Vilhelmina "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."

Befolkning Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Pendlingsmönster Utbildning

Befolkning

Befolkningen Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB. Kommun Antal 2017 Utveckling 2015-2016 Utveckling 2016-2017 Utveckling 2007-2017 (%) Bjurholm 2 451 1 st -3 st -4 % Dorotea 2 646 -21 st -73 st -12 % Lycksele 12 257 10 st 70 st -2 % Malå 3 133 -9 st 33 st -6 % Nordmaling 7 103 72 st -29 st Norsjö 4 086 -51 st -39 st -7 % Robertsfors 6 784 13 st 0 st Skellefteå 72 723 235 st 457 st +1 % Sorsele 2 516 19 st -19 st -10 % Storuman 5 902 -44 st 3 st -8 % Umeå 125 080 2 115 st 2 188 st +12 % Vilhelmina 6 787 -24 st -18 st Vindeln 5 412 42 st -1 st Vännäs 8 776 102 st 81 st +5 % Åsele 2 809 43 st -66 st -14 % Västerbotten 268 465 2 503 st 2 584 st +4 % Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB.

Befolkningsprognos Vilhelmina kommun, mindre kommuner och Västerbotten Antalet invånare i Vilhelmina kommun har minskat i genomsnitt med 0,6 % varje år. År 2017 hade de 6 787 invånare och om befolkningsutvecklingen fortsätter i samma takt som tidigare kommer de år 2037 ha 6 061 invånare, en minskning med 726 personer. Befolkningstillväxten I Västerbottens län har varit stabilt positiv och ökar i genomsnitt med 0,3 % per år. Fortsätter denna utveckling kommer Västerbotten år 2037 att ha 285 731 invånare. En ökning med 17 266 personer sedan 2017. De mindre kommunerna minskar i genomsnitt med 0,5 % varje år. I jämförelse minskar således Vilhelmina kommuns invånare i snabbare takt än de små kommunerna i länet sammanlagda utveckling. I diagrammet visas befolkningsutvecklingen för Vilhelmina kommun på primäraxeln (den vänstra) medan Västerbottens län och de mindre kommunernas sammanlagda utveckling visas på sekundäraxeln (den högra).

Arbetsmarknaden

Antal förvärvsarbetande efter bransch i Vilhelmina kommun

Könsfördelning per bransch i Vilhelmina kommun

Könsfördelning per bransch i Vilhelmina kommun och Västerbottens län

Antal anställda per yrkesområde i Vilhelmina samt Vilhelminas andel av yrkesområdet i länet Flest antal förvärvsarbetande finns i Vilhelmina inom yrken med krav på fördjupad yrkeskompetens följt av service-, omsorg- och försäljningsyrken. En relativt stor andel av länets förvärvsarbetande inom service, omsorgs- och försäljningsarbete samt förvärvsarbetande inom lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske finns i Vilhelmina.

De största yrkesgrupperna i Vilhelmina Vilhelmina (länet) Män (länet) Kvinnor (länet) Undersköterskor 216 (5667) 11 % (11 %) 89 % (89 %) Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 167 (6139) 23 % (30 %) 77 % (70 %) Butikspersonal 155 (6508) 40 % (39 %) 60 % (61 %) Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 149 (5573) 17 % (20 %) 83 % (80 %) Barnskötare och elevassistenter m.fl. 127 (2973) 28 % (16 %) 82 % (84 %) Bland de 5 största yrkesgrupperna i Vilhelmina domineras samtliga av kvinnor. Andelen kvinnor är i paritet eller högre än länssnittet för yrkesgrupperna förutom barnskötare och elevassistenter m. fl. där andelen är något lägre.

Kompetensförsörjning

Antal förvärvsarbetande i Vilhelmina 2017 och antal pensionsavgångar bland dessa fram till 2037

5 största yrkena 2017 och pensionsavgångar i yrkena fram till 2037 i Vilhelmina De fem största yrkena bland män i Vilhelmina De fem största yrkena bland kvinnor i Vilhelmina Störst pensionsavgångar förväntas i yrken med krav på fördjupad högskolekompetens inom utbildning där 64 % av antalet förvärvsarbetande lämnar. Störst pensionsavgångar förväntas i gruppen kontorsassistenter och sekreterare där 71 % av antalet förvärvsarbetande lämnar.

Pendlingsmönster

Riktad in- och utpendling i Vilhelmina 2017 År 2017 var det 122 inpendlande män respektive 86 inpendlande kvinnor till Vilhelmina. Samma år var det 390 män och 138 kvinnor som pendlade ut från Vilhelmina.

