SAMVERKAN En presentation av socialnämndens/socialtjänstens och rättsväsendets uppgifter när ungdomar mellan 15-18 år begår brott och hur uppgifterna hör samman. Här presenteras uppgifterna i huvuddrag, vilket innebär att alla varianter eller undantag inte framgår. Det finns istället rikligt med hänvisningar till aktuella författningar, så att man ska kunna läsa den relevanta lagtexten och via den också finna förarbeten, lagkommentarer och rättsfall. Det finns också en fördjupningsnivå i presentationen. Där cirkelsymbolen visas, kan man klicka på den och få fram ett fördjupningsblad. I fördjupningsbladet finns mer fakta presenterad och en länk till tips för lokal samverkan. Version 2:1

Soc Socialnämnden skall verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda förhållanden 5 kap 1 § SoL Soc

Ungdomar i åldern 15-18 år är brottsaktiva!

När ett brott begås av någon som är över 15 år så är det rättsväsendets uppgift att utreda och lagföra. Polisen skall underrätta socialnämnden när någon under 18 år är skäligen misstänkt för brott. 6 § LUL Polis Soc Sekretess Socialnämnden har, utifrån sitt generella ansvar för barn och unga, ansvar för de som är under 15 år och begår brott. I vissa fall kan polisen utreda brottet, 31 § LUL.

Åkl Soc Polis Domstol Gripande Anhållande Häktning Socialnämnden kan under vissa förutsättningar omedelbart omhänderta en ung person. 6 § LVU Förundersökningen leds av åklagare om påföljden för brottet överstiger 6 månaders fängelse, annars leds förundersökningen av polis. 3 § LUL Åkl Soc Polis Domstol Gripande Anhållande Häktning Gripandet anmäls av polisen till åklagare som beslutar om den misstänkte skall anhållas. 24 kap 6 – 8 §§ RB För att anhålla någon som är under 18 år krävs synnerliga skäl. 23 § LUL och 24 kap 6 § RB Åklagaren måste begära att den anhållne häktas av tingsrätten senast tredje dagen klockan tolv efter anhållandet. 24 kap 12 § RB Åklagaren skall söka alternativ övervakning till anhållande och häktning. 24:4 RB och 26 § FUK

Soc Polis Åkl Domstol Förundersökningen skall bedrivas med särskild Om den unge erkänner brottet eller delaktighet i brottet kan MEDLING bli aktuellt. 5 § medlingslagen Polisen skall tillfråga den misstänkte om sin inställning till medling. 6 § LUL Förundersökningen skall bedrivas med särskild skyndsamhet. När den unge delgivits misstanke skall förundersökningen avslutas och beslut fattas i åtalsfrågan inom sex veckor. 4 § LUL Den unge har rätt till en offentlig försvarare om det inte är uppenbart att behov saknas. 24 § LUL Soc Polis Åkl Domstol Åklagaren skall, om det är möjligt, begära yttrande av socialnämnden senast i samband med att den unge delgivits misstanke om brott. Yttrande behöver inte inhämtas om brottet är ringa eller om det annars är obehövligt. 11 § 1 och 2 st. LUL Socialtjänsten skall om möjligt vara närvarande vid polisens förhör med den unge. 6 och 7 §§ LUL, 16 § FUK Det finns särskilda regler gällande BROTTSOFFER bl.a. har socialtjänsten ett ansvar för brottsoffer enligt 5 kap 11 § SoL och förundersökningar med brottsoffer under 18 år ska avslutas inom 3 månader från det att man har en misstänkt vid t.ex. vålds- och sexualbrott. 2 a § FUK m m

Socialnämnden lämnar yttrande till åklagaren och anger om den unge har ett särskilt behov av vård. Om ett sådant vårdbehov föreligger lämnas förslag på åtgärder i form av ungdomskontrakt eller vårdplan. Socialnämnden kan också uttala sig om den unges lämplighet att verkställa ungdomstjänst. 11 § 3 st. LUL Soc Polis Åkl Domstol

Soc Polis Åkl När förundersökningen är klar skall åklagaren fatta beslut i åtalsfrågan. Åklagaren kan meddela åtalsunderlåtelse strafförelägga väcka åtal eller besluta att inte väcka åtal Soc Polis Åkl

När åtal väcks skall domstolen hålla huvudförhandling i målet inom två veckor om den unge är under 18 år och om påföljden för brottet överstiger 6 månaders fängelse. 29 § LUL Socialnämnden skall underrättas om tidpunkten för huvudförhandling om yttrande enligt 11 § LUL har lämnats. 26 § LUL Soc Polis Åkl Domstol Domstolen kan döma ungdomar till ungdomsvård, ungdomstjänst, böter, villkorlig dom, skyddstillsyn, sluten ungdomsvård, fängelse eller överlämnande till särskild vård. Flera av dessa påföljder kan kombineras. 25 – 32 kap BrB Fängelse får utdömas endast om det finns synnerliga skäl och då skall påföljden i första hand bestämmas till sluten ungdomsvård. 30 kap 5 § 1 st. och 32 kap 5 § BrB

Vid misskötsamhet eller om det föreligger hinder för verkställighet skall Socialnämnden underrätta åklagarmyndigheten. 12 kap 8 § SoL Soc Polis Åkl Domstol Soc Socialnämnden verkställer påföljderna ungdomsvård och ungdomstjänst. Ungdomsvård kan vara en åtgärd med stöd av SoL (ungdomskontrakt) eller med stöd av LVU (vårdplan).

Soc Polis Åkl Soc Domstol Vid misskötsamhet kan åklagaren meddela den unge en VARNING 30 b § LUL eller väcka talan om undanröjande vid rätten 32 kap 4 § BrB Domstolen kan undanröja påföljden eller meddela varning. 32 kap 4 § BrB Soc Polis Åkl Domstol Soc

SAMVERKAN Soc Polis Åkl Domstol Soc

SAMVERKAN Åklagarmyndigheten har i regeringens regleringsbrev 2007 fått i uppdrag att få tillstånd lokal samverkan mellan socialtjänsten och rättsväsendets myndigheter i frågor som rör handläggningen av mål avseende unga lagöverträdare. En nationell samverkansgrupp har bildats med representanter från Socialstyrelsen, SKL (Sveriges kommuner och landsting), RPS, Brå och Åklagarmyndigheten. Målet är att över hela landet ha en väl fungerande lokal samverkan som genom aktiv medverkan från alla berörda leder till förbättrad kvalitet och effektivitet samt en ökad enhetlighet i handläggningen av ärenden om unga lagöverträdare. God kvalitet förutsätter kunskap. Effektivitet kan innefatta skyndsamhet i handläggning, kortare och bättre kontaktvägar och att hänsyn tas till forskningsresultat vid fördelning av resurser och vid bestämmande av vilka åtgärder som skall vidtas avseende olika kategorier av unga. Enhetlighet innebär att unga med samma individuella förutsättningar skall behandlas lika oavsett var de bor eller vem som handlägger ärendet. Tips lokal samverkan

SAMVERKAN Åklagarmyndigheten har i regeringens regleringsbrev 2007 fått i uppdrag att få tillstånd lokal samverkan mellan socialtjänsten och rättsväsendets myndigheter i frågor som rör handläggningen av mål avseende unga lagöverträdare. En nationell samverkansgrupp har bildats med representanter från Socialstyrelsen, SKL (Sveriges kommuner och landsting), RPS, Brå och Åklagarmyndigheten. Målet är att över hela landet ha en väl fungerande lokal samverkan som genom aktiv medverkan från alla berörda leder till förbättrad kvalitet och effektivitet samt en ökad enhetlighet i handläggningen av ärenden om unga lagöverträdare. Litteratur: Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer m m Prop. 2005/06:165 Ingripande mot unga lagöverträdare Socialstyrelsens uppföljning; Samverkan kring barn som far illa 2006 Förslag till diskussion: Vad vill vi uppnå med den lokala samverkan? I vilken form bör den ske? Stormöten, små samverkansgrupper, utbildning, diskussioner osv. Vilka roller har vi och vad skall respektive yrkesgrupp bidra med? Hur samverkar vi med bibehållna roller? Diskutera begreppen kvalitet, effektivitet och enhetlighet. Formulera konkreta mål för den lokala samverkan. Socialnämnden har enligt 5 kap 1a § SoL ett samverkansansvar kring barn som far illa, både övergripande och på individnivå. Diskutera hur samverkansuppdragen förhåller sig till varandra. God kvalitet förutsätter kunskap. Effektivitet kan innefatta skyndsamhet i handläggning, kortare och bättre kontaktvägar och att hänsyn tas till forskningsresultat vid fördelning av resurser och vid bestämmande av vilka åtgärder som skall vidtas avseende olika kategorier av unga. Enhetlighet innebär att unga med samma individuella förutsättningar skall behandlas lika oavsett var de bor eller vem som handlägger ärendet.

SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR FÖR UNGA Vid varje åtgärd som rör barn skall barnets bästa beaktas. Barn är alla människor under 18 år. 1 kap 2 § SoL och FN:s konvention om barnets rättigheter Socialnämndens har ett särskilt ansvar för att barn och ungdom skall få växa upp under trygga och goda förhållanden 5 kap 1 § SoL Åtgärder avseende unga kan vidtas med stöd av olika lagar däribland SoL, LVU och LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) Socialtjänsten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Vilket innebär att merparten av de åtgärder som socialtjänsten vidtar bygger på frivillighet och utgår ofta från en begäran av den enskilde. Barn som fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan enligt SoL och LVU 11 kap 10 § SoL och 36 § LVU En utredning om ett barns behov av skydd eller stöd skall bedrivas skyndsamt och inte ta mer än 4 månader. Utredningen skall inte göras mer omfattande än vad ärendet motiverar. 11 kap 2 § SoL Beslut om åtgärder fattas av socialnämnden. Många beslut kan delegeras. 10 kap 4 och 6 §§ SoL Beslut om vård enligt LVU fattas av länsrätten. Socialnämnden kan fatta beslut om omedelbart omhändertagande. (Se avsnittet om Omedelbart omhändertagande) 4 och 6 §§ LVU Det finns en skyldighet för bland annat polis och åklagare att anmäla till socialnämnden om man i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd 14 kap 1 § 2 st SoL Tips lokal samverkan

SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR FÖR UNGA Litteratur: Nya sociallagarna, Clevesköld och Thunved 2007 Handläggning inom socialtjänsten, Clevesköld m.fl. 2007 Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta positioner Socialstyrelsens allmänna råd SOSFS 1997:15 tillämpning av LVU Socialstyrelsens handböcker för handläggning; Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 2006 Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser 2006 Anmälningsskyldighet om missförhållanden som rör barn, 2004 www.socialstyrelsen.se Förslag till diskussioner: Jämför den ”vanliga” hanteringen av barn och ungdomar hos socialtjänsten med hanteringen när de är misstänkta för brott. Diskutera om socialtjänstens vårdande uppgifter krockar med hanteringen av unga lagöverträdare. Hur fungerar frivillighet med straff? Hur hanteras ärenden där åtgärder hos socialtjänsten redan pågår när den unge begår brott. Hur involveras vårdnadshavarna i processen och arbetet med unga lagöverträdare? Fullgör polis och åklagare sin skyldighet att anmäla när barn far illa? Vilka uppgifter behöver socialnämnden för sin bedömning? Vid varje åtgärd som rör barn skall barnets bästa beaktas. Barn är alla människor under 18 år. (1 kap 2 § SoL) och FN:s konvention om barnets rättigheter Socialnämndens har ett särskilt ansvar för att barn och ungdom skall få växa upp under trygga och goda förhållanden (5 kap 1 § SoL) Åtgärder avseende unga kan vidtas med stöd av olika lagar däribland SoL, LVU och LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade) Socialtjänsten skall bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet. Vilket innebär att merparten av de åtgärder som socialtjänsten vidtar bygger på frivillighet och utgår ofta från en begäran av den enskilde. Barn som fyllt 15 år har rätt att själva föra sin talan enligt SoL och LVU (11kap 10 § SoL och 36 § LVU) En utredning om ett barns behov av skydd eller stöd skall bedrivas skyndsamt och inte ta mer än 4 månader. Utredningen skall inte göras mer omfattande än vad ärendet motiverar. (11kap 2 § SoL) Beslut om åtgärder fattas av socialnämnden. Många beslut kan delegeras. (10 kap 4 och 6 §§ SoL) Beslut om vård enligt LVU fattas av länsrätten. Socialnämnden kan fatta beslut om omedelbart omhändertagande.

UNGDOMARS KRIMINALITET Statistiken visar: att 21% av samtliga lagförda personer är en ungdom (15-20 år), trots att ungdomarna utgör endast 9% av den straffmyndiga befolkningen att majoriteten av ungdomar begår brott vid ett enstaka tillfälle att tillgreppsbrott är den vanligaste brottstypen bland ungdomar att ungdomars brottslighet inte har ökat 1995-2005, tillgrepps- och skadegörelsebrotten har minskat, våldsbrotten är på konstant nivå att vissa s k strategiska brott eller brottskombinationer indikerar risk för fortsatt kriminalitet att forskningen identifierat riskfaktorer som indikerar ökad risk för att utveckla en kriminell livsstil, såsom uppmärksamhetsstörningar hos individen, problem i den unges nätverk framför allt familjen och en illa fungerande skolgång Tips lokal samverkan

UNGDOMARS KRIMINALITET Litteratur: Brå-rapport 2006:7 Ungdomar och brott åren 1995-2005 Brå-rapport 2000:3 Strategiska brott. Vilka brott förutsäger en fortsatt brottskarriär? Faktablad från Brå okt 2005 Kort om ungdomsbrottslighet www.bra.se Brå Kriminalstatistik 2005 sid. 128 ff. SiS rapport 2/03 Att bedöma risk för återfall bland antisociala unga. Niklas Långström www.stat-inst.se Socialstyrelsen, Socialrapport 2006, avsnittet om ungdomsbrottslighet sid. 283 ff. www.socialstyrelsen.se Förslag till diskussioner: Vilka brott begår ungdomar i vårt område? (Se Brå:s hemsida under statistik.) Kan vi arbeta särskilt mot dessa ”ungdomsbrott”? Kan vi påverka riskfaktorerna utifrån ett individ- alternativt områdesperspektiv? Kan vi / bör vi fokusera våra resurser på vissa ungdomar? Hur påverkar statistik- och forskningsresultat våra arbetsmetoder? Statistiken visar: att 21% av samtliga lagförda personer är en ungdom (15-20 år), trots att ungdomarna utgör endast 9% av den straffmyndiga befolkningen att majoriteten av ungdomar begår brott vid ett enstaka tillfälle att tillgreppsbrott är den vanligaste brottstypen bland ungdomar att ungdomars brottslighet inte har ökat 1995-2005, tillgrepps- och skadegörelsebrotten har minskat, våldsbrotten är på konstant nivå att vissa s k strategiska brott eller brottskombinationer indikerar risk för fortsatt kriminalitet att forskningen identifierat riskfaktorer som indikerar ökad risk för att utveckla en kriminell livsstil, såsom uppmärksamhetsstörningar hos individen, problem i nätverket framför allt familjen och en illa fungerande skolgång

UNDER 15 ÅR – 31 § LUL Domstolen får inte döma någon under 15 år för brott och därför får inte heller en förundersökning inledas mot någon som är under 15 år. 1 kap 6 § BrB och 23 kap 1 § RB En utredning rörande brottet får ske enligt 31 § LUL om 1 p socialtjänsten behöver en utredning för att bedöma den unges behov av insatser 2 p klarlägga om någon över 15 år deltagit i brottet 3 p efterforska gods t ex stöldgods 4 p om det annars är av särskild vikt att en utredning äger rum som vid mycket allvarliga brott. Är den unge under 12 år krävs det att det finns synnerliga skäl för att utreda brottet. Socialnämnden skall underrättas omedelbart om att en utredning enligt 31 § LUL inletts och företrädare för socialtjänsten skall om möjligt närvara vid förhör med den unge. 34 § 1 st LUL Socialnämnden skall yttra sig om punkten 1 är aktuell, vissa inledande åtgärder får dock vidtas innan yttrandet inhämtats 34 § 2 st. LUL. Socialnämnden kan komma överens med polis och åklagare att vissa brottstyper önskas utredning generellt t ex narkotika brott, allvarliga våldsbrott osv. Utredningen leds antingen av polis eller åklagare. Fördelningen sker enligt samma princip som för gärningsmän över 18 år. 32 § LUL och 23 kap 3 § RB Utredningen skall avslutas så snart syftet med den är uppfylld. Har utredningen skett enligt 31 § 1 st.1 p skall protokollet skickas till socialnämnden när utredningen är avslutad. Socialnämnden kan göra en framställan om bevistalan till åklagaren. Bevistalan innebär att rätten prövar om den unge begått brottet. 38 § LUL Tips lokal samverkan

