Fattiga och rika i världen Samhälle i dag, SOL 4000

Fattiga och rika i världen FN rangordnar länder efter siffror över utbildning, inkomst (BNP per capita), hälsa, livslängd jämställdhet, fattigdom, miljö och styrelseskick. Detta sätt att mäta utveckling kallas Human Development Index (HDI). År 2002 låg Norge och Sverige i topp på FN:s lista. Längst ner på listan finns länder i Afrika söder om Sahara. (läs sid. 355-356)

En jämförelse mellan rika och fattigare länder HDI En jämförelse mellan rika och fattigare länder

Vad är ett rikt land? Ett utvecklat land är ett land där det finns/folket har: mindre barnadödlighet alla får gå i skolan oavsett kön tillgång till rent vatten och sanitet mänskliga rättigheter efterlevs lön som man kan leva på bra hälso- och sjukvård – ett fungerande socialt skyddsnät en plan för en hållbar utveckling för miljön

Både rikt och fattigt I vissa länder är befolkningen både rik och fattig. I t ex Indien finns det delar av befolkningen som är mycket rika, men det finns också människor som tillhör världens fattigaste.

Orsaker till fattigdom För att kunna göra något åt problemen måste vi veta vad som är orsakerna till fattigdom, det är inte bara brist på pengar. Ibland hänger orsakerna samman och det är svårt att säga att det är det ena eller det andra som påverkar mest.

Ojämlik hälsa Det kan finnas skillnader mellan människor inom ett land vad gäller hälsa. Oftast är det så att ju lägre ställning du har i samhället, desto sämre hälsa har du. Om du är fattig kan undernäring leda till att du lättare blir sjuk och ofta saknas pengar till medicin. Detta leder i många fall till en förtidig död.

Ojämn hälsa Vad påverkar då en människas hälsa? om man har arbete eller inte nivån på inkomsten bostadens kvalité utbildning om man bor i en stad eller på landsbygden kvalitén på hälso- och sjukvården landets sociala skyddsnät

Barnen är framtiden Bästa sättet att komma åt problemen med dålig hälsa är att satsa på barnen. Det är viktigt att utbilda föräldrarna så att de förstår vad deras barn behöver redan i mammas mage och från födseln och resten av livet. Barnadödligheten har gått ner på de flesta håll i världen bl a pga ökad tillgång på rent vatten och vaccinationer mot sjukdomar.

HIV och AIDS AIDS är den vanligaste dödsorsaken i en del länder söder om Sahara i Afrika. I Botswana har medellivslängden sjunkit från 70 år till 40 år då många vuxna dött i sjukdomen. Detta leder också till att ett stort antal föräldralösa barn. AIDS sprids på grund av: att hygienen är dålig okunskapen om hur sjukdomen smittar att bromsmedicinen är för dyr

Brist på mat Om jordens resurser hade fördelats lika hade ingen människa behövt svälta. Nu är det inte så. Människor svälter pga: orättvis fördelning av jorden odling för export istället för mat till landets befolkning krig korrupta ledare höga matpriser utarmade jordar

Kvinnor och fattigdom Män och kvinnor drabbas olika av fattigdom. Att ändra kvinnornas situation kan lösa många av u-ländernas problem. I många u-länder föder flickor ofta barn i tidiga tonåren vilket gör att de inte kan gå i skolan. Ett annat problem kan vara att skolan kostar pengar och då får oftast inte flickor gå i skolan.

Kvinnor och fattigdom Men … om flickorna får en chans att gå i skolan kan detta förändra hela samhället till det bättre: färre tonårsgraviditeter pga kunskap om preventivmedel kvinnorna kan förmedla till sina barn vikten av utbildning med kunskapen om hälso- och sjukvård kan kvinnorna skydda sig mot HIV/AIDS om kvinnorna kan räkna minskar risken för att bli lurad om kvinnorna får lära sig att ta hand om ett jordbruk ökar tillgången på mat

Kvinnor och fattigdom För att hjälpa samhället och satsa på kvinnorna har det i flera länder införts mikrolån. Detta innebär att kvinnorna får låna en liten summa pengar för att kunna starta en egen verksamhet som de kan tjäna pengar på. Detta har lätt till att familjerna får råd med mer och bättre mat, kläder och kanske ett bättre boende.

Ekonomiska bromsklossar Ibland krävs det inte bara förändringar inom ett u- land för att landets befolkning ska få det bättre. I-länderna har ett stort ansvar för att se till att de inte bidrar till fattigdomen i u-länderna.

Ekonomiska bromsklossar Skyddstullar Många I-länder sätter upp höga importtullar vilket gör att varorna som u-länderna säljer blir mycket dyrare att köpa u-länderna får inte sålt sina varor. Bättre handelsavtal måste komma till. Utlandsskulder Många u-länder har lånat enorma summor pengar från rikare länder eller IMF som de nu måste betala tillbaka. En del skulder efterskänks.

Millenniemålen År 2000 antogs i FN en handlingsplan med åtgärder för hur en hållbar utveckling ska ske på jorden där jordens överlevnadsfrågor får en lösning. De åtta målen ska ha uppnåtts 2015. utrota extrem fattigdom och hunger grundskoleutbildning för alla barn främja jämställdheten och öka kvinnors kraft minska barnadödligheten Bättre mödrahälsa

Millenniemålen 6. bekämpa HIV/AIDS, malaria och andra sjukdomar säkra en hållbar utveckling utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Flera av målen är på god väg att uppnås. Tillgången på rent vatten har ökat och i flera länder har det införts obligatorisk skolgång. Andelen extremt fattiga har också minskat med nästan 50 % i vissa delar av Afrika söder om Sahara.

Svenskt bistånd År 1962 bestämdes det i Sveriges riksdag att vi skulle skänka 1 % av BNP varje år i bistånd till fattigare länder. För att få svenskt bistånd måste landet visa på att: resurserna fördelas rättvist i landet styrelseskicket är demokratiskt resurserna går till människorna i landet för att förbättra deras levnadsvillkor

Svenskt bistånd SIDA är en myndighet i Sverige som har till uppgift att planera, genomföra, utvärdera och redovisa resultatet av det bistånd som Sverige ger. SIDA arbetar också för att länder som blir rikare inte förstör miljön i sin kamp ur fattigdomen.

Bistånds- och hjälporganisationer Lutherhjälpen Rädda barnen Röda korset Läkare utan gränser FN