Fakta om fisk

Information om fiskarter Tillred mat av din fisk Innehåll

Information om fiskarter

Stör (Atlantisk stör) Primitiv och långlivad Senaste observationer i Finland på 1930- talet, mycket utrotningshotad i hela Europa. En stör fångad 2014 på Åland, härstammar från utplanteringar gjorda i Litauen Näring: bottendjur Värdefull svart rom, dvs. kaviar 100-300 cm, Finlands största 152 kg och 265 cm Utbredning Skäggtömmarna mellan nosens spets och främre halvan av munnen

Rysk stör Primitiv och långsamt växande Hemmahörande i Svarta havet och Kaspiska havet Ryssarna har utplanterat den i Östersjön Näring: bottendjur Producerar värdefull kaviar 100-150 cm Utbredning Skäggtömmarna närmare nosen än munnen

Lax Finlands största fiskart Två former: havs- och insjölax Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk En vandringsfisk som på hösten stiger upp i vattendragen för att leka 3-7 kg, till och med 25 kg Utbredning Stjärtspolen smal Få prickar under sidolinjen

Öring Laxfisk Tre olika former: havs-, insjö- och bäcköring Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk Vandringsfisk, som leker i mindre vattendrag än laxen 1-5 kg, till och med 10 kg Utbredning Stjärtspolen kraftig Rikligt med prickar under sidolinjen

Harr Laxfisk Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 250-400 g, till och med 2 kg Utbredning Stor segelliknande ryggfena

Röding Laxfisk Världens nordligaste insjöfisk Trivs i rena och mycket kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk Leker på hösten 0,1-2 kg, till och med 8 kg Utbredning

Kanadaröding Laxfisk Hemma från Nord-Amerika Utplanteras för fiske i Enare träsk Har inte lyckats fortplanta sig i Finland 1-3 kg, till och med 10 kg Utbredning

Bäckröding Laxfisk Hemma från Nord-Amerika Utplanteras för att fiskas En skadlig konkurrent till vår inhemska öring 0,5-2 kg Utbredning

Regnbåge Kallas också regnbågslax Laxfisk Hemma från Nord-Amerika Odlas till matfisk Planteras ut för att fiskas Kan inte fortplanta sig i Finland 1-3 kg, till och med 10 kg Utbredning

Nors Stimlevande laxfisk Trivs i kalla och rena vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 10-15 cm, till och med 30 cm Utbredning Fettfena, typisk för laxfiskar Vassa stora tänder

Sik Mångformig laxfisk Vandringsfisk Trivs i kalla och rena vatten Näring: insekter, bottendjur och djurplankton Leker på hösten 0,5 -3 kg, till och med 8 kg Utbredning Övre käken längre än undre käken

Siklöja Laxfisk som lever i stim Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och plankton Leker på hösten 10-20 cm Den ekonomiskt viktigaste insjöfisken Utbredning Fettfena, typisk för laxfiskar Undre käken är längre än övre käken

Gädda Rovfisk Allmän i alla vatten Näring: fisk Leker på våren 1-5 kg, till och med 20 kg Populär bland fritidsfiskare Utbredning

Strömming En i Östersjön levande underform av sill Näring: plankton Största delen leker på våren, en del på hösten 15-20 cm, till och med 50 cm Finlands viktigaste fångstfisk Utbredning Ryggfenan framför bukfenan Ingen sidolinje

Vassbuk Heter skarpsill i Sverige Lever ute på öppet vatten i Östersjön Näring: plankton Leker ute på öppet vatten 10-15 cm Viktig fisk för yrkesfiskarna Utbredning Ryggfenans främre kant i linje med bukfenan Ingen sidolinje Vassa fjäll på buken

Staksill Atlantkusten och stora floder Näring: djurplankton Leker i flodmynningar 25-40 cm Vandrar alltid nu och då till finska vatten Utbredning 6-10 mörka fläckar på övre delen av sidan

Mört Lever i stim, bekant för de flesta Drar nytta av att vattnen övergöds Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm, till och med 1 kg Utbredning Rött öga 42-45 fjäll längs sidolinjen

Stäm Hör till mörtfiskarna Lever i strömmande rena vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm Utbredning 48-53 fjäll längs sidolinjen