UNDER 15 ÅR – 31 § LUL Litteratur: FN:s konvention om barnets rättigheter Art 40 p 3 Samhället och de unga lagöverträdarna, Thunved m.fl. 2007 Prop. 1983/84:187 Om utredning av barn under 15 år Brå rapport 2007:16, Barn som begår brott Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden (RåR 2006:3) Rikspolisstyrelsens allmänna råd om utredning av brott av barn under 15 år (RPSFS 2001:14, FAP 403-1) Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål (RPSFS 2007:14, FAP 403-5) Åklagarmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om ledning av förundersökning i brottmål (ÅFS 2005:9 konsoliderad version) Förslag till diskussioner: Hur fungerar samverkan mellan socialtjänsten – polis – åklagare när den misstänkte är under 15 år? Vem initierar ärendena? Hur inhämtas socialnämndens yttrande enligt 34 § 2 st LUL? Finns det några överenskommelser mellan socialnämnden/polis och åklagare att utredning enligt 31 § LUL 1 p alltid skall inledas vid vissa brott? När bör brott av straffomyndiga utredas av rättsväsendet? Hur agerar socialtjänsten när unga under 15 år begår brott? Domstolen får inte döma någon under 15 år för brott (1 kap 6 § BrB) och därför får inte heller en förundersökning inledas mot någon som är under 15 år (23 kap 1 § RB) En utredning rörande brottet får ske enligt 31 § LUL om 1 p socialtjänsten behöver en utredning för att bedöma den unges behov av insatser 2 p klarlägga om någon över 15 år deltagit i brottet 3 p efterforska gods t ex stöldgods 4 p om det annars är av särskild vikt att en utredning äger rum som vid mycket allvarliga brott Är den unge under 12 år krävs det att det finns synnerliga skäl för att utreda brottet. Socialnämnden skall underrättas omedelbart om att en 31 § LUL inletts och företrädare för socialtjänsten skall om möjligt närvara vid förhör med den unge. Socialnämnden skall yttra sig om punkten 1 är aktuell, vissa inledande åtgärder får dock vidtas innan yttrandet inhämtats (34 2 st LUL). Socialnämnden kan komma överens med polis och åklagare att vissa brottstyper önskas utredning generellt t ex narkotika brott, allvarliga våldsbrott osv. Utredningen leds antingen av polis eller åklagare. Fördelningen sker enligt samma princip som för gärningsmän över 18 år. Utredningen skall avslutas så snart syftet med den är uppfylld. Har utredningen skett enligt 31 § 1 st 1 p skall protokollet skickas till socialnämnden när utredningen är avslutas.. Socialnämnden kan göra en framställan om bevistalan till åklagaren. Bevistalan innebär att rätten prövar om den unge begått brottet. (38 § LUL)

UNDERRÄTTELSE OM MISSTANKE Polisen fullgör ofta sin skyldighet att underrätta socialnämnden enligt 6 § LUL genom att skicka brottsanmälan till socialnämnden om någon under 18 år är skäligen misstänkt för brott. Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda en utredning om de fått uppgifter som kan föranleda någon åtgärd av nämnden. 11 kap 1 § SoL Socialtjänsten skall samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs när barn far illa eller riskerar att fara illa. 5 kap 1 a § SoL Polisen skall samarbeta med bland annat socialtjänsten och andra myndigheter skall stödja polisens arbete. 3 § polislagen Den unge och hans/hennes vårdnadshavare har hos socialnämnden en långt gående rätt till partsinsyn. 16 § förvaltningslagen Uppgift som hänför sig till en förundersökning i brottmål kan vara sekretessbelagd även hos socialnämnden (se avsnittet Sekretess). 5 kap 1 § 1 st. SekrL och 14 kap 5 § 1 st. SekrL Tips lokal samverkan

UNDERRÄTTELSE OM MISSTANKE Polisen fullgör ofta sin skyldighet enligt 34 § LUL genom att skicka anmälan till socialnämnden om någon under 18 år är skäligen misstänkt för brott. Socialnämnden skall utan dröjsmål inleda en utredning om de fått uppgifter som kan föranleda någon åtgärd av nämnden, 11 kap 1 § SoL. Enligt 5 kap 1 § SoL skall socialtjänsten samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs när barn far illa. Polisen skall samarbeta med bland annat socialtjänsten och andra myndigheter skall stödja polisens arbete enligt 3 § polislagen. Den unge och hans/hennes vårdnadshavare har hos socialnämnden en långt gående rätt till partsinsyn enligt 16 § förvaltningslagen. Uppgift som hänför sig till en förundersökning i brottmål kan ändå vara sekretessbelagd även hos socialnämnden enligt 5 kap 1 § 1 st SekrL och 14 kap 5 § 1 st SekrL Litteratur: FN:s konvention om barnets rättigheter Art 40 p 2 Nya sociallagarna, Norström m.fl. 2007 Sekretess inom rättsväsendet, Anna-Lena Dahlqvist 2003 (se bl.a. sid. 155 f, 238 ff.) Sekretesslagen en kommentar Regner m.fl. Förslag till diskussioner: På vilket sätt fullgör polisen sin underrättelseskyldighet? Kan det uppstå några problem t ex om den unge kontaktas av socialtjänsten innan polisen har delgivit misstanke? Vilket material behöver socialtjänsten få del av och hur hanteras det hos socialtjänsten under pågående förundersökning? Informeras socialtjänsten när en utredning läggs ned? Tips lokal samverkan

SEKRETESS OFFENTLIGHETSPRINCIPEN är en grundlagsstadgad rättighet för allmänheten att ha insyn i offentlig verksamhet genom att ta del av allmänna handlingar. 2 kap 1 § Regeringsformen och 2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen ALLMÄN HANDLING är en handling som förvaras hos en myndighet och som är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. 2 kap 3, 6 och 7 §§ Tryckfrihetsförordningen SEKRETESS Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas om det är nödvändigt för vissa särskilda ändamål. Ändamålen anges i tryckfrihetsförordningen och exempel på sådana ändamål är intresset att förebygga eller beivra brott och intresset att skydda enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Begränsningarna måste anges i lag. 2 kap 2 § Tryckfrihetsförordningen Sekretesslagen reglerar inskränkningar i offentlighetsprincipen. Sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i offentlig verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Föreligger sekretess innebär det att man inte får röja en uppgift vare sig det sker genom att en allmän handling lämnas ut eller att en uppgift ur den allmänna handlingen lämnas muntligen. 1 kap 1 § SekrL FORTSÄTTNING .

Sekretess av intresse för samverkan SEKRETESS forts. Sekretess av intresse för samverkan SEKRETESS INOM RÄTTSVÄSENDET 5 kap 1 § SekrL Sekretess som gäller för uppgift som hänför sig bland annat till förundersökning och användning av tvångsmedel Skyddet för dessa uppgifter gäller var än uppgifterna finns inom den offentliga verksamheten. 9 kap 17 § SekrL Sekretess för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. 7 kap 22 § SekrL, 12 kap 3 § SekrL 5:1 RB (stängda dörrar) 5:4 RB Sekretess för personliga förhållanden kan också under vissa förutsättningar behållas i domstolen SEKRETESS INOM SOCIALTJÄNSTEN 7 kap 4 § 1 st. SekrL Sekretess inom socialtjänsten för enskildas personliga förhållanden. Sekretess gäller inte beslut om omhändertagande beslut om vård utan samtycke beslut om sluten ungdomsvård FORTSÄTTNING Varje myndighet gör sin egen sekretessprövning. Om någon begär att få en uppgift måste myndigheten pröva om det föreligger sekretess i det enskilda fallet, genom att pröva skaderekvisitet i den aktuella paragrafen. Föreligger det sekretess måste man därefter kontrollera om det finns någon sekretessbrytande bestämmelse (se nästa sida).

