Storuman "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,

En presentation över ämnet: "Storuman "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning,"— Presentationens avskrift:

1 Storuman "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."

2 Befolkning Arbetsmarknad Kompetensförsörjning Pendlingsmönster Utbildning

3 Befolkning

4 Befolkningen Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB.
Kommun Antal 2017 Utveckling Utveckling Utveckling (%) Bjurholm 2 451 1 st -3 st -4 % Dorotea 2 646 -21 st -73 st -12 % Lycksele 12 257 10 st 70 st -2 % Malå 3 133 -9 st 33 st -6 % Nordmaling 7 103 72 st -29 st Norsjö 4 086 -51 st -39 st -7 % Robertsfors 6 784 13 st 0 st Skellefteå 72 723 235 st 457 st +1 % Sorsele 2 516 19 st -19 st -10 % Storuman 5 902 -44 st 3 st -8 % Umeå 2 115 st 2 188 st +12 % Vilhelmina 6 787 -24 st -18 st Vindeln 5 412 42 st -1 st Vännäs 8 776 102 st 81 st +5 % Åsele 2 809 43 st -66 st -14 % Västerbotten 2 503 st 2 584 st +4 % Visar folkmängden i dagbefolkningen, inhämtats från SCB.

5 Befolkningsprognos Storuman kommun, mindre kommuner och Västerbotten
Antalet invånare i Storuman kommun har minskat i genomsnitt med 0,8 % varje år. År 2017 hade de invånare och om befolkningsutvecklingen fortsätter i samma takt som tidigare kommer de år 2037 ha invånare, en minskning med 877 personer. Befolkningstillväxten I Västerbottens län har varit stabilt positiv och ökar i genomsnitt med 0,3 % per år. Fortsätter denna utveckling kommer Västerbotten år att ha invånare. En ökning med personer sedan De mindre kommunerna minskar i genomsnitt med 0,5 % varje år. I jämförelse minskar således Storuman kommuns invånare i snabbare takt än de små kommunerna i länet sammanlagda utveckling. I diagrammet visas befolkningsutvecklingen för Storuman kommun på primäraxeln (den vänstra) medan Västerbottens län och de mindre kommunernas sammanlagda utveckling visas på sekundäraxeln (den högra).

6 Arbetsmarknaden

7 Antal förvärvsarbetande efter bransch i Storumans kommun

8 Könsfördelning per bransch i Storumans kommun

9 Könsfördelning per bransch i Storumans kommun och Västerbottens län

10 Antal anställda per yrkesområde i Storuman samt Storumans andel av yrkesområdet i länet
Yrken inom byggverksamhet och tillverkning, lantbruk, trädgård, skogsbruk och fiske samt service, omsorg och försäljningsarbete är relativt stora grupper i Storuman i ett länsperspektiv. Flest antal förvärvsarbetande i Storuman finns inom yrkesområdet service-, omsorg- och försäljningsyrken.

11 De största yrkesgrupperna i Storuman
Storuman (länet) Män (länet) Kvinnor (länet) Undersköterskor 254 (5667) 18 % (11 %) 82 % (89 %) Butikspersonal 172 (6508) 33 % (39 %) 67 % (61 %) Grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare 149 (5573) 17 % (20 %) 83 % (80 %) Skötare, vårdare och personliga assistenter m.fl. 41 (6139) 34 % (30 %) 63 % (70 %) Snickare, murare och anläggningsarbetare 86 (2693) 99 % (98 %) 1 % (84 %) Bland de 5 största yrkesgrupperna domineras 4 av kvinnor. Gruppen snickare, murare och anläggningsarbetare domineras däremot av män vilka utgör 99 procent av de förvärvsarbetande i yrkesgruppen.

12 Kompetensförsörjning

13 Antal förvärvsarbetande i Storuman 2017 och antal pensionsavgångar bland dessa fram till 2037

14 5 största yrkena 2017 och pensionsavgångar i yrkena fram till 2037 i Storuman
De fem största yrkena bland män i Storuman De fem största yrkena bland kvinnor i Storuman Störst pensionsavgångar förväntas i yrken med krav på högskolekompetens eller motsvarande inom teknik där 68 % av antalet förvärvsarbetande lämnar. Störst pensionsavgångar förväntas i gruppen kontorsassistenter och sekreterare där 78 % av antalet förvärvsarbetande lämnar.

15 Pendlingsmönster

16 Riktad in- och utpendling i Storuman 2017
År 2017 var det 235 inpendlande män respektive 109 inpendlande kvinnor till Storuman. Samma år var det 265 män och 128 kvinnor som pendlade ut från Storuman.

