Grundläggande psykologisk forskningsmetod Rebecca Willén rebecca.willen@psy.gu.se Grundkursen i psykologi VT 2015

Dagens föreläsning Grundläggande forskningsmetod Sju centrala begrepp Vad är forskningsmetod? Olika typer av forskningsdesign Metoder i personlighetspsykologisk forskning Kritik mot psykologisk forskning På tentan: - De centrala begreppen - Vanlig forskningsdesign inom personlighetspsykologi; Fördelar och nackdelar med experiment, korrelationsstudier och fallstudier ska kunna beskrivas.

Centrala begrepp: Konfirmatorisk vs. explorativ forskning Konfirmatorisk forskning = Hypoteser ställs upp före datainsamlingen & dessa hypoteser testas statistiskt efter datainsamlingen Explorativ forskning = Allt annat? T.ex. att hypoteser ställs upp eller justeras efter datainsamlingen

Centrala begrepp: Reliabilitet vs. validitet Reliabilitet = Hur objektiv och träffsäker är mätningen? (ex., Blir det samma resultat oavsett vem som räknar? Mäter linjalen likadant varje gång den används?) Validitet = Vad mäter vi? (ex., Kan vi mäta höjd i kg? Mäter Test X verkligen PTSD, eller mäter det snarare trauma?)

Reliabel vs. valid

Centrala begrepp: Population, generaliserbarhet & inferentiell statistik Population = Den totala mängden enheter om vilka man söker information om Generaliserbarhet = Gäller resultaten under andra omständigheter och för andra individer i samma population? Inferentiell statistik = Dra slutsatser om populationen utifrån ett stickprov

Vad är forskningsmetod Vad är forskningsmetod? Svar: Design, data, källor, analyser, & rapportering FORSKNINGSDESIGN (ung. term) Experiment Surveys (utfrågningar) Fältstudie Fallstudie Arkivstudie Longitudinell studie Korrelationsstudie Tvärsnittsstudie M.m. KÄLLOR (ung. term) Självrapporter Observationer Instrument (mätningar, inspelningar) Arkiv M.m.? TYP AV DATA (ung. term) Kvalitativ vs. kvantitativ Intervjuer Skalor/enkäter/frågeformulär Arkivdata Testningar/mätningar Bilder Texter Observationsanteckningar Dagböcker M.m.?

Forts. Vad är forskningsmetod? … dataanalyser & rapportering Kvalitativ analys T.ex. innehållsbaserad; tolkande Kvantitativ analys Kvantifiera materialet; bearbeta siffrorna; statistik RAPPORTERING Inom psykologin vanligtvis en skriftlig rapport Artikel eller annan skriftlig sammanställning (t.ex. kandidatuppsats)

Experiment Oberoende variabler som manipuleras/kontrolleras och mäts med beroendevariabler. ”Sanna” experiment har hög grad av kontroll, kvasi-experiment har lägre grad av kontroll. Främsta syften/fördelar med experiment: Fastställa kausalitet Hypotestestning (främst konfirmatorisk) Främsta nackdelar: Experiment riskerar ha låg extern validitet Ekonomiska resurser (labb, personal, utrustning)

Surveys (utfrågningar) T.ex. enkäter, telefonintervjuer, fråga folk på stan, webb Främsta syften/fördelar med surveys: Korrelationsstudie Kan fråga många individer Låga/inga kostnader för resurser Tidseffektivt Kan även användas som förberedelse inför en större studie Främsta nackdelar: Självrapportering (t.ex. ”response sets”) Låg svarsfrekvens (bortfall)

Fältstudier Systematisk observation av beteende i naturlig miljö Främsta syften/fördelar med fältstudier: Hög extern validitet Ej möjlighet att studera fenomenet på något annat sätt Förberedelse inför annan typ av studie Främsta nackdelar: Låg grad av kontroll Risk för beteendeändring vid observation Kan kräva mycket (ekonomiska) resurser

Fallstudier Djupgående analyser av ett enskilt fall Främsta syften/fördelar med fallstudier: Unikt fall Unika forskningsmöjligheter Utveckla teori eller generera nya hypoteser Förberedelse inför annan typ av studie Främsta nackdelar: Går ej att generalisera resultaten