SEKRETESSBRYTANDE BESTÄMMELSER SEKRETESS forts SEKRETESSBRYTANDE BESTÄMMELSER SekrL 1 kap 5 § En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. SekrL 14 kap 1 § En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag. SekrL 14 kap 2 § Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut även i andra fall än som anges i 14 kap 1 §, om uppgiften behövs för bland annat förundersökning, rättegång eller gäller misstanke om brott. När det gäller misstanke om brott krävs det att det är föreskrivet minst ett års fängelse för brottet för att sekretessen i 7 kap 4 § SekrL skall brytas. Om det berör en person under 18 år finns det undantag från kravet på ett års fängelse, bland annat när det är frågan om brott enligt 3, 4 och 6 kap brottsbalken och också om den unge påträffas under sådana förhållanden att det krävs ett omedelbart ingripande av polisen. Ytterligare undantag finns, se lagtexten. SekrL 14 kap 3 § En uppgift får lämnas ut till en annan myndighet om det är uppenbart att intresset av att lämna ut uppgiften har företräde framför det intresse som sekretessen skall skydda. Gäller inte 7 kap 4 § SekrL. SekrL 14 kap 4 § Sekretess till skydd för den enskilde gäller inte i förhållande till den enskilde själv och den enskilde kan efterge sekretessen helt eller delvis, om inte annat framgår av sekretesslagen. När uppgiften rör en underårig får uppgiften inte lämnas till vårdnadshavaren om det kan antas att den underårige lider betydande men om uppgiften röjs. SekrL 14 kap 5 § Den som är part i ett mål eller ärende har en vittgående rätt att ta del av material i ärendet. 24 kap BrB 1 § och 4 § Om man behöver lämna en sekretessbelagd uppgift för att avvärja ett pågående brottsligt angrepp eller förhindra en påtaglig och allvarlig fara för någons liv, hälsa eller egendom kan det föreligga nödvärns- eller nödrätt vilket innebär att handlingen blir straffri. Tips lokal samverkan

SEKRETESS Litteratur: Sekretesslagen en kommentar, Regner m.fl. Sekretess inom rättsväsendet, Anna-Lena Dahlqvist 2003 Nya sociallagarna, Norström och Thunved, 2007 Handläggning inom socialtjänsten, Clevesköld m.fl. 2007 Socialstyrelsens handbok för handläggning Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten. 2006 Sveriges Kommuner och Landsting Cirkulär 2006:40 Nya regler i sekretesslagen m.m. Sekretess m.m. hos allmän domstol, Sigurd Heuman, 2005 Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta positioner Prop. 2005/06:161 Sekretessfrågor – Skyddade adresser, m.m. Förslag till diskussioner: Hindrar sekretessbestämmelser möjligheten att samverka? Kan samtycke från den enskilde underlätta? Hur bör känsliga uppgifter hanteras i yttranden enligt 11 § LUL? Kan det vara lämpligt med en bilaga i vissa känsliga fall. Resonera om domstolarnas möjlighet att sekretessbelägga känsliga personuppgifter om de föredragits inom stängda dörrar. Diskutera hur förundersökningssekretessen skiljer sig från sekretess som skall skydda den enskilde och hur förundersökningssekretessen följer med uppgiften. (Jfr avsnittet om Underrättelse om misstanke) Bör polis/åklagare ange i det enskilda fallet att förundersökningssekretess råder när uppgifter ur förundersökningen lämnas till socialtjänsten? Vilka möjligheter har socialsekreterare att anmäla brott? Jfr också med polis och åklagares skyldighet att anmäla när barn far illa (se avsnittet om Socialtjänstens ansvar för unga) OFFENTLIGHETSPRINCIPEN är en grundlagsstadgad rättighet för allmänheten att ha insyn i offentlig verksamhet genom att ta del av allmänna handlingar. 2 kap 1 § Regeringsformen och 2 kap 1 § Tryckfrihetsförordningen ALLMÄN HANDLING är en handling som förvaras hos en myndighet och som är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. 2 kap 3, 6 och 7 §§ Tryckfrihetsförordningen SEKRETESS Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas om det är nödvändigt för vissa särskilda ändamål. Ändamålen anges i tryckfrihetsförordningen och exempel på sådana ändamål är intresset att förebygga eller beivra brott och intresset att skydda enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Begränsningarna måste anges i lag. 2 kap 2 § Tryckfrihetsförordningen. Sekretesslagen reglerar inskränkningar i offentlighetsprincipen. Sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i offentlig verksamhet och förbud att lämna ut allmänna handlingar. Föreligger sekretess innebär det att man inte får röja en uppgift vare sig det sker genom att en allmän handling lämnas ut eller att uppgift ur den allmänna handlingen lämnas muntligen. 1 kap 1 § SekrL

OMEDELBART OMHÄNDERTAGANDE Socialnämnden får besluta om att omedelbart omhänderta den som är under 20 år om det är sannolikt att den unge behöver vård enligt LVU och beslut om vård inte kan avvaktas. Beslutet skall tas av socialnämnden, nämndens ordförande eller en ledamot av socialnämnden som har förordnande att fatta sådant beslut. 6 § LVU Beslutet skall underställas länsrätten beslutet inom en vecka. Länsrätten skall pröva beslutet så snart det kan ske. Normalt inom en vecka från det de fått del av beslutet. 7 § LVU Om länsrätten fattar beslut om omedelbart omhändertagande skall socialnämnden inom 4 veckor ansöka hos länsrätten om vård enligt LVU. 8 § LVU Behov av vård enligt LVU föreligger om det är missförhållande i hemmet (s.k. miljöfallen) 2 § LVU eller om den unge missbrukar, ägnar sig åt brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende (s.k. beteendefallen) 3 § LVU i båda fallen skall det föreligga en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Kan det antas att behövlig vård kan ges på frivillig väg får vård enligt LVU inte användas. 1 § 2 st LVU Syftet med LVU är att tillgodose den unges behov av vård och inte samhällets behov av skydd. Socialstyrelsens uppfattning är att om den unge riskerar häktning eller är häktad bör socialnämnden regelmässigt överväga om grund för omedelbart omhändertagande föreligger. Tips lokal samverkan

OMEDELBART OMHÄNDERTAGANDE Socialnämnden får besluta om att omedelbart omhänderta den som är under 20 år om det är sannolikt att den unge behöver vård enligt LVU och beslut om vård inte kan avvaktas. Beslutet skall tas av socialnämnden, nämndens ordförande eller en ledamot av socialnämnden som har förordnande att fatta sådant beslut. 6 § LVU Beslutet skall underställas länsrätten beslutet inom en vecka. Länsrätten skall pröva beslutet så snart det kan ske. Normalt inom en vecka från det de fått del av beslutet. 7 § LVU Om länsrätten fattar beslut om omedelbart omhändertagande skall socialnämnden inom 4 veckor ansöka hos länsrätten om vård enligt LVU. 8 § LVU Behov av vård enligt LVU föreligger om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. 3 § LVU Syftet med LVU är att tillgodose den unges behov av vård och inte samhällets behov av skydd. Socialstyrelsens uppfattning är att om den unge riskerar häktning eller är häktad bör socialnämnden regelmässigt överväga om grund för omedelbart omhändertagande föreligger. Litteratur: Socialstyrelsens Allmänna råd Tillämpningen av LVU SOSFS 1997:15 Nya sociallagarna, Norström och Thunved 2007 JO 1994/95 sid. 255 om unga i häkte och socialtjänstens ansvar Förslag till diskussioner: Hur informeras socialnämnden när en ung person anhålls? Vilket underlag behöver socialnämnden för att fatta beslut? Hur hanterar man material som omfattas av förundersökningssekretess? (se avsnittet Sekretess) Vad innebär ett vårdbehov enligt 3 § LVU det s k beteendefallet? Hur påverkar olika häktningsskäl (kollusion, recidiv, flyktfara) ett ev omhändertagande? Hur kan behovet av tvångsmedel/omhändertagande förändras över tiden? Vem fattar beslut om att omedelbart omhänderta respektive att inte omhänderta den unge? Hur redovisas beslutet till åklagare, domstol?