Färna Hör till mörtfiskarna Lever längs kusten och i frodiga strömmande vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 20-40 cm Utbredning Utåtbuktande analfena 44-46 fjäll längs sidolinjen

Id Hör till mörtfiskarna Drar nytta av att vattnen övergöds Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 0,5-1,5 kg, till och med 3 kg Utbredning Inåtbuktande analfena 53-61 fjäll längs siolinjen

Elritsa Den mest utbredda mörtfisken Längs kusten och i rena strömmande vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 4-7 cm Utbredning

Braxen Hör till mörtfiskarna Drar nytta av att vattnen övergöds Näring: bottendjur och växter Leker på våren 1-2 kg, till och med 10 kg Tidigare en viktig matfisk Utbredning Analfenan har 26-30 fenstrålar Ögats diameter mindre än avståndet från ögats främre kant till nosspetsen 51-60 fjäll längs sidolinjen

Sarv Hör till mörtfiskarna Gillar varma och näringsrika vatten Näring: växter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm Utbredning 40-45 fjäll längs sidolinjen Buk-, anal-, och stjärtfenan klarröda

Asp Hör till mörtfiskarna Jagar i strömmande vatten Näring: fisk Leker på våren 40-70 cm Har långsamt ökat i antal Utbredning Stjärten stor och djupt fårad Stor mun Inåtbuktande analfena 65-75 fjäll längs sidolinjen

Sutare Mörtfisk som trivs på bottnen Gillar varma och näringsrika vatten Näring: bottendjur Leker på våren 25-45 cm Utbredning Mörk grönskiftande färg Alla fenor är rundkantade

Sandkrypare Mörtfisk som trivs i stim I strömmande vatten Näring: bottendjur Leker på försommaren 9-13 cm Utbredning Skäggtömmar vid mungipan

Löja Mörtfisk som trivs i stora stim Alla typers vatten Näring: djurplankton och insekter Leker på försommaren 9-13 cm Utbredning Ingen fettfena 46-53 fjäll längs sidolinjen

Björkna Hör till mörtfiskarna Gillar övergödda vatten Näring: bottendjur Leker på försommaren 15-25 cm Utbredning Analfenan har 22-26 fenstrålar Stort öga, diametern samma som avståndet mellan nosen och ögat 43-48 fjäll längs sidolinjen

Faren Hör till mörtfiskarna Lever i näringsrika sjöar, ute på fjärdarna Näring: djurplankton Leker på våren 25-35 cm Utbredning Lång analfena 37-46 fenstrålar Munnen uppåtriktad 67-75 fjäll längs sidolinjen

Vimma Hör till mörtfiskarna Längs kusten och kustnära vattendrag Näring: insekter och bottendjur Leker i vattendragen på våren 25-35 cm Utbredning Ingen fettfena jmf. sik Munnen under nosen Analfenan har 20-24 fenstrålar 57-63 fjäll längs sidolinjen

Skärkniv Mörtfisk som trivs i ytvattnen Fåtalig, påträffas längs östra Finska vikens kust och insjövatten Näring: insekter och djurplankton Leker på försommaren 25-40 cm Utbredning Liten ryggfena långt bak Munnen uppåtriktad Lång segelliknande bröstfena Sidolinjen är kurvig

Ruda Mörtfiskarnas ”survivor” I näringsrika sjöar och dammar Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren 10-35 cm Utbredning I den rundkantade ryggfenan 17-25 fenstrålar Brun Inga skäggtömmar I analfenan 7-11 fenstrålar 31-35 fjäll längs sidolinjen

Silverruda En invasiv art som sprider sig kraftigt Näringsrika havsvikar Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren 10-35 cm Utbredning I den rundkantade ryggfenan 17-25 fenstrålar Silverglänsande Inga skäggtömmar I analfenan 7-11 fenstrålar 27-32 fjäll längs sidolinjen

Karp Mörtfisk som har utplanterats på många håll i världen Trivs i varma och näringsrika vatten Näring: bottendjur och växter Förökar sig inte i Finland, alla fiskar är utplanterade 35-60 cm, till och med 20 kg Utbredning Ryggfenan har 20-25 fenstrålar Skäggtöm Stjärtfenan har 8 fenstrålar Mängden stora fjäll varierar