17 Utbildningsmönster

18 Utbildningsnivå Utbildningsnivå Män (%) Kvinnor (%)
Andel av befolkning med utbildning Motsv. andel i Västerbotten Motsv. andel i riket Förgymnasial utbildning < 9 år 139 (59 %) 96 (36 %) 6 % 3% 4% Förgymnasial utbildning, 9 (10) år 360 (60 %) 236 (35 %) 14% 11% 13% Gymnasial utbildning, högst 2 år 651 (54 %) 551 (46 %) 29 % 22% 20% Gymnasial utbildning, 3 år 617 (58 %) 453 (44 %) 25% 24% 23% Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år 250 (49 %) 265 (54 %) 12 % 15% Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer 152 (31 %) 337 (63 %) 21% Forskarutbildning 6 (67 %) 3 (50 %) 0 % 2% 1% Uppgift saknas 51 (57 %) 38 (40 %) 2 % Statistiken visar att 20 % av befolkningen (16-74 år) i Storuman har en förgymnasial utbildning vilket är en något högre andel än i Västerbottens län och riket. 54 % har en gymnasial utbildning vilket är högre än i länet (46%) och riket (43%). 24 % har en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andelar i länet och riket är högre (36 respektive 35 %). Statistiken visar utbildningsnivå för befolkningen år i Storuman och är inhämtad från SCB:s statistikdatabas

19 Behörighet gymnasium och högskola
Andelen behöriga i Storuman är större både för män och kvinnor relativt länet och riket. I Skolverkets databas visas ~100 om andelen INTE behöriga är 1-4 elever. Region Andel män behöriga till gymnasium Andel kvinnor behöriga till gymnasium Andel behöriga till högskola Storuman 88,5 % ~100 100 % Västerbotten 84,4 % 87,1 % 94,1 % Riket 82,3 % 86,7 % 91,2 % Statistiken visar andel behöriga till gymnasium och högskola år uppdelat på kön och har inhämtats från SCB:s statistikdatabas. Behöriga till gymnasiet: Täljaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till gymnasiet (fr.o.m behörighet till minst ett nationellt program, se mer information nedan). Nämnaren består av personer som slutade grundskolan år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. För att en elev ska vara behörig till ett nationellt yrkesprogram krävs godkänt i ämnena svenska/svenska som andra språk, engelska och matematik samt ytterligare betyg i fem ämnen, det vill säga totalt åtta. Källa: <a href=" STATIV</a> Behöriga till högskolan: Täljaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t och hade behörighet till högskolan. Nämnaren består av personer som slutade gymnasiet år t och som var folkbokförda i regionen vid utgången av år t. Fr.o.m avser folkbokföring och vistelsetid utgången av år t-1. År 2014 var det första året då studenter tog examen enligt den nya läroplanen GY Källa: <a href=" STATIV</a> Lägg till behörgihet2

20 Behörighet till gymnasiet – läsår 2017/18
Region Antal elever åk 9 Andel elever behöriga till yrkespro-gram Andel behöriga till estetiskt program Andel behöriga till ekonomi-, humanistiska och samhälls-vetenskaps-program Andel behöriga till naturvetenskapligt och tekniskt program Andel elever ej behöriga Storuman 52 88,5 % -- Västerbotten 2 831 85,7 % 84,9 % 83,4 % 83,2 % 14,3 % Riket 84,4 % 83,5 % 81,9 % 81,0 % 15,6 % Andelen behöriga i Storuman är större för samtliga program än i länet och riket. Statistiken är inhämtad från Skolverkets statistikdatabas Siris.

21 Betyg åk 9 – läsår 2017/18 Förgymnasial eller gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Antal elever Andel elever Andel som uppnått kunskapskraven i alla ämnen Anden behörighet yrkes-program Genomsnittligt meritvärde Anden behörighet yrkesprogram Storuman 31 63,3 % 80,6 % ~100 222,3 18 36,7 % 94,4 % 245,0 Västerbotten 1098 41,0 % 70,0 % 81,7 % 205,0 1577 59,0 % 87,7 % 94,0 % 245,7 Riket 45 386 43,1 % 65,8 % 78,1 % 204,5 59 881 56,9 % 87,2 % 93,5 % 253,7 Andelen elever i gruppen med föräldrar som högst har förgymnasial eller gymnasial utbildning är större i Storuman än länet och riket. Andelen i gruppen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och behörighet till yrkesprogram är också större relativt länet och riket. I den andra gruppen är andelen elever lägre relativt länet och riket. Andelen som uppnått kunskapskraven i alla ämnen och behörighet till yrkesprogram är större för gruppen i Storuman medan det genomsnittliga meritvärdet är i paritet med länet men lägre än riket. Statistiken har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. ~100 % innebär att det är 1-4 ej behöriga

22 Betyg gymnasium Region Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2015 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2016 Genomsnittligt betygspoäng hos avgångseleverna 2017 Storuman - Yrkesprogram 13,2 13,4 14,8 - Högskoleförberedande program 14,1 14,9 Västerbotten 13,1 14,3 Riket 12,9 13,0 14,5 14,6 Statistiken visar genomsnittligt betygspoäng i yrkesprogram och högskoleförberedande program och har inhämtats från Skolverkets statistikdatabas Siris. Ansökningar till högskola per kommun finns ej

23 "Att alla invånare har tillgång till ett allsidigt och tillgängligt utbud av utbildningar av hög kvalité från förskola till och med universitetsutbildning, i ett livslångt lärande." "Ökad överensstämmelse mellan arbetskraftsutbud, arbetsmarknadens efterfrågan av kompetens och utbud av utbildningar."