Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ett forskningsbaserat arbetssätt i teorin och praktiken.
Advertisements

Regeringsuppdrag Trafikanalys Trafikavtal Godstransporter Infrastruktur som stabiliseringspolitik Uppföljning för bättre transporter och konkurrenskraftiga.
Motiveringen Foto: Eva Levau ”Ett inspirerande exempel på en medelstor stad som visar ledarskap…” ”… innovativa åtgärder…”, ” … breda samverkansstrategier.
Nya Glasögon Utbildning av yrkeslärare i hållbart byggande och energieffektivisering.
Förnybar elproduktion och nationell försörjningstrygghet på en integrerad europeisk elmarknad – En förstudie Thomas Tangerås Forskningsprogrammet Elmarknadens.
Förväntningar! – BIM Alliance? BIM Alliance är en sektorsdriven ideell förening som arbetar för bättre samhällsbyggande med hjälp av BIM Med hjälp av BIM.
ASI och Ubåt - ett ramverk för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård.
Stefan Hermansson Marknad/ VD
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Varför är vi inte smartare energianvändare? Lena Neij, IIIEE Lunds Universitet 1.
Bioekonomi – från ord till handling. Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen.
600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?
Fossilbränslefritt Kronoberg
Taltidning till fler 16 mars 2017 Götabiblioteken.
Syftet med ASI och UBÅT är att bidra till en kunskapsbaserad lokal missbruksvård
Målsättning med SABOs Kombohus
Grön uppföljning Agenda
En plattform för samhällsekonomisk analys
Stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting
Arbetsmetoder och verktyg
Utställning av Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen
Arbetet med den nationella strategin för energieffektiviserande renovering EnergiPuls - 29 januari 2016.
Fördjupad utvärdering 2015 Nuläge, vad händer framöver, regionala inspel Ann Wahlström Naturvårdsverket 10 december 2014.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Riktlinjer för betygssättning
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Index för att mäta företags kapacitet att energieffektivisera
Samhällskunskap i gymnasieskolan
Regler för upphandling
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Anna Karlsson Klimat- och energisamordnare Länsstyrelsen Uppsala
Klimat- och energistrategi för Jönköpings län
IT verksamhetens satsning utifrån IKT.
Vilken planeringsprocess?
Kommunernas och Landstingens Arbetsmiljöråd (AMR)
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
TRENDER I TRANSPORTSYSTEMET – TRAFIKVERKETS OMVÄRLDSANALYS Hösten 2014
Industrikonjunkturen och efterfrågan på el Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi och Klimat Svenskt Näringsliv.
Trafikverket och klimatfrågan Kerstin Gustavsson
Miljömålen består av tre slags mål
Det pratas om dieselförbud - varför då
Solenergi Anders holm
Miljövinster med cykling
En klimat- och luftvårds-strategi för sverige
GRÖN INFRASTUKTUR – nu och framåt
Ledningens miljögenomgång nr
ASEK Samhällsekonomiska kalkylvärrden inom transportsektorn – erfarenheter från ASEK-arbetet.
Styrmedel för att stimulera till energieffektiv konsumtion
Verksamhets- berättelse 2012 Sydöstra sjukvårds-regionen
Nya hastighetsgränser
Kunskapsprocessen Spånga Grundskola
Resultatpresentation för NLL av PunktPrevalensMätningarna (PPM) 2016
Konsumenterna och miljön 2018
Nyckeltal äldreomsorg för GR - kommunerna
Elmarknaden vid ett vägskäl - mer politik eller mer marknad
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Möjligheter till finansiering?
Så får vi praktisk nytta av nya ISO 50001
Fördjupning till systematiskt kvalitetsarbete
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Samordnad hantering Inledande utgångspunkter
Hållbar utveckling måste vara
WCAG-checklistan Så här ska du använda checklistan.
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Årsrapport 2017 LSG sektor ÄO-HS
Utgifter för miljöskydd inom massa- och pappersindustrin samt trävaruindustrin* Massa- och pappersindustrin har under många år lagt ner stora.
Landsbygdskommittén.
Saker att ta upp… Skärpning av reglerna omkring MKN vatten
Nya hastighetsgränser
Presentationens avskrift:

