Vinterkräksjuka/calici

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
Advertisements

Hur begränsar vi smittspridning?
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Resemedicinska vaccinationer
Sjukdomar vi talar tyst om
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Tarminfektioner hos barn
Maria Arvastson Hygiensjuksköterska Vårdhygien
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Information till vårdnadshavare
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Infektioner i förskolan
Vad lärde vi oss av Emma ? Tillämpa alltid basala hygienrutiner minskar problemen vid oväntade fynd ! -MRSA bara en indikator Tänk på överrapportering.
Faktorer hos människan
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Personalföreläsning HEPATIT Personalföreläsning Lars Goyeryd.
Hur begränsar vi smittspridning?
Det stora livshotet alla pratar om
Om sjukdomen, smittspridningen och beredskapen.
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Hygienkonferens hösten 2014
Vårdhygien vid virusgastroenterit Vad är nytt 2015?
Kroatienresenären med feber och muskelvärk
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Basala hygienrutiner och klädregler
Nätverk Vårdhygien Nordöstra Skåne
Mikrobiologi.
Antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner är en realitet överallt där äldre får vård och omsorg – inte bara på sjukhus De äldsta är högkonsumenter.
VRISS Vårdrelaterade infektioner ska stoppas
Hörnstenar Noggrann diagnostik Väl genomförd behandling
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Naglar och VRI.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Smittrisk vid obduktion?
Vaccination mot influensa
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
Influensavaccinationen 2015 Vem? Varför? När? Hur?
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
VINTERKRÄKSJUKA. Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus.
Kommentar: Vinterkräksjuka-Calicivirus orsakar stora återkommande, årliga epidemier, framförallt på vinterhalvåret. Finns i hela världen. Kommentar: Calicivirus.
Zikavirus ur en smittslyddsläkares perspektiv Hans Fredlund Docent, smittskyddsläkare Smittskyddsenheten Laboratoriemedicinska länskliniken Universitetssjukhuset.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
MRB, CD, Calici och influensa
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Matförgiftningar Syftet
Vårdrelaterade infektioner
Hygienrutiner på förskolan
Länsövergripande gränsdragningslista för vårdpersonal och lokalvårdare
Hygienrutiner på förskolan
Maria Kivi hiv/STI samordnare
Basala hygienrutiner och klädregler
Basal hygien – Vad, hur och varför?!
5x5 saker era kollegor behöver veta om vårdhygien
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Januari Influensa.
Clostridium Difficile
Juni Basala hygienrutiner.
Januari Influensa.
Juni Basala hygienrutiner.
November Basala hygienrutiner.
Feber hos barn.
Mikrobiologisk screening
Clostridium Difficile
Presentationens avskrift:

Vinterkräksjuka/calici December Vinterkräksjuka/calici

”Vinterkräksjuka” Kallas också Calici och är ett virus 1 droppe diarré/kräkning innehåller miljontals viruspartiklar -> smittdos: 10 till 100 partiklar. (högvirulent) Inkubationstid 1-2 dygn Symtom är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Förlopp 1-5 dygn Anses smittfri efter 2 dygns symtomfrihet men kan ha virus kvar en längre tid Alltid handtvätt före handsprit Stödtext: Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Calicivirus är vanligt som smitta på sjukhus. Inte sällan måste hela sjukhusavdelningar stängas för sanering. I gruppen humana calicivirus ingår noro- och sapovirus. Calicivirus finns i hela världen, förekommer ofta i utbrott och kan drabba alla åldersgrupper. Virus utsöndras i mycket stora mängder främst i avföring men också via kräkning och det kan spridas på olika sätt: via direkt eller indirekt kontakt med smittade personer (även kräkningar kan smitta) via dricksvatten, via råa skaldjur eller grönsaker som förorenats med avloppsvatten via livsmedel som hanterats och förorenats av en person som är eller nyligen har varit sjuk. Livsmedlet utgör i detta fall en transportör av smittämnet. Viruset har vid utbrott visat sig vara synnerligen smittsamt. Smittade personer kan vanligen sprida smitta upp till två dygn, ibland längre, efter symtomfrihet. Långtidsbärare av calicivirus är känt. Smittspridning via miljön till exempel i vårdrum förekommer också. Inkubationstiden är 12–48 timmar. Symtomen är illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, huvudvärk, yrsel och feber. Sjukdomen är självläkande inom några dygn. Återinsjuknanden är ganska vanliga. Eftersom genomgången infektion bara ger ett kortvarigt skydd kan man drabbas flera gånger under kort tid.

Hygienriktlinjer calici OBS! medicinskt indicerade åtgärder får aldrig försenas pga. smitta Basala hygienrutiner gäller alltid! Patient ska vårdas isolerad på boenderum med egen toalett. Ev medpatienter samvårdas. Sprids via direktkontakt och indirekt via intorkad kräkning eller avföring, samt droppsmitta i samband med kaskadkräkning Sprids även via livsmedel, sallad, frysta bär Vid utbrott får ej buffé förekomma varken hos patienter eller personal Antal personer som deltar i vården begränsas Epidemirapport Personal ska ej återvända till arbetet förrän efter ett dygns symtomfrihet. Vid livsmedelshantering, 48 h Stödtext: Högvirulent (liten dos krävs) Genomgången infektion ger inte immunitet. Bild lånad från Folkhälsomyndigheten

Varför är det så svårt att bli av med calici? Stort antal virus i kräk och avföring Krävs låg dos för att bli smittad Lång överlevnad i miljön Utsöndras länge i avföringen Asymptomatiska bärare vid utbrott Många smittvägar Kortvarig immunitet (veckor till månader) Kroniska bärare (asymptomatiska)

Såhär når du riktlinjerna på vår hemsida: https://vardgivare.regionhalland.se/behandlingsstod/vardhygien/

Stödtext: Epidemirapport finns bland Vårdhygien Hallands vårdriktlinjer.

Smittstäd enl riktlinje variant 2, dvs med Virkon 1 %.