PSYKISK HÄLSA SVOM 190315

PSYKISK HÄLSA 90 talet och framåt Överenskommelser 2016-2018 Handlingsplan psykisk hälsa Jämtlands län Suicidpreventiv handlingsplan Jämtlands län Framtiden – slutbetänkande nationell samordnare

Psykisk hälsa 90-talet och framåt

Avdelningen för vård och omsorg 90- och 00-talet Psykiatriutredningens slutbetänkande Välfärd och valfrihet – service, stöd och vård för psykiskt störda (SOU 1992:73) Regeringens proposition Psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218). Nationell psykiatrisamordning (S2003:09) Slutbetänkandet Ambition och ansvar av Nationell Psykiatrisamordning (SOU 2006:100) Under åren 2007-2011 avsattes ca 3,7 miljarder kr till särskilda satsningar. Från psykiatrireformen och fram till 2011 avsattes ca 9 miljarder. 2006-2007 Miltonsatsningen 2008-2011 Modellområdesprojektet Bättre vård mindre tvång Förstärkt vårdgaranti BUP 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Avdelningen för vård och omsorg Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012-2015 (PRIO-satsningen) Årliga överenskommelser mellan staten och SKL Två prioriterade målgrupper Prestationsbaserad modell för att påskynda utvecklingen Utveckling i ordinarie strukturer med fokus på samverkan Nationell samordningsfunktion 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Överenskommelser 2016-2018

Avdelningen för vård och omsorg Överenskommelser 2016-2018 En bredare ansats med syfte att: skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete, öka tillgängligheten till stöd och behandling av god kvalitet och att förebygga och motverka psykisk ohälsa. Fokus på särskilda målgrupper och områden Kommuner och landsting ska göra gemensamma lokala och regionala analyser och handlingsplaner Identifiera utmaningar och målsättningar på kort och lång sikt Lägg in en ny ök 2018 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Avdelningen för vård och omsorg Psykiska ohälsan ökar Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa har fördubblats på fem år Under ett år drabbas en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. De som sjukskrivs är ofta sjukskrivna länge. De löper större risk än andra sjukskrivna att inte komma tillbaka till arbetsmarknaden. En av fem som jobbar uppger problem med ångest, oro, depression eller sömnstörningar. En miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel. 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Avdelningen för vård och omsorg Psykiska ohälsan ökar Unga människor är särskilt utsatta. Nästan en av fyra mellan 16 och 18 år lider av psykiska besvär. Ökning av neuropsykiatriska diagnoser. Många äldre drabbas även av psykisk ohälsa som t.ex. depressioner och ångesttillstånd vilket också kan försvåra fysiskt tillfrisknande. Den psykiska ohälsan kostade Sverige 70 miljarder under 2013, enligt OECD. Det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP. Bland grupper av unga i arbetsför ålder som varken jobbar eller studerar är andelen med psykisk ohälsa ännu högre. Både diagnoser och användning av läkemedel inom psykisk ohälsa ökar. Lägger man till de stora mänskliga kostnaderna står vi inför en av vår tids stora välfärdsutmaningar. 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Fördelning av stimulansmedel 2017 och för 2018 2017 2018 Landstingen: Mkr För utvecklingsarbete samt fortsatt analysarbete och handlingsplaner 250 350 Satsningar för en ändamålsenlig och effektiv primärvård för att möta personer med psykisk ohälsa 220 Insatser för ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga. Satsningen är riktad till barn och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa. 150 För att stimulera länsgemensamt arbete för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting 24 Insatser som förbättrar tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända samt för att stärka arbetet med psykiatrisk traumavård för både barn och vuxna. 40 Sa Lt: 884 Kommunerna: Länen (kommunerna och/eller landstingen): Förstärkning av ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa 130 Utvecklingsmedel till SKL: För utvecklingsstöd och för administration för fördelning av medel och inmatningsverktyget 60 För fortsatt stöd till utveckling av struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa/ohälsa 45 10 Totalt: 885 1 414