Grönling Bottenfisk som lever på grunda stränder Behöver rena och syrerika vatten Näring: bottendjur Leker på våren 10-15 cm Utbredning

Mal Europas största insjöfisk De sista observationerna i Finland på 1860-talet Trivs i grumliga och varma vatten Näring: fisk Leker på våren 60-150 cm Utbredning

Näbbgädda Lever i havets ytskikt Näring: fisk Leker på försommaren, inga observationer av lek i Finland 50-75 cm Gröna ben Utbredning

Mindre havsnål Trådlikt smal Lever i tångbältet vid stränderna Näring: djurplankton Leker på försommaren, hanen bär äggen med sig 10-25 cm Utbredning Saknar stjärtfena

Tångsnälla / Kantnål Den andra representanten av havsnålarna Lever i tångbältet vid stränderna Näring: djurplankton Leker på våren, hanen bär på äggen tills de kläcks 15-25 cm Utbredning Stjärtfena Lång nos

Storspigg En av de talrikaste fiskarna längs kusten Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 4-7 cm Utbredning Tre taggar på ryggen

Småspigg Den mest utbredda av de taggfeniga fiskarna Näring: djurplankton och bottendjur Leker på sommaren Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 3-5 cm Utbredning 7-12 taggar på ryggen, oftast nio

Tångspigg Taggfenig fisk som lever i tångbältet Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 8-15 cm Utbredning 14-15 taggar Lång fenspole

Stensimpa Bottenfisk som lever på grunda stenstränder Behöver syrerika och rena vatten Näring: bottendjur Leker på våren Hanen sköter om ynglen 5-10 cm Utbredning

Oxsimpa Kväkande tagghög Bottenlevande fisk som lever på djupa stenstränder Näring: bottendjur och fisk Leker tidigt på våren 10-15 cm Utbredning Stor tagg på främre gällocket

Hornsimpa Bottenfisk som trivs i kalla och djupa vatten Näring: bottendjur och fisk Leker på vintern Speciell blågrön rom I sjöar 9-15 cm, i havet 20-30 cm Utbredning Fyra benknölar på huvudet (på havsområdet)

Rötsimpa Vår största simpa Bottenfisk som lever i kalla vatten Näring: fisk och bottendjur Leker på vintern 20-30 cm Utbredning På bakre ryggfenan sneda ränder Främre gällockets tagg kortare

Sjurygg Vår rundaste fisk Bottenlevande fisk som trivs i kalla vatten Näring: fisk och bottendjur Leker på våren 10-15 cm Fiskens rom, kallad stenbits- rom, är populärt i Sverige och Danmark Utbredning Bukfenorna omvandlade till sugkoppar

Abborre Finlands nationalfisk Vår vanligaste fisk Näring: bottendjur och fisk Leker på våren 0,2-1 kg, till och med 3 kg Hör till våra viktigaste fångstfiskar Utbredning

Gers Abborrfisk Trivs i bottennära vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm För 100 år sedan exporterades levande gers till St Petersburg som en stor delikatess Utbredning Ryggfenorna har växt ihop

Gös Abborrfisk Trivs i bottennära vatten Näring: bottendjur och fisk Leker på våren 1-3 kg, till och med 14 kg Ökat i antal under senare år Utsökt och eftertraktad matfisk Utbredning Ryggfenorna åtskilda

Tejstefisk Fisk som lever vid grunda stränder och rör sig om natten Näring: bottendjur Leker på vintern Den kan lämna vattnet och gömma sig under stenar och sjögräs i flera timmar 15-25 cm Utbredning Vid ryggfenans rot 9-12 svarta fläckar Separat stjärtfena

Tobiskung Spolformad fisk som lever på sandbottnar Lever nedgrävd i sanden under dagarna Näring: fisk Leker under högsommaren 20-30 cm Betydande fångstfisk i Atlanten Utbredning Mörk fläck framför ögar Två tänder mitt i gommen

Kusttobis / Blåtobis Spolformad fisk som lever på grunda sandbottnar Lever under dagen nedgrävd i sanden Näring: djurplankton Leker hela sommaren 10-15 cm Utbredning Inga tänder mitt i gommen

