Försörjningsstödstagare: Bara 1 av 7 får försörjningsstöd av rätt skäl

Akademikerförbundet SSR har gjort en genomgång av hur många försörjningsstödstagare som borde klara ekonomin på annat sätt: • är arbetslösa och borde befinna sig i arbetslöshetsförsäkringen (otillräcklig, ingen eller väntar på ersättning) • arbetar men inte klarar sig på sin lön (deltid/heltid, otillräcklig eller väntar på inkomst) • är sjukskrivna med läkarintyg, men inte får sjukförsäkring, sjuk- eller aktivitetsersättning • har föräldraförsäkring men den är för låg eller kommer för sent • väntar på barnomsorgsplats.

Akademikerförbundet SSR anser att det är avgörande för ett välfungerande välfärdssystem att arbetslösa befinner sig i arbetslöshetsförsäkringen, att sjuka befinner sig i sjukförsäkringen samt att de som arbetar har möjlighet att klara sig på sin lön. Lagens intention med försörjningsstöd var att det skulle vara ”det sista skyddsnätet” samt att det skulle vara en ”tillfällig hjälp”. Så är inte fallet idag. Sex av sju har försörjningsstöd av fel skäl nu.

Hela landet personer fick försörjningsstöd i Sverige Siffrorna visar att allt fler har försörjningsstöd av fel skäl. Nu är det bara 15 procent som har ”legitima skäl för försörjningsstöd”.

Orsaker till försörjningsstöd • För svag generell välfärd Arbetslösa, men får inte ersättning de kan leva på. Sjukskrivna (har sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning eller föräldrapenning) får ersättning som inte heller går att leva på, ingår också i den här gruppen. • För trög välfärd Klarar sig om ersättningarna bara kom tidigare. Väntar på barnomsorgsplats eller äldreförsörjningsstöd. Inkomsterna släpar hela tiden efter kostnaderna.

• Svag integrationspolitik Det tar för lång tid för nyanlända att komma in på svensk arbetsmarknad och det syns även i försörjningsstödet. Integrationspolitikens brister borde inte få flöda över i försörjningsstödet, men gör det. • Svaga arbetsgivare Inkomsten är otillräcklig eller kommer för sent. Ett exempel är timanställda som kan ha så mycket som två månaders eftersläpning när de får lön i förhållande till när de har jobbat. Här ingår också deltidsanställda och den växande gruppen ”Working Poor”.

• Exkluderande välfärd Inom arbetslöshetsförsäkringen är såväl medlems- som arbetsvillkoret exkluderande. Det gäller framförallt arbetsvillkoret som även exkluderar från grundförsäkringen. Arbetslösa utan arbetslöshetsförsäkring samt som är sjukskrivna utan sjukpenning ingår här. Den senare gruppen är den som anses ha arbetsförmåga trots sjukskrivning samt de som har fallit ut ur systemen på grund av de bortre parenteserna och inte deltar i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion och istället får ersättning därifrån.

• Legitimt skäl för försörjningsstöd Enligt lagens intention ska försörjningsstödet enbart handla om att ge ett sista skyddsnät för de oväntade tillfälliga händelser då alla andra heltäckande system inte gäller. Två orsakskategorier kvarstår då som legitima skäl för att få försörjningsstöd. Det är de som har arbetshinder och av sociala skäl inte kan arbeta samt de som inte har några försörjningshinder, men som plötsligt fick en utgiftsbild de temporärt inte kunde hantera. Till det kommer gruppen där uppgift saknas.

Akademikerförbundet SSRs förslag till förbättringar • Höj taket i arbetslöshetsförsäkringen och inför en grundnivå för dem som inte uppfyller medlems- eller arbetsvillkoren. • Se till att den som är sjuk med läkarintyg har ekonomisk trygghet via sjukförsäkringen och inte tvingas till socialkontoret. • Se till att kollektivavtal finns och följs, och heltid blir en norm – vi ska inte ha arbetande fattiga i Sverige!

• Höj grundnivån i föräldraförsäkringen till åtminstone motsvarande riksnormen för försörjningsstödet. Bygg ut barnomsorgen så att ingen behöver få försörjningsstöd i väntan på plats. • Förstärk etableringsersättningen och Arbetsförmedlingen så att inte integrationspolitikens brister flödar över i försörjningsstödet.