Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Politiska ideologier Socialism Ekologism.
Advertisements

Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet Ekonomi, materialism. Människan.
Liberalism Individer och stater är rationella.
Under 1800-talets slut kunde en mening om idrotten se ut så här:
Staten och det civila samhällets organisationer
Kultur för alla – gäller det mig
Internationella relationer
En av de främsta samhällsteoretikerna.
Aktörer och institutioner i internationella relationer: EU, NATO & AU
Feminism Grundläggande antaganden:
Ledarskap och arbetsliv
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Årskurs 8 Entréskolan vt 2013
Perspektiv på arkitektur
Utmaningar av etablerade gränser mellan discipliner
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Fattigdom och ett gott liv
Det politiska tänkandet
Läroplansträff förskolan - betydelse av förhållningssätt och syn på barn för att lyckas med pedagogisk dokumentation Välkomna!
Aktörer i internationell politik
Realism Makt, dvs förmåga att kontrollera andra, är centralt.
Den samhällsekonomiska analysen – tillräcklig för att beskriva transportsektorns måluppfyllelse? Karin Thoresson Linköpings universitet & VTI.
Det internationella systemet – konfliktskapande eller inte?
Beroendeskolan.
Vad, hur och varför vi jämför politik
Nationalitet och etnicitet
Konfliktmodeller.
Etnicitet och Nationalism
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
TEMA: Nationalism Introduktion, Del 1
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Samarbete i det internationella systemet Kapitel 4.
 Essensen i hans produktion är historien om de olika sätt varpå människor blir subjekt i vår kultur  Analyserar ex. historiska processer som är avgörande.
Demokrati och diktatur
Konflikter. Vad är en väpnad konflikt? ”uttalad oförenlighet som gäller regeringsmakten eller territorium där det väpnade våldet mellan två parter, av.
Institutioner och aktörer
Genus och Kön.
Perception och visuell kultur De olika konststilarna
Samhällets ojämlikhet
Bakgrund och inledning
Vad är skillnaden mellan internationell politik och nationell politik?
Aktörer i internationell politik
Samhällskunskap C & Geografi B, 2011/2012
1800-tal Fröet till det moderna Europa… Nationalism…
Betydelsen av kompisar och öppna mötesplatser -
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Politisk Geografi.
ATT LÄRA SIG SKAPA GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT MÖJLIGGÖRA LÄRANDE Ann-Charlotte Mårdsjö Olsson
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
De utrikespolitiska målen & väpnade konflikter. * Vilken är den största konflikten i världen idag? * Vilket land spenderar mest pengar på sin militär?
Segregering - integrering. Etnocentrism – egna kulturen som måttstock Kategorisering – kategorisera människor, risk för vi/dem Etnicitet – social tillhörighet,
Teorier i Internationella relationer och Mellanöstern MÖ1111 Politik och samhälle i Mellanöstern Kursansvarig lärare: Michael Schulz E-post:
Statsvetenskap KLUSTER - Från teoretiskt begrepp till praktiskt innehåll i tillväxtpolitiken Line Säll Doktorand i statsvetenskap E-post:
Vad är historiebruk för spännande?. – Historiebruk handlar om hur vi använder (brukar) historia i samhället i olika sammanhang och för olika syften. –
Genus och religion.
Internationella relationer
Förändring i organisationer
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Makt, genus & normer i kärnvapenpolitiken
Svensk säkerhetspolitik
Bakgrunder till första världskriget
Realistiskt teori.
Karin Thoresson Linköpings universitet & VTI
Ord, begrepp och nomenklaturer inom funktionshinderområdet
Kvinnohistoria Strukturperspektiv.
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
Realistiskt teori.
Antagande Realism Viktiga aktörer Stater, stormakter sätter agendan
Presentationens avskrift:

Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker. Begreppet säkerhet Lunds universitet

Historiskt sammanhang Konstruktivism och andra alternativa perspektiv får ett generellt uppsving under 1980-talet. Flerbottnad kritik mot dominansen av realism/neorealism och liberalism/neoliberalism Det kalla krigets oförutsedda slut skakade om disciplinen och öppnade möjligheter för nya perspektiv

Skillnad mot realismen och liberalismen Konstruktivismen är en ansats snarare än en teori. Begrepp som ger mening åt våra liv och teorier ”finns inte bara till därute” som någon permanent verklighet Analytisk prioritet åt identitet, idéer, normer snarare än stater och institutioner

Konstruktivismens centrala antaganden Världen består både av materiella och sociala verkligheter. Sociala verkligheter är ”sociala konstruktioner”, vilket innebär att de växer fram och ges innebörd i samspel mellan människor. Innebär vidare att de kan förändras Aktörers intresse kan inte tas för givna och är situationsbetingade Idéer, intressen, identitet och normer har stor betydelse

Konstruktivismens centrala begrepp Sociala konstruktioner Idéer, intressen och identitet Normer Internationella regimer

Exempel på hur idéer, identiteter och intressen kan förändras. Joseph Nye: Slaveri och apartheid Thomas Risse-Kappen: Sovjetunionen och idéerna med säkerhetsgemenskap

Konstruktivismens centrala begrepp rörande konflikter Etnicitet Nation Nationalism Etnisk konflikt

Begreppet säkerhet Kopplat till risker av olika slag Eftersom det alltid finns risker går det inte att uppnå fullständig säkerhet Handlar istället om olika grader av osäkerhet

Säkerhetisering Inflytelserik teori om säkerhet: Hur någonting blir föremål för säkerhetspolitik. Fyra frågor om säkerhet: Hot (Vilka hot finns?) Objekt (Säkerhet för vem?) Aktör (Vem tillhandahåller säkerhet?) Hur (Militär/politisk makt?)