Språkdagen i Malmö 2014-03-29 Värdeorden i språkämnena Gunnar Stenberg Förutom

Kunskapskraven Syfte - förmågor Centralt innehåll Kunskapskrav

Bedömningsaspekter I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Eleven formulerar sig även med visst flyt och i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. Ramberättelse utifrån förmågan: formulera sig och kommunicera i tal och skrift I resonemanget om begreppet bedömningsaspekter utgår man från de värdeord som beskriver progressionen i kunskapskraven. Med bedömningsaspekter menas här de underliggande faktorer som tillsammans utgör kärnan eller substansen i det värdeord som beskriver att eleven till exempel uttrycker sig med visst flyt. Om man så att säga plockar isär värdeordet med visst flyt, vad består det av för delar? Konkret handlar bedömningsaspekter alltså om vad man som lärare kan titta eller lyssna efter i en undervisningssituation för att urskilja och bedöma om en elev till exempel uttrycker sig enkelt och begripligt eller enkelt och tydligt. De språkliga företeelser, som de produktiva och interaktiva förmågorna i kursplanerna grundar sig på är samma i engelska, moderna språk och teckenspråk för hörande. I bedömningen av elevens produktion och interaktion används dessa som bedömningsaspekter:   • Språkets omfång och bredd • Språkets precision • Grad av textbindning • Flöde i produktion och interaktion • Grad av mottagaranpassning • Språkliga strategier Vissa bedömningsaspekter beskrivs bara i två steg, medan andra anges i flera, ibland upp till fem, steg. Anledningen till detta är att olika språkliga förmågor utvecklas olika snabbt. Det är därför som en bedömningsaspekt i vissa fall kan beskrivas med samma värdeord på flera betygssteg. I grundskolans kursplan för engelska karaktäriseras till exempel språkets omfång och bredd som enkelt eller relativt varierat på samtliga betygssteg medan graden av textbindning karaktäriseras i fem steg; från med enstaka ord och fraser till sammanhängande. Progressionen ligger i språkämnena i hur ett enkelt ord-och strukturförråd kombineras med de övriga språkliga förmågorna.

Språkets omfång och bredd I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig - enkelt, begripligt och relativt sammanhängande. - relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. Den här bedömningsaspekten beskriver omfattningen av elevens ord- och strukturförråd och förmågan att använda detta i tal och skrift. Begreppet enkelt innebär ett mycket grundläggande förråd av ord och enkla fraser som rör personliga förhållanden och särskilda konkreta situationer, till exempel för att kunna beskriva sig själv eller andra personer, vad de gör och var de bor. Uttrycket relativt varierat innebär att eleven har tillgång till och kan använda en allt bredare repertoar av grundläggande ord och satsstrukturer med fraser, korta ordgrupper och fasta uttryck för att kommunicera information av begränsad omfattning i enkla vardagliga situationer, till exempel för att beskriva sin familj, boende, platser, saker eller skolgång. Eleven kan på den här nivån till exempel i viss utsträckning beskriva välbekanta eller enkla företeelser på olika sätt.

Språkets precision I muntliga och skriftliga framställningar i olika genrer kan eleven formulera sig -enkelt, begripligt och relativt samman-hängande. -relativt varierat, relativt tydligt och relativt sammanhängande. - relativt varierat, tydligt och samman-hängande. Den här bedömningsaspekten beskriver med vilken precision och tydlighet eleven framför sitt budskap i tal och skrift. Uttrycket begripligt innebär att eleven har begränsad kontroll muntligt och skriftligt av några få enkla grammatiska strukturer och satsmönster, och för det mesta kan göra sig förstådd i korta sekvenser. Uttalet är begripligt ihop med ett mycket begränsat förråd av ord och enkla fraser. Begreppet relativt tydligt innebär sedan att eleven kan använda enkla strukturer, till exempel för att kunna förmedla begränsad information om välkända ämnen. Detta görs med få störande språkfel och uttalet är tillräckligt tydligt för att förstås, även om det finns en tydlig påverkan av elevens förstaspråk och samtalspartnern ibland kan behöva be om upprepning. På högre steg och betygsnivåer handlar begreppet tydligt om att eleven kan använda vanliga mönster och strukturer och uttrycka sig, till exempel för att kunna förklara huvudpunkterna i en idé eller ett problem, förhållandevis exakt. Språket i tal och skrift innehåller få fel som stör kommunikationen, och uttalet liksom intonationen är helt begripliga. Påverkan av elevens förstaspråk kan vara märkbar genom att det ibland hörs en brytning och enstaka felaktiga uttal förekommer.