OFFENTLIG FÖRSVARARE 24 § LUL Offentlig försvarare förordnas av rätten. Åklagare begär hos rätten att offentlig försvarare skall förordnas. 21 kap 4§ RB Det är vårdnadshavaren som i första hand skall tillfrågas om vilken försvarare som önskas. 21 kap 3 § 2 st RB Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter art. 40 p 2 skall ett barn som misstänks för brott ”snarast och direkt underrättas om anklagelserna mot sig…. och få juridiskt biträde eller annan lämplig hjälp vid förberedande och framläggande av sitt försvar” Barn är man enligt konventionen till dess man fyller 18 år. Den unge har enligt 24 § LUL rätt till en offentlig försvarare om det inte är uppenbart att behov saknas. En ung misstänkt skall som huvudregel ha en offentlig försvarare oavsett om den unge eller dennes vårdnadshavare har begärt försvarare eller inte. Undantag – om det är uppenbart att behov av en offentlig försvarare saknas – exempel på det är polisledda förundersökningar, förundersökningar som sannolikt kommer leda till åtalsunderlåtelse, strafföreläggande eller läggas ned inom kort och brottet inte är av alltför allvarligt slag. Den unge skall ha en försvarare under hela utredningen. Kallas den unge till förhör för att delges misstanke skall normalt en försvarare förordnas innan förhöret äger rum. Om en ung person grips och anhålls eller hämtas till förhör skall en försvarare begäras för den unge så snart det kan ske. (Se Riksåklagarens riktlinjer för handläggning av ungdomsärenden (RåR 2006:3))

MEDLING Medlingsverksamheten Tips lokal samverkan fr.o.m. 1 jan. 2008 Information från polisen till medlingsverksamheten om förutsättning för medling finns, dvs om den unge erkänt gärningen eller delaktighet i den, och om den unges inställning medling. 5 § medlingslagen Polisen frågar efter den unges inställning till medling. 6 § LUL Den unges vilja att medla och ev gottgörelse beaktas av åklagare vid beslut om åtalsunderlåtelse. 17 § 3 st LUL Information från medlingen om den unges vilja till medling skickas till förundersökningsledaren. Medlingsverksamheten Om den unge verkar intresserad utreder medlaren den unges vilja till medling. Oftast sker det vid ett förmöte. 5 kap 1 c § SoL (2008) 7 § medlingslagen Om medling skall ske innan lagakraftvunnen dom finns, skall medlaren samråda med förundersökningsledaren/åklagaren. 6 § medlingslagen Socialnämndens yttrande Domstolen får beakta medlingen vid straffmätningen och påföljdsvalet. 29 kap 5 § BrB Socialnämndens yttrande skickas till åklagaren. Åklagaren underrättas skriftligt om resultatet av medlingen om rättsprocessen fortfarande pågår och uppgiften inte framgår av socialnämndens yttrande. Om den unge ändrar sin vilja till medling skall förundersökningsledare/åklagare informeras. I socialnämndens yttrande (11 § LUL) anges det om medling har skett och om avtal om gottgörelse träffats eller om medling är på gång. Medling kan ingå som en åtgärd i ett ungdomskontrakt. Tips lokal samverkan

MEDLING Litteratur: Medling vid brott – en handbok Brå 2007 Information från polisen till medlingsverksamheten om förutsättning för medling finns, dvs om den unge erkänt gärningen eller delaktighet i den och om den unges inställning. 5 § medlingslagen Polisen frågar efter den unges inställning till medling. 6 § LUL Litteratur: Medling vid brott – en handbok Brå 2007 Samhället och de unga lagöverträdarna, Thunved m.fl. 2007 Förslag till diskussioner: Hur går en medling till? Vilka ärenden kan medling ske i och vilka ärenden är lämpliga för medling? Hur bör den tilltalade tillfrågas av polisen och vilken information bör polisen ge till medlingsverksamheten? Vem bör tillfråga brottsoffret och när bör det ske? Finns det några överenskommelse om när medling kan ske utan att förundersökningsledaren tillfrågas i det enskilda ärendet (ex snatterier)? Diskutera när överenskommelse om gottgörelse är lämplig vid medling och när det är lämpligt att talan om skadestånd förs vid domstolen. Den unges vilja att medla och ev gottgörelse beaktas av åklagare vid beslut om åtalsunderlåtelse. 17 § 3 st LUL Information från medlingen om den unges vilja till medling skickas till förundersökningsledaren. Medlingsverksamheten Om den unge verkar intresserad utreder medlaren den unges vilja till medling vid ett förmöte. 5 kap 1 c § SoL (2008) 7 § medlingslagen Om medling skall ske innan lagakraftvunnen dom finns, skall medlaren samråda med förundersökningsledaren/åklagaren. 6 § medlingslagen Socialnämndens yttrande Domstolen får beakta medlingen vid straffmätningen och påföljdsvalet. 29 kap 5 § BrB Socialnämndens yttrande skickas till åklagaren. Åklagaren underrättas skriftligt om resultatet av medlingen om det pågår en rättsprocess och lagakraftvunnen dom inte finns. Om den unge ändrar sin vilja till medling skall förundersökningsledare/åklagare informeras. I socialnämndens yttrande (11 § LUL) anges det om medling har skett och om avtal om gottgörelse träffats eller om medling är på gång. Medling kan ingå som en åtgärd i ett ungdomskontrakt.

Bra information till brottsoffer finns på UNGA BROTTSOFFER Unga gärningsmän begår ofta brott mot unga personer Många brottsoffer mår mycket dåligt på grund av det brott de utsatts för. Skuld, ilska och rädsla är vanliga känslor. Det är viktigt att brottsoffer får hjälp att bearbeta sina känslor. Många gärningsmän har själva varit brottsoffer. Socialnämnden har ett ansvar att verka för att den som varit utsatt för brott får stöd och hjäp 5 kap 11 § SoL. När det gäller barn och unga finns även socialnämndens generella ansvar. 5 kap 1 § SoL Brottsofferjourer, Ungdomsmottagningar och Stödcentrum för unga brottsoffer är några av dem som jobbar med att stödja brottsoffer. Brottsoffermyndigheten har ett nationellt ansvar. Målsägandebiträde kan förordnas för brottsoffret. Målsägandebiträdet skall ta vara på målsägandens intresse i målet och ge stöd och hjälp. Ersättningen betalas av staten. Lag (1988:609) om målsägandebiträde Brottsoffret kan ha en stödperson med vid förhör eller rättegång. 20 kap 15 § och 23 kap 10 § RB Åklagaren eller målsägandebiträdet kan föra brottsoffrets talan om bl.a. skadestånd vid brottmålsrättegången 22 kap RB Polisens skall informera/tillfråga brottsoffret om skadestånd, målsägandebiträde, möjlighet till besöksförbud och övriga möjligheter till stöd och hjälp 13 a § FUK Medling kan vara en möjlighet för brottsoffret att bearbeta händelsen. Medling kan inte ske utan att brottsoffret är villig till det. 5 § medlingslagen Bra information till brottsoffer finns på www.brottsofferportalen.se Tips lokal samverkan