Svart smörbult Den största av våra ursprungliga smörbultar Bottenfisk som lever i nedre delarna av tångbältet Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen sköter om rommen 6-10 cm Utbredning

Lerstubb Vår minsta fisk Lever på mycket grunda sand- och lerbottnar Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen vaktar rommen 3-4 cm Utbredning Ryggfenorna nära varann Vid stjärtroten en tvärgående fläck

Sandstubb Den rikligast förekommande fisken i familjen smörbultar Lever på grunda sand- och lerbottnar Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen vaktar rommen 4-5 cm Utbredning Ryggfenorna tydligt avskilda

Svartmunnad smörbult Invasiv art som håller på att sprida sig i Finland Hemmahörande i Svarta havet och Kaspiska havet Bottenfisk som lever i nedre delarna av tångbältet Näring: bottendjur och fisk Leker på sommaren 10-20 cm Utbredning Svart fläck

Makrill Snabb simmare som lever i världshaven Förirrar sig regelbundet till Finland Näring: fisk Leker på sommaren ute på öppet vatten 25-40 cm Utbredning

Tånglake Bottenlevande fisk som trivs i haven i norr Näring: bottendjur och fisk Tånglaken har grönt skelett Leker på hösten Föder levande ungar på midvintern (äggen kläcks och ungarna utvecklas inom moderns kropp) 15-30 cm Utbredning Ryggfenan smälter samman med stjärtfenan

Spetsstjärtat långebarn Bottenlevande fisk som lever i mycket kalla och djupa vatten Gräver en tunnel på mjukbottnar Näring: bottendjur Leker på vintern 20-30 cm Utbredning Separat stjärtfena

Torsk Havsfisk Allätare Trivs i bottennära vatten Fortplantar sig i Östersjöns djupvatten 2-10 kg, till och med 25 kg Utbredning Tre ryggfenor skäggtöm

Lake Lever på bottnen Trivs i djupa och kalla vatten Näring: bottendjur och fisk Leker mitt på vintern i februari 1-5 kg, till och med 10 kg Midvinterns stora fiskdelikatess Utbredning Separat stjärtfena Skäggtöm

Ål Lever på bottnen och rör sig i skymningen och på natten Vandringsfisk Leker i Sargassohavet Växer sig vuxen i våra vatten 0,5-2 kg, till och med 5 kg och 1,5 m Vår överlägset fetaste fisk Utbredning

Flundra Mästare på att kamouflera sig Näring: bottendjur Leker på våren Bestånden på nedgång 20-30 cm, till och med 50 cm och1 kg Utmärkt matfisk Utbredning Slank form Analfenan har 35-46 fenstrålar

Piggvar Världshavsfisk, fåtalig hos oss Näring: fisk 25-40 cm, i världshaven 10 kg Utmärkt matfisk Utbredning Ryggfenan börjar framför munnen Rund form

Flodnejonöga Rundmun Den suger sig fast i sidan eller gälarna på fiskar och suger sin näring från dem Växer upp i havet, stiger på hösten upp i vattendragen för att leka Larverna, som kallas linål, lever i vattendragen i 3-5 år innan de vandrar ut i havet Havsvandringen räcker 1-3 år Utbredning

Bäcknejonöga Små bäckar och åars övre lopp Näring: bakterier, alger och bottendjur Larverna lever 4-6 år på bäckens botten innan de byter form Leker på våren 12-15 cm Utbredning

Flodkräfta Den ursprungliga europeiska kärftarten Näring: insekter och bottendjur Det exporterades mycket flodkräftor från Finland i början av 1900-talet Kräftpesten har utplånat bestånden på många ställen Kräftfisket börjar varje år 21.7. klockan 12.00 Utbredning Taggar på pansaret

Signalkräfta Kommer från Nord-Amerika Näring: insekter och bottendjur Tåligare mot kräftpest än flodkräftan Infördes i Finland år1967 Fångsterna på starkt uppgång Tävlar med inhemska flodkräftan om livsutrymme Utbredning Vit fläck på saxen

Diaserien har finansierats med medel från Jord- och skogsbruksministeriets fiskevårdsanslag Centralförbundet för fiskerihushållning Ombrytning: Malin Lönnroth Layout: Anu Välitalo