Matspjälkningsprocessen

Matspjälkningsprocessen Matspjälkning är nedbrytningen av föda till former som kan tas upp av organismen. Nedbrytningen är huvudfunktionen i matspjälkningssystemet som ofta används synonymt med mag-tarmkanalen som utgör dess största del.

Mag-tarmkanalen Mag-tarmkanalen är ett system där föda är utsatt för mekanisk- och kemisk sönderdelning i syfte att sönderdela födan till näringsämnen som tarmen sedermera kan absorbera, och för att utsöndra de icke nedbrytningsbara slaggprodukter som inte kan absorberas. I systemet inräknas kanalen från mun till anus samt de assisterande organen (lever och bukspottkörtel). Magtarmkanalen utsöndrar hormoner till sin hjälp för att reglera matspjälknings- processen. Exempel på sådana hormoner är gastrin, sekretin, cholecystokinin och ghrelin. Många av hormonerna sprids inte bara via blodbanan, utan kan också spridas direkt från cellen som frisätter dem till närliggande målceller. Mag-tarmkanalen hos människa delas ofta in i en övre och en nedre del.

Övre mag-tarmkanalen Övre mag-tarmkanalen består av munnen, munhålan, spottkörtlarna, svalget, matstrupen, diafragman, magsäcken, gallblåsan, gallgången och levern. I munhålan, som innehåller tunga och tänder, mynnar gångarna till spottkörtlarna. Tunga och tänder används för att mekaniskt sönderdela födan, och i spottet finns bland annat α-amylas som börjar bryta ner stärkelsen i maten och sönderdelar kolhydraterna till kortare sockerkedjor Bakom munhållan ligger svalget som leder födan ner till matstrupen. Väl i matstrupen kommer peristaltiken att genom kontraktion av matstrupens muskler föra maten förbi diafragman och ner till magsäcken. Peristaltiken medför att även om födan intas upp och ned kommer den ändå att transporteras till magsäcken. Magsäcken: Musklerna som omsluter magsäcken knådar maten i magsäckens slemhinna bildas magsaft som innehåller saltsyra. I den sura miljön kan enzymer från magsaften bryta ned proteiner till kortare kedjor av aminosyror ( polypeptider) och kolhydrater till disackarider.

Nedre mag-tarmkanalen Den nedre mag-tarmkanalen består till den större delen av tarmarna. Tunntarmen (intestinum tenue) Tolvfingertarmen (duodenum) Tomtarmen (jejunum) Krumtarmen (ileum) Tjocktarmen (intestinum crassum) Blindtarmen (caecum) Det maskformiga bihanget (appendix vermiformis) - I folkmun lite felaktigt kallat för blindtarm, dvs blindtarmsinflammation drabbar egentligen det maskformiga bihanget. Colon

Tolvfingertarm och tunntarmen Tolvfingertarmen: Den största delen av födans kemiska nerbrytning sker med hjälp av bukspott från bukspottkörteln och gallan från levern som utsöndras i tolvfingertarmen. Gallan finfördelar fettet till små kulor som lättare kan angripas av enzymer från bukspottkörteln och spjälkas till glycerol och fettsyror. Andra enzymer i bukspottet fortsätter det arbete som påbörjades i munhålan och i magsäcken med att bryta ner stärkelse och proteiner till mindre delar. Eftersom bukspott också innehåller bikarbonat är miljön här basisk.   Tunntarmen: I tunntarmens väggar finns körtlar som producerar ytterligare enzymer. Med hjälp av dessa fortsätter sönderdelningen av proteiner, kolhydrater och fetter. Tunntarmen är 3-4 meter låg. Födan är nu löst i tarmsaften och det är här som näringsämnena bl.a. aminosyrorna, enklare sockerarter, fettsyror tillsammans med vatten, tas upp i blodet.

Tjocktarmen och ändtarmen I tjocktarmen sker ingen upptagning av näringsämnen. Här finns mängder av bakterier. Vatten, vitaminer och vissa joner kan passera tjocktarmens väggar och tas up i blodet. Ändtarmen: Efter 24 h efter mat-intaget pressas det ut. ½ av innehållet är vatten och matrester, andra ½ är tarmbakterier.

Passagetid Tiden det tar för mat att passera genom mag-tarmkanalen är beroende av ett flertal faktorer, men grovt skattat kommer efter 2,5 till 3 timmar efter en måltid ungefär 50% av maginnehållet att ha tömts till tunntarmen och efter 4 till 5 timmar är magen helt tom. Detta innebär att det tar lika lång tid för tunntarmen att tömmas, 50% på 2,5 till 3 timmar. Passagen genom tjocktarmen kan ta så lång tid som 30 till 40 timmar.

Immunologisk funktion Mag-tarmkanalen innehåller också en betydande del av immunförsvaret. Man uppskattar att mag-tarmkanalen har samma yta som en fotbollsplan. Det beror på att framför allt tarmslemhinnan är väldigt kraftigt veckad. Genom den stora exponeringsyta mot omgivningen arbetar immunförsvaret hårt för att förhindra att smittämnen kan ta sig till blod och lymfa. Magsäckens låga pH-värde (mellan 1 till 4) är dödligt för många mikroorganismer, även om viss, som till exempel den magsårsorsakande bakterien Helicobacter pylori kan överleva i magsäcken. Slem som innehåller IgA-antikroppar kan även neutralisera många av dessa mikroorganismer. Enzymer i saliv och galla kan även de hjälpa till i immunförsvaret. I mag-tarmkanalen finns även naturliga tarmbakterier som bland annat har till uppgift att förhindra en överväxt av skadliga bakterier. Dessa tävlar sedermera om utrymme och näringsämnen.

Schema över födoämnenas sönderdelning Kolhydrater Fett Protein Enzymet amylas i saliven sönderdelar Stärkelse till maltsocker. Mun Amylas från munhålan fortsätter att arbeta tills pH blir för lågt p g a saltsyran. Enzymet pepsin i magsaften sönderdelar protein till kortare kedjor av amino- syror. Mage Bukspottkörteln avger amylas som fortsätter sönderdelningen av särkelse. I tunntarmen sönderdelas disackarider Gallan finfördelar fettet till till mikroskopiska fettdroppar. B l a enzymet lipas från bukspottkörteln sönderdelar fett till glycerol och fettsyror Enzymet trypsin från buk- spottkörteln fortsätter att sönderdela aminosyra- kedjor. I tunntarmen fort- sätter söndrdelningen till fria aminosyror. Tarm