Bra information till brottsoffer finns på UNGA BROTTSOFFER Information: Se dessa hemsidor på internet Brottsoffermyndigheten www.brottsofferportalen.se och www.brottsoffermyndigheten.se Barnombudsmannen www.bo.se Barnens rätt i samhället www.bris.se Brå, Brottsförebyggande rådet www.bra.se Brottsofferjourerna www.boj.se Rädda barnen www.rb.se Information finns också hos kvinno- och tjejjourer, RFSL m.fl. Förslag till diskussioner: Hur ger vi unga brottsoffer som utsatts av unga förövare stöd? Hur fungerar samverkan mellan socialtjänst – polis – åklagare ur ett brottsofferperspektiv? Hur får målsägandebiträdet och vårdnadshavarna till brottsoffret relevant information? Beaktar vi brottsoffrets intressen vid medling? Vilka aktörer finns inom vårt område som arbetar med unga brottsoffer? Har vi ett bra samarbete med dessa? (Några som bör bjudas in till ett samverkans möte?) Unga gärningsmän begår ofta brott mot unga personer Många brottsoffer mår mycket dåligt av det de varit utsatta för. Skuld, ilska och rädsla är vanliga känslor. Det är viktigt att brottsoffer får hjälp att bearbeta sina känslor. Många gärningsmän har själva varit brottsoffer. Socialnämnden har ett ansvar att verka för att den som varit utsatt för brott får stöd och hjälp. (5 kap 11 § SoL) När det gäller barn och unga finns även socialnämndens generella ansvar. (5 kap 1 § SoL) Stödcentrum för unga brottsoffer finns på många ställen i landet Målsägandebiträde kan förordnas för brottsoffret. Målsägandebiträdet skall ta vara på målsägandens intresse i målet och ge stöd och hjälp. Ersättningen betalas av staten. (Lag (1988:609) om målsägandebiträde) Brottsoffret kan ha en stödperson med vid förhör eller rättegång. (20 kap 15 § och 23 kap 10 § RB) Åklagaren eller målsägandebiträdet kan föra brottsoffrets talan om bl a enskilt anspråk vid brottmålsrättegången Polisens skall informera/tillfråga brottsoffret om skadestånd, målsägandebiträde, möjlighet till besöksförbud och övriga möjligheter till stöd och hjälp (13 a § Förundersökningskungörelsen (1947:948)) Bra information till brottsoffer finns på www.brottsofferportalen.se Tips lokal samverkan

FÖRELIGGER ETT SÄRSKILT VÅRDBEHOV - UNGDOMSVÅRD YTTRANDE ENLIGT 11 § LUL Yttrandet används av åklagaren vid beslut om åtal skall väckas eller om åtalsunderlåtelse skall meddelas. ANVÄNDNING Om åtal väcks används yttrandet av domstolen vid val av påföljd. OM DEN UNGE Utveckling, levnadsomständigheter, tidigare kriminalitet och åtgärder INNEHÅLL UNGDOMSTJÄNST Lämplig? Samtycker? FÖRELIGGER ETT SÄRSKILT VÅRDBEHOV - UNGDOMSVÅRD JA NEJ UNGDOMSKONTRAKT om åtgärderna vidtas med stöd av SoL (frivillighet) Samtycke av den unge bör framgå. Det är lämpligt att även vårdnadshavares inställning anges. VÅRDPLAN om åtgärderna vidtas med stöd av LVU (tvång) inkl s k mellanvårdstvång 22 § LVU Av ungdomskontraktet/vårdplanen skall det framgå åtgärdens art omfattning varaktighet Tips lokal samverkan

FÖRELIGGER ETT SÄRSKILT VÅRDBEHOV YTTRANDE ENLIGT 11 § LUL Litteratur: Samhället och de unga lagöverträdarna Thunved m.fl. 2007 Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta situationer (se bl.a. sid. 51 ff.) Prop. 1994/95:12 (se bl.a. sid. 67 ff.) Förslag till diskussioner: Vad är ett särskilt vårdbehov? Vem bedömer det? Hur bedöms det särskilda vårdbehovet? Används något stöd för bedömningen? Om den unge inte samtycker skall man ändå lämna ett förslag till ett ungdomskontrakt? Hur fungerar samtycke till en påföljd? Vad läggs i begreppen art, omfattning och varaktighet? Vad får det för konsekvenser om man i yttrandet inte anger art, omfattning och varaktighet? Vad innebär proportionalitetsprincipen? Hur beaktas principen när ungas påföljder fastställs? Vem beaktar den? Vad händer när socialtjänstens åtgärd inte är tillräckligt ingripande i förhållande till brottet? Vad händer när socialtjänstens åtgärd är för ingripande i förhållande till brottet? Vad är mellantvång och när är det lämpligt att använda? Vem är lämplig/olämplig för ungdomstjänst? Vem avgör lämpligheten för ungdomstjänst? Måste det finnas ett yttrande som uttalar sig om lämpligheten för att domstolen skall döma till ungdomstjänst? Yttrandet används av åklagaren vid beslut om åtal eller åtalsunderlåtelse. ANVÄNDNING Om åtal väcks används yttrandet av domstolen vid val av påföljd. OM DEN UNGE Utveckling, levnadsomständigheter, tidigare kriminalitet och åtgärder INNEHÅLL UNGDOMSTJÄNST Lämplig? Samtycker? FÖRELIGGER ETT SÄRSKILT VÅRDBEHOV JA NEJ UNGDOMSKONTRAKT om åtgärderna vidtas med stöd av socialtjänstlagen Samtycke av den unge bör framgå VÅRDPLAN om åtgärderna vidtas med stöd av LVU art omfattning varaktighet Av ungdomskontraktet/vårdplanen skall det framgå åtgärdens STÄNG Tips lokal samverkan

ÅTALSUNDERLÅTELSE 16 och 17 §§ LUL och 20 kap 7 § RB BESLUT ATT INTE VÄCKA ÅTAL 23 kap 20 § RB Om åklagaren inte kan bevisa att den unge begått brottet beslutar åklagaren att inte väcka åtal. Normalt bör åklagaren, i dessa fall, ha lagt ned förundersökningen innan den är klar. 23 kap 4 § RB ÅTALSUNDERLÅTELSE 16 och 17 §§ LUL och 20 kap 7 § RB Åtalsunderlåtelse för unga skall i första hand meddelas enligt reglerna i LUL. Enligt LUL kan åtalsunderlåtelse meddelas antingen på grund av att den unge blir föremål för någon vård eller åtgärd oftast enligt SoL eller LVU, eller att brottet skett av okynne eller förhastande. 17 § 1 och 2 st LUL Den unges vilja att genomgå medling, ersätta eller gottgöra målsäganden skall beaktas av åklagaren. 17 § 3 st LUL Åtalsunderlåtelse kan också beslutas enligt rättegångsbalkens regler. 20 kap 7 § RB Åtalsunderlåtelsen skall meddelas den unge vid ett personligt sammanträffande med åklagare oavsett om den beslutats enligt LUL eller RB. Socialtjänsten skall informeras om mötet. 18-20 §§ LUL Om åtalsunderlåtelsen meddelas på grund av att den unge blir föremål för någon vård eller åtgärd skall socialnämnden underrättas om beslutet och åklagaren skall ta reda på att åtgärden kommer till stånd 21 § LUL och 3 § förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Åtalsunderlåtelsen registreras i belastningsregistret och kan bara meddelas när det är klarlagt att den misstänkte begått brottet. 3 § 4 p lagen (1998:620) om belastningsregister STRAFFÖRELÄGGANDE 15 § LUL och 48 kap RB Om brottet är erkänt och påföljden bör bli böter så kan åklagaren meddela ett strafföreläggande. Ett strafföreläggande innebär att gärningsmannen får en bötespåföljd utan att genomgå en rättegång. Strafföreläggandet måste godkännas av gärningsmannen. En ung person skall delges strafföreläggandet personligen om brottet inte är ringa. 1 § förordningen (1994:1763) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare Ett godkänt strafföreläggande registreras i belastningsregistret. 3 § 1 p lagen (1998:620) om belastningsregister VÄCKANDE AV ÅTAL 23 kap 20 § RB Åtal väcks om åklagaren bedömer att bevisningen är tillräcklig för en fällande dom och åtalsunderlåtelse inte skall meddelas eller strafföreläggande utfärdas.