ÖVERENSKOMMELSE PSYKISK HÄLSA 2018 STIMULANSMEDEL TILL LÄNET - SAMMANSTÄLLNING OMRÅDE KOMMUNERNA REGION J/H KOMMENTAR Handlingsplan 4 493 174 Ungdomsmottagningen → 1 668 893 Gemensamt med kommunerna Brukarmedverkan → 1 000 000 Samverkan med kommunerna Ökad tillgänglighet BoU 3 209 410 Asylsökande/nyanlända 513 505 Effektiv primärvård 2 824 281 Totalt: 13 709 263

Arbetet i Jämtlands län 2016 Handlingsplan och analys Arbetsprocessen inleddes våren 2016 – pågick fram till oktober 2016 Analys - privat konsultföretag Länsnätverket fokus på handlingsplanen – parallellprocess 2017 Revidering handlingsplan och analys barn och unga Länsnätverket och regionalt Jämtbusnätverk - revidering Analys- privat konsultföretag Fördjupad analys av de behov som finns hos barn, unga och unga vuxna, inklusive barn, unga och unga vuxna med olika funktionsnedsättningar (upp till och med 24 år) i sin befolkning. 2018 Revidering handlingsplan och analys barn och unga Analys – samordnare Analys av insatser för att förebygga ohälsa, förbättra skolresultatet och ta hand om barn i behov av sammansatt stöd - samt resultatet av specialistinsatser

Gemensam satsning – projekt psykisk hälsa 2017-2018 Kommunerna och Region Jämtland Härjedalen har samlat 2.5 mkr årligen i gemensamt projekt (tot. 5 mkr). Inriktningsbeslut inför 2019 – samla 2.1 mkr (inkl. kvarvarande medel från 2017-2018). Samordningsfunktion (handlingsplan, analys, nationella nätverk, NPO, VIP, återrapportering) Suicidprevention (samordning, utbildningar, konferens, nationella nätverk) Stärka barn och ungas psykiska hälsa (analys, samordning, utbildning) Äldres psykiska hälsa (utbildning) Brukarmedverkan (bidrag, arvode)

Vad händer 2019?

Prop. 2018/19:1 + 2018/19:SoU1. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Magdalena Andersson med budgetpropositionen 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Utgiftsområde 1:8 Bidrag till psykiatri Regeringen föreslår att 1 702 993 000 kronor anvisas under anslaget 1:8 Bidrag till psykiatri för 2019. För 2020 och 2021 beräknas anslaget till 1 485 393 000 kronor respektive 852 893 000 kronor. Anslaget får användas för utgifter för bidrag och statsbidrag för insatser inom psykiatri och psykisk hälsa. Anslaget får även användas för utgifter för forskning inom psykiatri och psykisk hälsa. + 500 Mkr (M+KD budget) 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Januariavtalet (S+MP+C+L) Sjukvård och äldre Vi vill minska köerna inom sjukvården genom ökade resurser och bättre villkor för personalen. Ett särskilt fokus ska läggas på kvinnors ohälsa. Att vården finns där när vi behöver den är en fråga om trygghet. Vi vill att alla människor i hela landet ska känna sig säkra på att de får träffa en läkare när de är sjuka. Att de inte ska behöva vänta för länge på att få behandling eller operation. Det ställer krav på att det finns tillräckligt med utbildad vårdpersonal. 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

63. Bekämpa psykisk ohälsa Psykiatrin och elevhälsan stärks. Utred en ny vårdform där patienter snabbt får hjälp vid lättare psykisk ohälsa (Tillsätts under 2019). Ett mål om köfri barn- och ungdomspsykiatri ska slås fast. Staten och SKL ska sluta ett avtal om ett större statligt ansvarstagande med ökande resurser för att bland annat stärka elevhälsans främjande och förebyggande arbete, motverka mobbning och göra särskilda satsningar riktade mot riskgrupper (Avtalet tas fram under 2019 med sikte på BP20). Stärk suicidpreventionen genom ökade resurser till nationell kunskapsspridning och ekonomiskt stöd till organisationer som arbetar förebyggande. 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Suicidpreventiv handlingsplan Jämtlands län

Ingen minskning av självmord 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Suicidtal kvinnor och män - per 100 000 invånare   2014 2015 2016 2017 Jämtlands län 19,75 (25) 14,17 (18) 16,40 (21) 16,25 (21) Sverige 11,89 (1153) 12,03 (1179) 11,43 (1134) 11,82 (1189)

