier] Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det har han svårt att få vara med i grupparbeten och ibland får han jobba ensam. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. [trakasserier] På gymnasieskolan ordnas en avslutningsbal. Elin och Anna, som är ett par, får inte dansa den första uppvisningsdansen tillsammans. [diskriminering]

Könsöverskridande identitet eller uttryck: Patrik blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans [trakasserier] Ålder: Malte är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta [trakasserier] Agnes pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall. [trakasserier]

Exempel på kränkande behandling Carl blir ofta kontaktad via msn av elever på skolan. Där kallar de honom ”pucko” och ”tjockis”. De har också lagt ut bilder av Carl på Lunarstorm. Bilderna har tagits i duschen efter gymnastiken.

Planen ska innehålla Främjande insatser – hur Förebyggande insatser – arbete utifrån kartläggningen Åtgärdande insatser – rutiner för att stoppa kränkningar