Grad av textbindning I muntliga och skriftliga framställningar av olika slag kan eleven formulera sig -enkelt och begripligt med fraser och meningar. -enkelt, relativt tydligt och till viss del sammanhängande. -enkelt, relativt tydligt och relativt sammanhängande. -relativt varierat, tydligt och sammanhängande. Den här bedömningsaspekten beskriver i vilken utsträckning eleven strukturerar budskap och ordnar satser så att de bildar sammanhängande språk i tal och skrift. Uttrycken med enstaka ord och fraser respektive med fraser och meningar beskriver ett mycket grundläggande förråd av ord, enkla fraser och meningar som eleven använder för att kommunicera. När kraven på att kunna hantera mer komplexa och krävande situationer ökar blir det allt viktigare att utveckla förmågan att organisera, strukturera och ordna budskapet. Uttrycket till viss del sammanhängande innebär att på ett relevant sätt kunna sätta samman ord eller grupper av ord med mycket enkla och grundläggande sambands- eller bindeord som ”och” eller ”sedan” för att knyta samman satser och meningar på ett relevant sätt, till exempel för att beskriva något som en uppräkning av punkter. Uttrycket relativt sammanhängande fortsätter sedan mot att eleven allt friare kan sätta samman grupper av ord med sådana enkla sambands- eller bindeord som ”men” och ”därför att”, till exempel för att berätta en historia. På högre steg och betygsnivåer betyder begreppet sammanhängande att eleven strukturerat och logiskt kan sätta samman en rad kortare, enkla och fristående satser och meningar till ett sammanhängande yttrande för att till exempel tydliggöra orsaks- eller följdförhållanden.

Flöde i produktion och interaktion I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig - enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar. - tydligt och med visst flyt… - tydligt och med flyt. Den här bedömningsaspekten beskriver i vilken utsträckning eleven talar, skriver och interagerar utan att behöva stanna upp eller tveka så att det stör kommunikationen på grund av brister i språkbehärskningen. Begreppen med enstaka ord och fraser respektive med fraser och meningar beskriver hur eleven uttrycker sig i olika typer av framställningar och interagerar, till exempel genom att ställa och besvara enkla frågor, ibland med märkbara pauser för omformuleringar och omtagningar. Att uttrycka sig med visst flyt i skriftlig produktion och interaktion innebär att texten går att läsa relativt obehindrat och att läsaren inte behöver stoppa upp alltför många gånger. Om eleven uttrycker sig med flyt innebär att det finns ett naturligt flöde i texten som gör att läsaren i princip obehindrat kan följa den. Uttrycket med visst flyt innebär i muntlig produktion och interaktion främst att eleven kan göra sig förstådd och interagera med korta yttranden i samtal i förutsägbara, vardagliga situationer Pauser för att planera nästa steg, omtagningar och omformuleringar kan här vara mycket uppenbara. Uttrycket med flyt innebär att eleven kan inleda, hålla igång och avsluta ett enkelt, begränsat samtal ansikte mot ansikte om ämnen som är kända eller av personligt intresse. Att hålla igång samtalet kan här betyda att på ett relevant och otvunget sätt haka i, fylla på och utveckla samtalet.

Grad av mottagaranpassning I muntlig och skriftlig interaktion i olika sammanhang kan eleven uttrycka sig enkelt och begripligt samt i någon mån anpassat till syfte, mottagare och situation. tydligt och med visst flyt samt med viss anpassning till syfte, mottagare och situation. Den här bedömningsaspekten beskriver i vilken utsträckning eleven formulerar sig med språklig och innehållsmässig anpassning till syfte, mottagare och situation. Detta kan handla om val och användning av hälsningsfraser eller tilltalsformer, anpassning till artighetskonventioner eller till formella och informella stilnivåer som är knutna till språket och språkområdet. Det kan också handla om att till exempel anpassa talhastigheten eller artikulationen efter vem man vänder sig till. Uttrycket i någon mån anpassat innebär att kraven på anpassning är mycket begränsade. Eleven kan etablera en grundläggande social kontakt genom enkla, vardagliga hälsnings- och avskedsfraser och att delta i mycket korta sociala samtal, till exempel för att ge och svara på uppmaningar, inbjudningar och ursäkter etc. på en neutral stilnivå och på ett sätt som fungerar i det aktuella sammanhanget. Uttrycket med viss anpassning innebär att eleven kan klara sig i sociala sammanhang och hantera mindre förutsägbara men fortfarande enkla situationer genom att använda vanliga uttryck för till exempel informationsutbyte och förfrågningar och för att uttrycka åsikter och attityder på ett i situationen lämpligt och funktionellt sätt.