Suicid i Jämtlands län - per 100 000 invånare 2014 2015 2016 2017 Ålder Män Kvinnor kvinnor 15 - 24 25,22 (2) 13,64 (1) 25,86 28,10 13,16 - 26,52 25 - 44 27,04 (4) 21,45 (3) 33,09 (5) 19,36 27,11 45 - 64 29,35 24,27 23,80 59,84 (10) 18,48 29,97 6,16 65+ 37,06 6,56 7,26 25,99 28,60 28,20 6,40

Uppdraget Mål i handlingsplan psykisk hälsa: Att ta fram en länsövergripande handlingsplan för suicidprevention Samordnare anställd maj 2017-mars 2018

Fokusområden 2019-2030 Kompetenshöjning hos personal Att berörd personal har kompetens att arbeta sucidförebyggande Insatser till identifierade riskgrupper Att suicidförsöken och andelen fullbordade suicid per 100 000 invånare bland de riskgrupper som identifierats i länet minskar Mobilisera civilsamhället Att länets kommuner och Region J/H upparbetar en hållbar struktur för samverkan med civilsamhället samt stöd till närstående och anhöriga. Insatser för ökad samverkan Att en hållbar struktur för samverkan upparbetas inom och mellan berörda verksamheter i kommuner och Region J/H

Prioriterade områden 2019-2020 Samordningsfunktion Utbildningsinsatser (MHFA, PAX i skolan, SPISS etc.) Checklistor

Avdelningen för vård och omsorg 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Närmare om uppdraget och dess innehåll Särskild utredare - nationell samordnare - inom området psykisk hälsa med uppdrag att bl.a.: samordna arbetet på nationell nivå och senast den 31 december 2018 lämna förslag på hur insatser för utveckling och samordning inom området psykisk hälsa kan integreras i ordinarie myndighetsstruktur (dir. 2015:138) Slutbetänkande överlämnat till socialministern den 10 januari i år Tre delar (nuvarande styrning, styrning från 1995-2015 samt förslag för en långsiktigt hållbar styrning under perioden 2020-2030) 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Erfarenheter från satsningar 1995-2015 6 sekventiella statliga satsningar (2-5 år) sedan den s.k. Psykiatrireformen 1995 till en omfattning om ca 16 miljarder kronor (riktade medel) Satsningarna har haft fokus på hälso- och sjukvård och socialtjänst genom mjuka styrformer (t.ex. samordnare, överenskommelser och statsbidrag) Satsningarna kan ha givit effekter (t.ex. minskat stigma, ökat fokus på frågorna).. … men det går inte att veta pga. brist på data, indikatorer och uppföljning Satsningarna har varit snäva, haft olika målgrupper, mål och styrning och saknat en systemanalys Det finns också brister i satsningarnas utformning, vilket har försvårat den statliga styrningen 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Vad säger historien om framtiden? Det finns inga enkla lösningar på komplexa problem (även om vi gärna vill tro det) Avgränsade (statliga) satsningar löser INTE strukturella utmaningar …och inte heller uppbyggnaden av nya verksamheter, nya utredningar, överenskommelser eller nationella samordnare Området psykisk hälsa berör sammantaget (i princip) hela samhället och kräver ett långsiktigt, och intensifierat arbete över HELA välfärdsområdet Staten kan inte ensam lösa problemet men är EN mycket viktig aktör i arbetet 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

Avdelningen för vård och omsorg Konsekvenser Inga konsekvenser för kommuner och landsting Konsekvenserna av förslagen följer främst av uppdrag till myndigheter (nationell samordning, myndighetssamverkan, forskningsprogram etc.) Total kostnad 1,2 miljarder per år… …motsvarar för år 2020-2030 ungefär vad satsningarna kostat de senaste tio åren. 2019-05-30 Avdelningen för vård och omsorg

TACK. Jan Persson, jan. persson@regionjh. se Elin Ring, elin TACK! Jan Persson, jan.persson@regionjh.se Elin Ring, elin.ring@regionjh.se