HUVUDFÖRHANDLINGEN Brottmålsförhandlingar hålls i de allmänna domstolarna – Tingsrätt, Hovrätt, Högsta Domstolen I tingsrätten brukar rätten bestå av en lagfaren domare och tre nämndemän. En protokollförare antecknar vad som sker. Åklagare är den som väckt åtal och som skall bevisa att den tilltalade begått brottet. Offentlig försvarare - en advokat som företräder den tilltalade Vittne är den som iakttagit något som rör brottet. Målsägande är den som utsatts för brottet. Tilltalad kallas den som åklagaren påstår har begått brottet. Målsägandebiträde - en jurist som biträder målsägande. Sakkunnig är den som har särskilda sakkunskaper som behövs för att bedöma gärningen. Vårdnadshavare till den tilltalade kallas till huvudförhandlingen. Socialtjänsten underrättas om förhandlingen om ett yttrande enligt 11 § LUL lämnats. Huvudförhandlingar i brottmål är som regel offentliga. Är tilltalad ung kan man med hänsyn till den unge ha stängda dörrar och då tillåts inga åhörare.

HUVUDFÖRHANDLINGEN (forts) Momenten vid huvudförhandlingen 46 kap RB 7. Övrig bevisning muntlig/skriftlig Personalia (om den tilltalades personliga förhållanden bl a yttrande från soc, föräldrarnas uppfattning om den unge osv) Plädering 10. Rätten överlägger 11. Dom avkunnas 1. Kontroll om hinder föreligger 2. Yrkanden 3. Inställning 4. Sakframställan med skriftlig bevisning 5. Förhör målsäganden 6. Förhör tilltalade Tips lokal samverkan

Samhället och de unga lagöverträdarna Thunved m.fl. 2007 Litteratur: Samhället och de unga lagöverträdarna Thunved m.fl. 2007 Förklara vad som händer Barnombudsmannen informerar BI2006:03 Sju ungdomar om sin rättegång Brå rapport 2002:18 Förslag till diskussioner: Vilken roll har socialtjänsten vid rättegången? Bör socialsekreteraren närvara vid rättegången? Vilken roll har vårdnadshavarna? Diskutera vilka regler som gäller för vårdnadshavarna för tilltalad, målsäganden respektive vittne. Hur uppfattar de unga rättegången – tilltalad, ung målsäganden, ungt vittne? Kan vi förbereda de unga bättre? Hur skall känslig information om den unge hanteras för att den inte skall bli offentlig? (Jfr. sekretessavsnittet) Vittne är den som iakttagit något som rör brottet. Målsägandebiträde en jurist som biträder målsägande.

Påföljder för ungdomar Ungdomspåföljder Påföljder för både unga och vuxna UNGDOMSVÅRD 32 kap 1 § BrB om ett särskilt vårdbehov föreligger den planerade vården skall formuleras i ett ungdomskontrakt (SoL) eller i en vårdplan (LVU) Ungdomsvård kan kombineras med ungdomstjänst eller böter UNGDOMSVÅRD 32 kap 1 § BrB om ett särskilt vårdbehov föreligger den planerade vården skall formuleras i ett ungdomskontrakt (SoL) eller i en vårdplan (LVU) Ungdomsvård kan kombineras med ungdomstjänst eller böter UNGDOMSVÅRD 32 kap 1 § BrB om ett särskilt vårdbehov föreligger den planerade vården skall formuleras i ett ungdomskontrakt (SoL) eller i en vårdplan (LVU) Ungdomsvård kan kombineras med ungdomstjänst eller böter BÖTER 25 kap BrB VILLKORLIG DOM 27 kap BrB kombineras ofta med böter kan också kombineras med samhällstjänst SKYDDSTILLSYN 28 kap BrB kan kombineras med böter, samhällstjänst eller fängelse kan bestå av kontraktsvård UNGDOMSTJÄNST 32 kap 2 § BrB 20 – 150 timmar UNGDOMSTJÄNST 32 kap 2 § BrB 20 – 150 timmar UNGDOMSTJÄNST 32 kap 2 § BrB 20 – 150 timmar FÄNGELSE 26 kap BrB det krävs synnerliga skäl för att döma någon under 18 år till fängelse och särskilda skäl om den unge är under 21 år (jfr sluten ungdomsvård) SLUTEN UNGDOMSVÅRD 32 kap 5 § BrB används istället för fängelse för dem som är under 18 år, synnerliga skäl krävs även för sluten ungdomsvård SLUTEN UNGDOMSVÅRD 32 kap 5 § BrB används istället för fängelse för dem som är under 18 år, synnerliga skäl krävs även för sluten ungdomsvård SLUTEN UNGDOMSVÅRD 32 kap 5 § BrB används istället för fängelse för dem som är under 18 år, synnerliga skäl krävs även för sluten ungdomsvård ÖVERLÄMNANDE TILL SÄRSKILD VÅRD 31 kap BrB missbrukare och psykiskt störda FORTSÄTTNING

Del av fängelsestraff för vuxen PÅFÖLJDER (forts) Vid straffmätning gör man en bedömning utifrån följande: straffskalan för brottet, brottets art och hur allvarligt, farligt, kränkande osv. just detta brott var 29 kap 1 § BrB om det finns några försvårande eller förmildrande omständigheter kring brottet 29 kap 2 och 3 §§ BrB om det är återfall 29 kap 4§ BrB om det finns personliga omständigheter som bör beaktas, t ex skadad vid brottet, utvisas p.g.a. brottet, försökt att avhjälpa eller begränsa skadan (se Medling) osv. 29 kap 5§ BrB om någon som är under 21 år har begått brott skall man döma till lindrigare påföljd, än om en vuxen begått brottet. Det är tillåtet att gå under den straffskala som är föreskriven för brottet. 29 kap 7 § BrB Ungdomsreduktionen skiljer beroende på hur gammal den unge är. Ett fängelsestraff med beaktande av ungdom reduceras ungefär så här: Ålder Del av fängelsestraff för vuxen 15 år 20 % 16 år 30 % 17 år 40 % 18 år 50 % 19 år 70 % 20 år 80 % Tips lokal samverkan

PÅFÖLJDER BÖTER 25 kap BrB VILLKORLIG DOM 27 kap BrB kombineras ofta med böter kan också kombineras med samhällstjänst SKYDDSTILLSYN 28 kap BrB kan kombineras med böter, samhällstjänst eller fängelse kan bestå av kontraktsvård ÖVERLÄMNANDE TILL SÄRSKILD VÅRD 31 kap BrB missbrukare och psykiskt störda Påföljder för både unga och vuxna FÄNGELSE 26 kap BrB det krävs synnerliga skäl för att döma någon under 18 år till fängelse och särskilda skäl om den unge är under 21 år (jfr sluten ungdomsvård) UNGDOMSVÅRD 32 kap 1 § BrB om ett särskilt vårdbehov föreligger den planerade vården skall formuleras i ett ungdomskontrakt (SoL) eller i en vårdplan (LVU) Ungdomsvård kan kombineras med ungdomstjänst eller böter UNGDOMSTJÄNST 32 kap 2 § BrB 20 – 150 timmar SLUTEN UNGDOMSVÅRD 32 kap 5 § BrB används istället för fängelse för dem som är under 18 år, synnerliga skäl krävs även för sluten ungdomsvård Påföljder ungdomar Litteratur: FN:s konvention om barnets rättigheter artikel 40 Brottsbalken en kommentar, Berg m.fl. Studier rörande påföljdspraxis med mera, Borgeke (Stertzel) 2005 Samhället och de unga lagöverträdarna Thunved m.fl. 2007 Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta positioner Förslag till diskussioner: Vad innebär de straffrättsliga principerna om förutsebarhet, konsekvens, likabehandling och proportionalitet? Hur får de straffrättsliga principerna genomslag i ungdomspåföljderna? Vilka problem kan uppstå om det inte framgår av ungdomskontraktet eller vårdplanen åtgärdens art, omfattning och varaktighet? Diskutera när olika påföljder kan bli aktuella. Ungdomspåföljderna är i stor utsträckning frivilliga, vilken betydelse har det för den unge, vid verkställighet osv. Vad händer om den unge ångrar sig?