Språkliga strategier Välja och använda sig av -för lyssnande och läsning, -för att lösa problem i och förbättrar inter-aktionen. någon, några olika, flera olika, i huvudsak fungerande, fungerande, väl fungerande Den här bedömningsaspekten beskriver i vilken utsträckning eleven använder sig av kommunikationsstrategier för att lösa problem i och förbättra interaktionen. Strategier för muntlig interaktion kan vara av olika slag. I samtal kan det röra sig om turtagning, det vill säga hur man reglerar vem som talar och hur länge. Det kan också handla om hur samtalet eller en talare får stöd, hur man visar att man håller med eller har en avvikande uppfattning och om hur nya idéer eller ämnen introduceras. I skriftväxlingar finns också strategier för att påverka inläggen, formen för kommunikation och de uppfattningar som presenteras. Uttrycken någon strategi, några olika strategier och flera olika strategier beskriver den stegring i resurser som eleven utvecklar efter hand. Det kan till exempel även ta sig uttryck i att eleven på grund av ett begränsat ordförråd tar till en undvikande strategi i stället för att våga sig på att försöka utveckla innehållet i framställningen eller interaktionen. Eleven kan också lyckas kommunicera bland annat genom strategin att använda frågor och svar eller strategin att ta hjälp av formuleringar i till exempel ett brev, en artikel eller frågeställningar på ett uppgiftsblad. ÅK 9/Steg 4 Att eleven efter hand kommer att utveckla en allt bredare repertoar syns i uttrycket i huvudsak fungerande strategier som i viss mån löser problem. Detta innebär att de strategier eleven väljer oftast fungerar och att de delvis leder till att lösa de problem som kan påverka interaktionen. Att eleven använder fungerande strategier som löser problem i och förbättrar interaktionen innebär att ett steg till: de valda strategierna är relevanta och ändamålsenliga, och bidrar till att interaktionen inte stannar upp. Väl fungerande strategier som löser problem i interaktionen och för den framåt på ett konstruktivt sätt innebär att elevens val av olika strategier på ett märkbart sätt ökar kvalitén i interaktionen.

Stöd i bedömningen Bedömningsstöd i engelska för årskurs 1–6 Diagnosmaterial för årskurs 7-9 Europeisk språkportfolio Kommentarmaterial till kunskapskraven Strategier i engelska och moderna språk Bedömningsstöd i engelska för årskurs 1–6 Kärnan i materialet utgörs av olika uppgifter som riktar sig dels till yngre elever, dels till lite äldre elever. Uppgifterna har fokus på färdigheterna lyssna och läsa och förstå, tala, samtala samt skriva. Bedömningsstödet innehåller också uppgifter som ger eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande. Diagnosmaterial för år 7-9 Kärnan i materialet utgörs av olika uppgifter som har fokus på färdigheterna lyssna och läsa och förstå, tala, samtala samt skriva. Bedömningsstödet innehåller också uppgifter som ger eleverna möjlighet att reflektera över sitt lärande. Europeisk språkportfolio Europeisk språkportfolio, ESP, är ett stöd för undervisning i språk. Den hjälper elever att följa och dokumentera vad de kan i alla språk som de lär sig. Språkportfolion finns för elever 6-11 år och 12-16 år och består av tre delar: språkpasset, språkbiografin och en dossier. Det finns utförlig handledning för lärare. Kommentarmaterial till kunskapskraven Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Engelska: skriftlig produktion Moderna språk: fr, sp, ty muntlig produktion och interaktion Strategier i engelska och moderna språk om hur elever gör när de lär sig språk och när de använder språk. Texten utgår från kurs- och ämnesplanerna i engelska och moderna språk och är skriven av Lena Börjesson vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.

www.ecml.at Tidig språkinlärning Språk- och innehållsintegrerad inlärning Flerspråkighet och minoritetsspråk Utvärdering, prov och bedömning Den gemensamma europeiska referensramen för språk och de olika bedömningsnivåerna The European Centre for Modern Languages (ECML) i Graz. Språkcentret inom Europarådet arbetar för bättre kvalité och nyskapande i språkundervisning. Här finns idéer och metoder som lärare kan använda sig av i undervisningen. Experter från Europarådets medlemsländer samarbetar inom flera projekt för att ta fram utbildningsmodeller, material och resurser för lärarutbildare och lärare. I språkcentrets databas kan du hitta idéer och metoder för att utveckla din undervisning inom områden som

