Försäkringsmedicinsk utbildning för ST-läkare Helene Wrede Specialist i allmänmedicin och företagshälsovård Behörighetsutbildning i Försäkringsmedicin försäkringsmedicinsk rådgivare, FMR och företagsläkare
Stark medicin med biverkningar kan vara nödvändig och ibland viktig för att den försäkrade ska bli frisk, men kan också vara destruktivt och medikalisera tillstånd som skulle kunna förbättras snabbare om personen är kvar i arbete
Försäkringsmedicinskt beslutsstöd www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod Socialstyrelsen och FK fick 2005 i uppdrag av regeringen att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker sjukskrivningsprocess. År 2007 gav Socialstyrelsen som ett led i detta ut ett - försäkringsmedicinskt beslutsstöd.
Beslutsstödet Består av två delar Övergripande principer vid sjukskrivning Rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga (lämpliga sjukskrivningstider) för olika diagnoser Rekommendationerna bygger på kunskaper om sjukdomars naturalförlopp och funktionspåverkan samt förhållandet till arbetets belastning och krav. Ett stöd både för läkare och personliga handläggare på FK
Beslutsstödet Sjukskrivningen En mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker SS-process Vägledning för bedömning av arbetsförmåga och längd på SS SS ska grundas på medvetna ställningstaganden om en SS:s effektivitet och ändamålsenlighet Lika över hela landet Tydlighet och förutsägbarhet
Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården Den som avser att utfärda ett intyg ska vara objektiv vid insamlingen av det material som ska ligga till grund för intyget Ett intyg ska som regel utfärdas efter en personlig undersökning av personen Skrivas på ett språk som kan förstås av lekman Ange var olika uppgifter kommer ifrån, egen iakttagelse, patientuppgift etc.
Är man som läkare skyldig att skriva läkarintyg - sjukintyg?
Sjukskrivning Det är viktigt att läkaren begränsar sin bedömning till det som han eller hon verkligen kan bedöma och ta ansvar för Uttala sig om individens sjukdom och funktionstillstånd och hur dessa faktorer påverkar arbetsförmågan
Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning DFA-kedjan Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning observationer, undersökningsfynd, utredningsresultat Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling Det är inte sjukdomen i sig utan en sjukdoms konsekvens för funktionstillståndet och arbetsförmågan som kan motivera en sjukskrivning
När man fyller i ett läkarintyg är det viktigt att sjukskrivande läkare och FK i så stor utsträckning som möjligt har ett gemensamt språkbruk. Läkaren ansvarar för att lämna uppgifter på ett språk som kan förstås av lekmän. Informationen ska också vara rätt och relevant, enligt Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2005:29).
Läkarutlåtande om Hälsotillstånd Tänk på att detta är ett juridiskt dokument! Medicinsk historia som är av betydelse!
När/hur sjukdomen debuterat, utvecklats och visar sig för närvarande. Vilka diagnoser finns i aktuell dokumentationen - varifrån kommer uppgifterna! När/hur sjukdomen debuterat, utvecklats och visar sig för närvarande. Vilka utredningar som genomförts och vad de har visat. Vård, rehab (typ) ev funktionstester, självskattningsskalor (inga gamla fynd). Behandlingsresultat ....... Patienten uppger... Psykologtest 14-03-02 visar ...... Sjukgymnast status14-02-13 ......... Bedömning av ortoped.........
Beskriv observerade funktionsnedsättningar (det vi hör och ser Beskriv observerade funktionsnedsättningar (det vi hör och ser!) Inte pats berättelse. Sitter utan problem i 15 min, reser sig sedan. Smärtbeteende. Undviker ögonkontakt. Fast handslag. Rör sig obehindrat i korridoren. Gradera gärna! Undersökningsfynd. (fokus på det som har någon betydelse) Rörlighet, kraft, koncentration, känsloadekvat, redogör väl för sin sjukhistoria. Minne, energi, emotioner. Huvuddiagnos = diagnos som ger störst aktivitetsbegränsning! Depression. lätt/måttlig/svår/eller med psykotiska symtom – tre positioner Andra diagnoser som har betydelse för aktivitetsförmågan anges i text. http://www.socialstyrelsen.se/klassificeringochkoder F32.X
Beskriv funktionsbegränsningarnas konsekvenser avseende aktivitetsförmåga Exemplifiera och gradera. Tänk på att det gäller i alla sorters aktivitet hela dygnet även ADL. Tänk i dessa grupper! Ange det som är aktuellt! Det som inte anges-finns ej! syn-hörsel-tal balans-koordination-finmotorisk kvalitet minne-inlärning-koncentration exekutiv funktion affektiv funktion psykisk uthållighet Specificera, värdera och motivera!
Vilka resurser-förmågor har patienten? (positiv till nyordning, motivation, utbildning, tidigare yrkeserfarenhet, bra socialt nätverk mm ........) Patientens uppfattning om arbetshinder. Gäller i nuvarande arbete eller om man är arbetssökande. Finns det psykiska/fysiska hinder eller båda? Vilka insatser har gjorts kopplat till arbetet tex via företagshälsovård eller via arbetsgivaren/arbetsförmedlingen? Ändrade arbetstider, ändrade arbetsuppgifter, personliga hjälpmedel, förkortad arbetstid, arbetsbiträde, lönebidrag.
Ex kan vara skriv- och språksvårigheter, kraftigt nedsatt syn eller hörsel. Personlighetsstörning, ökad sårbarhet såsom resurssvag, psykisk utvecklingsstörning Skriv kort och kärnfullt!
Om du uttalar dig om prognosen så koppla den till evidensbaserad medicin. Vad baserar du prognosen på? Om du inte kan uttala dig om prognosen – skriv det!
Fyrfältaren (ambivalenskors) Att komma tillbaka till arbete 1. Vad är bra för dig med sjukskrivning 4. Vad skulle vara bra med att komma i arbete 2. Vad är mindre bra för dig med sjukskrivning? 3. Om du skulle gå tillbaka till arbetet vad skulle problemet med det vara?