VERKSTÄLLIGHET AV UNGDOMSPÅFÖLDERNA Ungdomsvård består av åtgärder som vidtas med stöd av SoL eller LVU (32 kap 1 § BrB) och det är socialnämnden som ansvarar för dessa åtgärder enligt respektive lag. Ungdomstjänst skall verkställas av kommunen så snart det kan ske. Socialnämnden skall närmare bestämma innehållet i ungdomstjänsten i form av en arbetsplan och utse en handledare för den unge. (5 kap 1 b § SoL) Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse (SiS) men den skall planläggas och genomföras i nära samarbete med socialnämnden. (3 § Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård) Vilken kommun som skall ansvara för ärendet regleras i SoL. Det är vistelsekommunen som har det yttersta ansvaret (2 kap 2 § 1 st SoL). Undantag från denna regel finns, bland annat är ungdomar som är placerade av socialnämnden hela tiden placeringskommunens ansvar om ärendet inte uttalat överflyttas. (16 kap 2 § SoL) Byter den unge kommun kan ett ärende flyttas över till en annan socialnämnd. Ansvaret för ärendet är kvar hos den första kommunen till dess att ärendet flyttats över. (16 kap 1 § SoL) Tips lokal samverkan

VERKSTÄLLIGHET AV UNGDOMSPÅFÖLJDERNA Ungdomsvård består av åtgärder som vidtas med stöd av SoL eller LVU (32 kap 1 § BrB) socialnämnden ansvarar för dessa åtgärder enligt respektive lag. Ungdomstjänst skall verkställas av kommunen så snart det kan ske. Socialnämnden skall närmare bestämma innehållet i ungdomstjänsten i form av en arbetsplan. (5 kap 1 b § SoL) Sluten ungdomsvård verkställs av Statens institutionsstyrelse (SiS) men den skall planläggas och genomföras i nära samarbete med socialnämnden. (3 § Lag (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård) Vilken kommun som skall ansvara för ärendet regleras i SoL. Det är vistelsekommunen som har det yttersta ansvaret (2 kap 2 § 1 st SoL). Undantag från denna regel finns, bland annat är ungdomar som är placerade av socialnämnden hela tiden placeringskommunens ansvar om ärendet inte uttalat överflyttas. (16 kap 2 § SoL) Byter den unge kommun kan ett ärende flyttas över till en annan socialnämnd. Ansvaret för ärendet är kvar hos den första kommunen till dess att ärendet flyttats över. (16 kap 1 § SoL) Litteratur: Nya sociallagarna, Clevesköld och Thunved 2007 Handläggning inom socialtjänsten, Clevesköld m.fl. 2007 Socialstyrelsens handböcker för handläggning; - Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten 2006 - Barn och unga i socialtjänsten. Utreda, planera och följa upp beslutade insatser 2006 Samhället och de unga lagöverträdarna Thunved m.fl. 2007 Prop. 2002/03:53 Stärkt skydd för barn i utsatta positioner Förslag till diskussioner: Hur sker verkställigheten? Vem handlägger i kommunen om det är en åtgärd enligt ett ungdomskontrakt eller ungdomstjänst? Hur snart verkställs åtgärderna? Vilket innehåll kan påföljderna ha? Vad händer om den unge byter bostadsort?

ÅTERRAPPORTERING En dom avseende ungdomsvård eller ungdomstjänst kan undanröjas om det brister i förutsättningarna att genomföra påföljden. Bristande förutsättningar kan antingen bero på att - vården eller åtgärden inte kan komma till stånd eller att den ändras i väsentlig grad från vad som angetts i kontraktet eller vårdplanen eller - att den unge i väsentlig grad underlåter att följa ett ungdomskontrakt eller en dom på ungdomstjänst. Notera att misskötsamhet inte är ett skäl att undanröja tvångsvård. 32 kap 4 § BrB Åklagare kan meddela varning istället för att begära att domstolen undanröjer påföljden om det är den unge som misskött sig och bedömningen är att en varning är tillräcklig för att den unge skall fullfölja ungdomskontraktet eller ungdomstjänsten. I övrigt är förutsättningarna för att meddela varning desamma som för att undanröja en påföljd. 30 b § LUL Socialnämnden skall underrätta åklagarmyndigheten om det kan antas att det finns förutsättningar för att undanröja påföljden eller meddela varning. 12 kap 8 § SoL Det är lämpligt att det framgår av underrättelsen om socialnämnden anser det tillräckligt med en varning. Tips lokal samverkan

ÅTERRAPPORTERING Litteratur: Nya sociallagarna, Clevesköld och Thunved 2007 Samhället och de unga lagöverträdarna Thunved m.fl. 2007 Förslag till diskussioner: När kan man anse att den unge i väsentlig grad underlåtit att följa ett ungdomskontrakt eller en dom på ungdomstjänst? När avviker vården eller åtgärden i väsentlig grad? Om man har svårt att få till stånd någon vård eller åtgärd, när bör återrapportering ske? När bör åklagaren varna istället för att begära undanröjande? En dom avseende ungdomsvård eller ungdomstjänst kan undanröjas om det brister i förutsättningarna att genomföra påföljden. Bristande förutsättningar kan antingen bero på att vården eller åtgärden inte kan komma till stånd eller att den ändras i väsentlig grad från vad som angetts i kontraktet eller vårdplanen, eller att den unge i väsentlig grad underlåter att följa ett ungdomskontrakt eller en dom på ungdomstjänst. 32 kap 4 § BrB Åklagare kan meddela varning istället för att begära att domstolen undanröjer påföljden. Förutsättningarna för att meddela varning är desamma som för att undanröja en påföljd, men dessutom krävs det att man bedömer att en varning är en tillräcklig åtgärd. 30 b § LUL Socialnämnden skall underrätta åklagarmyndigheten om det kan antas att det finns förutsättningar för att undanröja påföljden eller meddela varning. 12 kap 8 § SoL Tips lokal samverkan

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bild 1 Samverkan Bild 2 Soc ansvar för unga Bild 3 Ungdomars kriminalitet Bild 4 Polisens underrättelse soc, 31 § LUL Bild 5 Tvångsmedel Bild 6 Fu – frist, off fsv, brottsoffer, medling m m Bild 7 Yttrande 11 § LUL Bild 8 Åklagarbeslut Bild 9 Huvudförhandling, påföljder Bild 10 Soc verkställighet, återrapportering Bild 11 Varning, begära undanröjande Bild 12 Bild hela kedjan Bild 13 Fördjupning – Samverkan (1) Bild 14 Tips – Samverkan (1) Bild 15 Fördjupning – Soc ansvar för unga (2) Bild 16 Tips – Soc ansvar för unga (2) Bild 17 Fördjupning – Ungdomars kriminalitet (3) Bild 18 Tips – Ungdomars kriminalitet (3) Bild 19 Fördjupning – Under 15 år, 31 § LUL (4) Bild 20 Tips – Under 15 år, 31 § LUL (4) Bild 21 Fördjupning – Underrättelse om misstanke (4) Bild 22 Tips – Underrättelse om misstanke (4) Bild 23 Fördjupning – Sekretess (4) Bild 24 Fördjupning – Sekretess (4) Bild 25 Bild 26 Tips – Sekretess (4) Bild 27 Fördjupning – Omedelbart omhändertagande (5) Bild 28 Tips – Omedelbart omhändertagande (4) Bild 29 Fördjupning – Offentlig försvarare (6) Bild 30 Fördjupning – Medling (6) Bild 31 Tips – Medling (6) Bild 32 Fördjupning – Unga brottsoffer (6) Bild 33 Tips – Unga brottsoffer (6) Bild 34 Fördjupning – Yttrande 11 § LUL (7) Bild 35 Tips – Yttrande 11 § LUL (7) Bild 36 Fördjupning – Åklagarbeslut (8) Bild 37 Fördjupning – Huvudförhandling (9) Bild 38 Huvudförhandling forts (9) Bild 39 Tips – Huvudförhandling (9) Bild 40 Fördjupning – Påföljder (9) Bild 41 Fördjupning – Påföljder forts (9) Bild 42 Tips – Påföljder (9) Bild 43 Fördjupning – Verkställighet ungdomspåföljder (10) Bild 44 Tips – Verkställighet ungdomspåföljder (10) Bild 45 Fördjupning – Återrapportering (11) Bild 46 Tips – Återrapportering (11)