Kinesiska Kinesiska, mandarin eller rikskinesiska Pinyin och att skriva tecken för hand Sju nya steg En särlösning för ett språk Kinesiska, mandarin eller rikskinesiska Innehållet i förslaget pekar relativt tydligt ändå på rikskinesiska med formuleringar som ”förenklade kinesiska tecken” och ”pinyin”. Lärarna i expertgruppen förordar kinesiska eller möjligen kinesiska med rikskinesiska som tillägg. Universiteten använder sig av termen rikskinesiska då mandarin är en historisk term som användes för ”den kultiverade talade” kinesiskan som betyder ungefär ”ämbetsmannaspråk” och som härstammar från språket ämbetsmän använde. Lekmän använder dock ofta mandarin för rikskinesiska. Kinesiska är ett speciellt språk då det utgörs av så många sinsemellan väldigt olika varianter, t.ex. rikskinesiska, wu och kantonesiska. Det kan därför vara motiverat att styra in undervisningen mot en variant, den som undervisas i vid våra lärosäten, dvs. rikskinesiska. I inga andra styrdokument som rör språk anges dock vilken dialekt/språkvariant som ska studeras. Pinyin och att skriva tecken för hand Trots att en stor vikt läggs vid det muntliga språket både i föreliggande förslag och vid de olika samråden är det som diskuteras mest skrivandet och pinyin som stöd för skrivande. Det finns bland lärarna en oro för att pinyin ska ersätta kinesisk skrift i undervisningen. Skrivande av tecken för hand ska synliggöras i förslaget redan från första steget i kinesiska då många signalerar vikten av att också arbeta aktivt med tecken för att lära sig dem passivt. Transkriptionssystemet pinyin, som egentligen är en hjälp för att lära sig uttal, är ett ovärderligt stöd för digitalt skrivande men det digitala skrivandet kräver ändå kunskap om tecken. Sju nya steg Stegen i språk är gemensamma nivåmässigt för moderna språk, engelska och svenskt teckenspråk för hörande. Det blir som förslaget visar skillnader mellan dessa steg och stegen i kinesiska. Det ingår i vårt uppdrag att göra sju separata steg för kinesiska och nivån ska anpassas. Det som komplicerat det hela är kopplingen till den gemensamma europeiska referensramen för språk som i första hand passar för europeiska språk. Nivåerna för kinesiska i utkasten har inte kritiserats, inte heller uppdelningen i skriftligt och muntligt. Indelningen i skriftligt/muntligt gör att stegen i kinesiska ser ut att omfatta mycket mer än de sju stegen i moderna steg. En särlösning för ett språk ”Nya” skolspråk som kinesiska och japanska skiljer sig stort från de vanligare skolspråken och enligt vår erfarenhet är det inte ovanligt att lärare i dessa språk inte använder sig av ämnes- och kursplanen. De har efterfrågat styrdokument som är bättre lämpade för språk med från svenskan starkt avvikande skriftsystem. Därför är detta uppdrag för kinesiskan välkommet. Vid kontakter med departementet under inledningsskedet har vi frågat departementet om hur andra språk med liknande karaktärsdrag, som japanskan, ska behandlas. Svaret har varit att kurs- och ämnesplanen enbart ska gälla kinesiskan och att andra språk följer styrdokumenten i nuvarande kurs- och ämnesplan. Detta är en satsning på just kinesiska. Det är vår bedömning att det kunde vara motiverat att utreda möjligheterna till en gemensam ämnesplan för språk som japanska, kinesiska, arabiska och koreanska.

Kinesiska GERS, nivå STEG Grundskolan Moderna språk Engelska B 1.1 B 1.2 B 2.1 B 2.2- C1 STEG 1 2 3 4 5 6 7 Grundskolan Moderna språk Elevens val år 9 Språkval år 9 Engelska År 3 År 6 År 9 Gymnasieskolan Moderna språk, kurs Engelska, kurs

Kinesiska GERS, nivå Moderna språk 1 2 3 4 5 6 7 Kinesiska, muntligt B 1.1 B 1.2 B 2.1 B 2.2- C1 Moderna språk 1 2 3 4 5 6 7 Kinesiska, muntligt Kinesiska, skriftligt

Var finns det? http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/sprak/amnen