Andningsgymnastik i samband med lungcancerkirurgi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Advertisements

Leg sjukgymnast, medicine doktor
FYSISK AKTIVITET VID STROKE
Neonatalvårdens resultat, redovisat per region PNQ:s årsrapport 2007 Vårdresultat, barn födda före 34 graviditetsveckor Delrapport om de mest underburna.
Hjärtområdet Kardiologkliniken
Beroende och den växande hjärnan
Kognitiv funktion efter ögonkirurgi
AT-undervisning - Undernäring
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Medicinsk grupp rörelseorganens sjukdomar har fått i uppdrag att granska Percutan vertebroplastik och ballongkyfoplastik vid ryggsmärta pga kotkompression.
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Kondition och träning.
Utbildningsdag HSN 6 och 8 - länssjukvård December 2011 Jarl Torgerson Regionläkare HSA.
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Regionalt vårdprogram utmattningssyndrom (UMS), version 2011
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Visst spelar predisponerande faktorer som blandinkontinens, hög ålder och övervikt samt tidigare vaginal kirurgi roll för resultatet vid slyngplastik.
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Hur vet vi att vi gör nytta med postoperativ smärtlindring?
Sjukgymnastik för äldre personer
Fallförebyggande arbete Sjukgymnaster/Fysioterapeuter i
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Evidensbaserade metoder och Evidensbaserad praktik
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter
Thomas Davidson, Fil.dr. hälsoekonomi CMT - Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi Linköpings Universitet Quality 2011, 15 september Hälsoekonomiska.
Medicinska kommittén 15 maj
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Sjukgymnastik vid akut smärta
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
SBU-Alert – Laserbehandling vid nacksmärta
Sjukgymnastik vid myelom
Figur 1, frekvensstudien
Dag Flödesschema Utvärderingsmetoder Utvärderingsmetoder
Jan Weibring FMK februari 2010 Hur uppnå användbara medicinska underlag?
Värdet av att slippa tobak
Fokus på sex typer av vårdskador
Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?
Neonatalvårdens resultat, redovisat per region PNQ:s årsrapport 2007 Vårdresultat, samtliga gestationsåldrar Rapporten omfattar samtliga vårdtillfällen.
Årsredovisning avseende adnexkirurgi 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret (och.
Benign hysterektomi Utfallsanalys av robotassisterad laparoskopi jämfört med andra operationsmetoder Nina K Billfeldt, spec.läkare KK Hallands sjukhus.
SBU-rapporter.
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Astma och allergier – effekter av miljön?
Fysisk aktivitet och FaR® vid cancersjukdom Andrea Porserud Specialistsjukgymnast Onkologi.
Astma eller KOL? ACOS?? Asthma & COPD overlap syndrom Docent Anne Lindberg, överläkare Institutionen för Klinisk Medicin och Folkhälsa, Umeå Universitet.
Antibiotic stewardship i svensk slutenvård Fredrik Resman
Blekingesjukhuset Karlskrona-Karlshamn Landstinget Blekinge: invånare. 2 Sjukhus, Karlshamn och Karlskrona. 6 mil mellan sjukhusen Akutmottagning.
Anna Johnsson Leg. Sjukgymnast Skånes Onkologiska Klinik, Lund Fysisk aktivitet vid cancersjukdom.
Valbar VFU Termin 6 Syfte med kursen är att ge den studerande möjlighet att fördjupa och utveckla sin kliniska kompetens inom ett valfritt verksamhetsområde.
Höftprojekt i Sundsvall Varför blev det så här? Thomas Blomberg
Bakgrund, klinisk bild och behandling
Kliniska Riktlinjer för Ångestsyndrom och Tvångssyndrom
Vårdrelaterade infektioner
Andnöd Subjektiv upplevelse av obehag i samband med andning Fysiologi
”Adjuvanta” läkemedel i postoperativ smärtbehandling
Snabbspår vid misstänkt höftfraktur - Fallskadeprocessen vid Sjukhuset i Varberg Glenn Larsson Verksamhetsutvecklare Ambulanssjukvården Halland.
Frida Wilske Infektionsläkare
Patientfall På akuten Elin är en 80-årig kvinna som kommer till akuten. Hon har insjuknat 6 timmar tidigare med buksmärtor, diarréer och kräkningar  
Sjukgymnast Fysisk aktivitet = Sant
Vaccination mot influensa
Rökstopp i samband med operation
Stamcellstransplantation vid ALL
Presentationens avskrift:

Andningsgymnastik i samband med lungcancerkirurgi Marcus Jonsson Leg Sjukgymnast, doktorand Avdelningen för Sjukgymnastik Universitetssjukhuset Örebro marcus.jonsson@orebroll.se

Vad är andningsgymnastik? Djupandningsövningar, med eller utan motstånd. Mobilisering. Rörlighetsträning. Inhalationsbehandling. Aktiv befuktning. Etc…

Varför andningsgymnastik? Lungvolymsreducering Smärta Sekret Andningsrelaterade symptom lång tid efter operation

Mål med andningsgymnastik Minska komplikationer som: Lungfunktionsnedsättning. Atelektaser. Pneumoni. Sekretproblem.

Påverkande faktorer Preoperativa Postoperativa Funktionsnedsättning Luftvägsinfektioner Lungsjukdom Rökning Hög ålder Övervikt Diabetes Malnutrition Dehydrering Smärta Typ av smärtlindring Immobilisering Rörelserädsla Illamående Trötthet

Hur gör vi idag? Preoperativt Postoperativt Information om (frånvaro av) restriktioner. Förflyttningsteknik. Andningsgymnastik. Mobilisering från dag 1. Andningsgymnastik. Träningsprogram. Postoperativ information.

Varför gör vi som vi gör? Klinisk erfarenhet. Evidens. Nationella riktlinjer.

Bi-Level CPAP Jämfört med ”sedvanlig behandling” (Perrin et al. 2007): Ingen effekt på atelektaser. Förbättrad lungfunktion. Förbättrad syresättning. Minskat antal vårddagar. Jämfört med ingen behandling (Aquilo et al. 1997): Ingen skillnad i PaO2, men i alveo-arteriell O2-differens.

Preoperativ intensiv sjukgymnastisk behandling Jämfört postoperativ behandling med pre- och postoperativ behandling (Pehlivan et al. 2011): Ingen effekt på atelektaser. Ingen effekt på lungvolym. Färre PPC. Färre vårddagar.

PEP-andning Jämfört mask med eller utan motstånd (Frölund et al. 1986): Ingen skillnad i atelektasförekomst. Ingen effekt på syresättning.

IMT Preoperativ IMT kombinerat med IS, jämfört med obehandlad kontrollgrupp (Weiner et al. 1997): Positiv effekt på lungfunktion. Preoperativ träning (IMT, self-efficacy, långsam andning och styrketräning) jämfört med ingen träning (Benzo et al. 2011): Ingen skillnad i vårdtid. Kontrollgruppen längre dränagebehandling.

Incentive Spirometry Som tillägg till sedvanlig behandling (Gosselink et al. 2000): Ingen effekt på lungfunktion. Ingen effekt på övriga lungkomplikationer. Ingen skillnad i vårdtid.

”Sedvanlig sjukgymnastisk behandling” Jämfört med ingen sjukgymnastisk behandling (Reeve et al. 2010): Ingen skillnad i övriga lungkomplikationer. Ingen skillnad i vårdtid.

Sammanfattning Mycket begränsad evidens för effekt på: Lungfunktion. Syresättning. Övriga lungkomplikationer. Vårdtid. Saknas evidens för effekt på: Atelektaser.

Expertgruppens kommentar ”Även om det vetenskapliga underlaget är mycket begränsat finns klinisk erfarenhet som talar för att det finns flera behandlingsmetoder som befrämjar postoperativ syresättning och minskar risken för postoperativa lungkomplikationer.”

Behandlingsrekommendation Andningsvård i samband med lungkirurgi: Lägesändring/mobilisering i kombination med djupandningsövningar varje timma dagtid rekommenderas så frekvent som patientens tillstånd medger. Vid behov intensifieras behandlingen med PEP, CPAP eller BilevelPAP. Denna behandling bör utföras ofta och baseras på den individuella bedömningen. Preoptimering för patienter som skall genomgå lungkirurgi: Preoperativ information bör ges i samband med inskrivning. Djupandningsövningar bör inte ges generellt, men till patienter med nedsatt lungfunktion och/eller mycket slem. IMT bör övervägas till högriskpatienter. Träningen bör starta minst två veckor innan ingreppet.

Tack!