Utbildningsmönster

Utbildningsnivå Utbildningsnivå Män (%) Kvinnor (%) Andel av befolkning med utbildning Motsv. andel i Västerbotten Motsv. andel i riket Förgymnasial utbildning < 9 år 173 (62 %) 107 (38 %) 6 % 3% 4% Förgymnasial utbildning, 9 (10) år 354 (58 %) 252 (42 %) 13 % 11% 13% Gymnasial utbildning, högst 2 år 791 (57 %) 599 (43 %) 29 % 22% 20% Gymnasial utbildning, 3 år 769 (55 %) 623 (45 %) 29% 24% 23% Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 232 (45 %) 280 (55 %) 11 % 15% 14% Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 156 (29 %) 375 (71 %) 21% Forskarutbildning 7 (78 %) 2 (22 %) 0 % 2% 1% Uppgift saknas 72 (62 %) 45 (38 %) 2 % Statistiken visar att 19 % av befolkningen (16-74 år) i Vilhelmina har en förgymnasial utbildning vilket är en högre andel än i Västerbottens län och riket. 58 % har en gymnasial utbildning vilket är betydligt högre än i länet (46 %) och riket (43 %). 22 % har en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar i länet och riket är betydligt högre (36 % respektive 35 %). Statistiken visar utbildningsnivå för befolkningen 16-74 år i Vilhelmina och är inhämtad från SCB:s statistikdatabas.

Behörighet gymnasium och högskola Andelen behöriga till gymnasium i Vilhelmina är lägre för män och kvinnor relativt länet och riket. I Vilhelmina är andelen behöriga till högskola - sett till elever inom de högskoleförberedande programmen - i paritet med länet och riket. Region Andel män behöriga till gymnasium Andel kvinnor behöriga till gymnasium Andel behöriga till högskola Vilhelmina 78,6 % 76,3 94,7 % Västerbotten 84,4 % 87,1 % 94,1 % Riket 82,3 % 86,7 % 91,2 % Statistiken visar andel behöriga till gymnasium och högskola år 2016 uppdelat på kön och har inhämtats från SCB:s statistikdatabas. Behöriga till gymnasiet: Täljaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till gymnasiet (fr.o.m. 2011 behörighet till minst ett nationellt program, se mer information nedan). Nämnaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt yrkesprogram krävs godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt ytterligare betyg i fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Källa: <a href="http://www.scb.se/stativ">Databasen STATIV</a> Behöriga till högskolan: Täljaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till högskolan. Nämnaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. Fr.o.m. 2010 avser folkbokföring och vistelsetid utgången av år t-1. År 2014 var det första året då studenter tog examen enligt den nya läroplanen GY 2011. Källa: <a href="http://www.scb.se/stativ">Databasen STATIV</a> Lägg till behörgihet2

Behörighet till gymnasiet – läsår 2017/18 Region Antal elever åk 9 Andel elever behöriga till yrkespro-gram Andel behöriga till estetiskt program Andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhälls-vetenskaps-program Andel behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program Andel elever ej behöriga Vilhelmina 800 77,5 % 76,3 % 75,0 % 22,5 % Västerbotten 2 831 85,7 % 84,9 % 83,4 % 83,2 % 14,3 % Riket 110 583 84,4 % 83,5 % 81,9 % 81,0 % 15,6 % Andelen behöriga i Vilhelmina är lägre för samtliga program än i länet och riket. Statistiken är inhämtad från Skolverkets statistikdatabas Siris.

Betyg åk 9 – läsår 2017/18 Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal elever Andel elever Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Anden behörighet yrkes-program Genomsnittligt meritvärde Anden behörighet yrkesprogram Vilhelmina 48 60,0 % 60,4 % 78,8 % % 193,7 32 40,0 % 71,9 % ~100 240,6 Västerbotten 1098 41,0 % 70,0 % 81,7 % 205,0 1577 59,0 % 87,7 % 94,0 % 245,7 Riket 45 386 43,1 % 65,8 % 78,1 % 204,5 59 881 56,9 % 87,2 % 93,5 % 253,7 Andelen elever i gruppen med föräldrar som högst har förgymnasial eller gymnasial utbildning är större i Vilhelmina än länet och riket. Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är lägre än jämförelsegeografierna. Behörighet till yrkesprogram är också lägre i kommunen än jämförelsegeografierna. Det genomsnittliga meritvärdet i gruppen är lägre än länet och rikssnittet. I gruppen elever med föräldrar som högst har eftergymnasial utbildning är andelen elever lägre relativt länet och riket. Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är lägre än jämförelsegeografierna. 1-4 personer saknar behörighet till yrkesprogram och anges i Skolverkets data med ~100. Det genomsnittliga meritvärdet för elever i gruppen är lägre än i länet och riket. Statistiken har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. ~100 % innebär att det är 1-4 ej behöriga

Betyg gymnasium Region Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2015 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2016 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2017 Vilhelmina - Yrkesprogram 13,8 13,9 14,3 - Högskoleförberedande program 15,1 16,2 14,5 Västerbotten 13,1 13,2 14,8 14,9 Riket 12,9 13,0 14,6 Statistiken visar genomsnittligt betygspoäng 2014-2016 i yrkesprogram och högskoleförberedande program och har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. Ansökningar till högskola per kommun finns ej

"Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."