Arkivstudier T.ex. register (folkbokföring, brottsregister, betyg), databaser, historiska dokument, patientjournaler, etikprövningar Främsta syften/fördelar med arkivstudier: Korrelationsstudie Stora mängder data Objektiv data (”fakta”) Ofta låga kostnader för resurser Främsta nackdelar: Låg grad av kontroll (t.ex. vilken data som samlades in och hur, & mätningens specificitet)

Tvärsnittsstudier Jämför olika grupper av individer (med samma karaktäristik, t.ex. socioekonomisk status, kön och ålder) vid ett mättillfälle Främsta syften/fördelar med tvärsnittsstudier: Deskriptiv forskning (t.ex. mäta prevalens) Korrelationsstudie (t.ex. riskfaktorer) Tids- och kostnadseffektivt Generera ny teori eller nya hypoteser Främsta nackdelar: Inga slutsatser om kausalitet Kohorteffekter (även geografiskt)

Longitudinella studier Följer en grupp individer över tid (flera mättillfällen) Främsta syften/fördelar med longitudinella studier: Mäta förändringar över tid Korrelationsstudie Främsta nackdelar: Oerhört tidskrävande Bortfall Svårt (men inte omöjligt?) att dra slutsatser om kausalitet

Personlighetspsykologisk forskning Vanlig design/utformning: Experiment Korrelationsstudier Surveys, tvärsnitts- och longitudinella studier, & arkivstudier Fallstudier Vanlig data: Personlighetsskalor (t.ex. Big 5) Arkivdata (”life-outcome data”) Standardiserade tester (t.ex. fysiologiska mätningar)

Tips inför uppsatsskrivning i psykologi Använda redan befintlig data (eller material)? Journal of Open Psychology Data Open Science Framework (OSF) Svensk Nationell Datatjänst (SND) Folk i huset Fundera, läs och planera i god tid (gärna 1 år före kursstart) Vill du ha en specifik handledare så fråga i mycket god tid Rädd för att skriva? Sök stöd i god tid!

Kritik mot psykologin I 96% av fallen rapporteras positiva resultat (t.ex. Bakker, van Dijk, & Wicherts, 2012) Positiva resultat är ca 3 till 5 gånger vanligare inom de ”mjuka” vetenskaperna än de ”hårda” (Fanelli, 2010) Publiceringskultur som premierar nya & häftiga fynd HARKing P-hacking ”Byrålådeproblemet” (the file drawer problem)

HARKing Hypothezing After the Results are Known Konfirmatorisk = Alla väsentliga beslut tas ad hoc Hypoteser Analyser Post hoc beslut kan också göras, men ska alltid rapporteras som explorativa Explorativ = Mer frihet Testa olika analyser? Ok! Formulera nya hypoteser efterhand? Ok! Det mesta är ok så länge man skriver i rapporten vad man faktiskt gjorde

P-hacking “Exploiting – perhaps unconsciously – researcher degrees of freedom until p<.05.” (ur Urban Dictionary) (Referens för tabellen på nästa sida: John, Loewenstein, & Prelec, 2012)

Hur vanlig bland psykologer? Tvivelaktig metod Hur vanlig bland psykologer? Rapporterar ej alla beroendevariabler 67% Samlar in mer data om ej signifikanta resultat 58% Rapporterar endast de studier som ”funkade” 50% Utesluter data efter att ha kollat hur det inverkar på resultaten 43% Rapporterar oväntade resultat som väntade (HARKing) 35% Rapporterar ej alla betingelser 27% Felaktig avrundning av p-värden 23% Avbryter datainsamlingen när man fått önskade resultat

”After 50 years of stagnation in research practices, psychology is leading reforms that will benefit all life sciences” - The Guardian, 2014-01-24

Lösningar införs successivt Tidskrifterna har börjat kräva ”disclosure statement”, poweranalys, publicering av material & data; öppnar för publicering av ”nollresultat” Artikelgranskare ställer högre krav EU-direktiv om öppen publicering Preregistrering Annan typ av inferentiell statistik accepteras och uppmuntras