”Ta hand om vallproteinet” - introduktion

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Krav på Grovfodret till mjölkkor och ungnöt
Advertisements

Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Sätt rätt värde på vallfodret!
Unghästens behov av energi och protein
Olika djurslags metanproduktion
Grundkurs Greppa Näringen Utfodringspraxis Bertil Carlzon, LG-Husdjurstjäst.
Ekonomisk foderoptimering
Risker för djurhälsan Gunilla Blomqvist Spannmål och grovfoder är de fodermedel som oftast är inblndande i foderrelaterade djurhälsostörningar.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Är energigrödor ett alternativ på marginalmarker? Håkan Rosenqvist Billeberga.
Hur påverkas ditt företag vid ett olycksfall? Ett exempel från ett mjölkföretag.
Vad kännetecknar en novell?
Matcirkelns budskap Du ska äta allsidigt= med variation. Motsats = ensidigt= Samma livsmedel dag efter dag.
Sid 1 | Lantbrukarnas Riksförbund Susanne Welin-Berger ledamot i LRF:s regionstyrelse på Gotland Närodlat till kommunen Vad tycker LRF?
Seminarium III Naturgeografi Moa Malmberg och Sofia Montgomery.
M Mehlqvist, maj 2005, rev. M. Åkerlind, november 2011 Hur skiljer sig NorFor från dagens svenska fodervärderingssystem? Maria Mehlqvist, Svensk Mjölk.
1 L U N D S U N I V E R S I T E T Utmaningen Effektiv energianvändning i alla sammanhang.
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen Kristian Jochnick Länsstyrelsen Västra Götaland.
© Landja Marknadsanalys AB Säkerhet och olycksrisker Sveriges Lantbruk våren Sveriges Lantbruk våren 2009 En undersökning bland lantbrukare Jörgen.
Webbutbildning i miljö. Bakgrund Flera miljöförbättringar de senaste åren Sparat energi i lokaler och hög andel ekologiska livsmedel Utmaningar- Vi kan.
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Södra Europa Puls Geografi Europa s Länder i södra Europa s  Portugal  Spanien  Italien  Slovenien  Kroatien  Bosnien- Hercegovina.
Detta är miljömåltider
Att arbeta som rådgivare i Greppa Näringen
600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Fossilbränslefritt Kronoberg
Stina Olofsson, Jordbruksverket
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Utveckling hittills och framöver
Minska fosforutfodringen till idisslare!
Klimat och utfodring.
Tyresö kommun Dalskolan - Föräldrar Åk 8
Mat och dryck Brukar du laga mat hemma?
Arbetsmetoder och verktyg
Från råvara till färdig produkt! SYFTE!
Lektionspass 3 Säsong, miljömärken?
Tyresö kommun Tyresö förskola - Föräldrar Förskola
Tyresö kommun Förskolan Cassiopeja - Föräldrar Förskola
Källa: Livsmedelsverket
19 dec Jan Eksvärd, LRF Fosfornätverket 19 dec Jan Eksvärd, LRF
U-LÄNDER.
Tyresö kommun Rotvik - Föräldrar Förskola
Svensk stålindustris digitala mognad
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Globalisering: Världens länder förs allt närmare varandra och beroendet mellan dem ökar Globalisering förekommer inom följande områden; 1. Ekonomi : internationella.
Hur många kilo kött äter vi per person?
För att anmäla till Blodomloppet
Anna Karlsson Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Uppsala
Ekologiskt jordbruk Skogsbruk Jakt Fastigheter Modern Konst
Klimatpolitik till 2050 och bortom
Claes Johansson, chef Hållbar utveckling
Tvärvillkor foder Rebecca Wärnbring
Ett fel på kvinnor.
Ett klasslöst samhälle
Hur påverkar tobak oss i skolan och människor i världen?
Konsumenterna och miljön 2018
Introduktion till klimatberäkningarna i VERA
Tobak - Lektion 2 Åk 4-6.
Klimatåtgärder på gårdsnivå
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
EN KALL ÖL….
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Klimatgasutsläpp från Svenskt jordbruk 2009
Grundkursen: Jordbruket och klimatet Skövde
Hållbart jordbruk - argument i miljö och klimatdebatten
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton/år
En genomsnittlig svensks utsläpp – 11 ton CO2/år
Miljösmart utfodring utav mjölkkor
Presentationens avskrift:

”Ta hand om vallproteinet” - introduktion Vallen är Sveriges vanligaste gröda, drygt 1.000.000 ha (ca 45% av åkerarealen) Mjölkkor är de största konsumenterna av importerat protein, samtidigt som idisslare är det djurslag som har minst krav på proteinkvalitet Med någon % mer vallprotein i kornas foderstat skulle vi kunna minska importbehovet av koncentrat markant– det finns siffror på 50% Bra för ekonomin för lantbrukarna Senaste forskningen har visat att mycket grovfoder i foderstaten är en lönsam strategi Bra för miljön Bättre växtnäringsbalans för Sverige och på gårdsnivå Lägre klimatpåverkan – speciellt i länderna som odlar proteinfodret

Växthusgasutsläpp vid produktion av kraftfoder per kg fodermedel

Dagens teman: Hur använder vi bäst vallproteinet i foderstaten? Hur får vi tillräckligt med protein i vallfodret? Hur tar vi bäst hand om vallproteinet från skörd till det är framme på foderbordet? Helhetstänkande viktigt för att lyckas med vallfodret!