Ställ krav för klimatsmartare godstransporter Sektorn Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen från vägtrafiken minskar och är nu under 1990 år nivå. Tidigare ökning av utsläppen från tunga lastbilar har vänts till minskning. Under 2012-13 minskade utsläppen från tunga lastbilar preliminärt med 15 procent Orsak till minskningen var ökad andel biodrivmedel och ökad energieffektivitet samtidigt som trafiken inte ökade Utmaning Med nuvarande utveckling bedöms trafiken öka med 36 procent till 2030 jämfört med 2013

Behov av nya åtgärder och styrmedel Vägtrafikens användning av fossil energi

Tre åtgärdsområden för att nå fossilfrihet Förbättrad logistik och bättre utnyttjande av alla trafikslag Effektivare fordon och framförande Byte till förnybar energi Eldrivna tunga fordon Byte från fossila drivmedel till biodrivmedel

Tunga lastbilars användning av fossil energi med och utan åtgärder (TWh)

Kritiska faktorer transportsnålt samhälle För att till 2030 åstadkomma oförändrad lastbilstrafik krävs: Förutsättningar skapas för att 30 % av transporter med tung lastbil som är över 300 km flyttas över till järnväg och sjöfart till 2030 (50 % till 2050). Samordning av godstransporter i staden så att mängden lastbilsrörelser (fkm) i staden minskar med 20–30 % jämfört med prognos. Fyllnadsgrad och ruttoptimering ökar så det leder till 10 % effektivare fjärrtransporter (minskat trafikarbete) Hälften av alla rundvirkestransporter och cirka 15 % av övriga fjärrtransporter sker med längre och tyngre fordon Kombinera med generella styrmedel i form av drivmedelsskatter och kilometerskatt

Kritiska faktorer energieffektivisering För att till 2030 åstadkomma, 25 % effektivare fjärrlastbilar, elektrifiering av distribution i staden och 15 procent effektivare användning krävs: Att det finns ett utbud på EU marknaden Nationella styrmedel så att denna utveckling sker även här Även nordiska kombinationer utvecklas minst i samma grad som Europeiska Lönsamhet i laddhybridbussar 2015-20, eldrivna 2020-25 och motsvarande för distributionslastbilar Krav på distributionslastbilar vid upphandling, från marknaden och områdeskrav Huvuddelen av trafiken håller hastighetsgränserna Sparsam körning tillämpas av majoriteten av förarna Infrastrukturen understödjer ett sparsamt körsätt

Kritiska faktorer förnybar energi För att till 2030 åstadkomma, 20 TWh biodrivmedel, 4,5 TWh el och över 80 procent lägre användning av fossil energi krävs: Minskad trafik, energieffektivisering och elektrifiering bidrar till att energianvändningen minskar med 55-60 procent Utveckling av produktions- och distributionskapacitet för biodrivmedel En fordonsflotta kompatibel med dessa drivmedel Två vägar (sannolikt kombination av dem) Drop-in drivmedel Drivmedel för dedikerade fordon Satsning på dedikerade drivmedel förutsätter att det finns fordonsmodeller tillgängliga internationellt Laddinfrastruktur för personbilar och tunga stadsfordon (på sikt även för fjärrlastbilar)

Slutsatser Utsläppen från lastbilstrafiken minskar genom energieffektivare fordon och användning samt ökad andel förnybar energi Samtidigt ökar gapet till klimatmålen med nuvarande utveckling För att nå målen krävs en kombination av åtgärder förbättrad logistik och överflyttning till mer energieffektiva trafikslag energieffektivare fordon och användning ökad andel förnybar energi genom biodrivmedel och elektrifiering Sverige har att vinna på att vara en föregångare. En föregångare som går att följa.

Reflektioner utifrån KNEG och FFF Tron att det inte behöver vara dyrare att köra miljöanpassat stämmer oftast också med verkligheten. Sparsam körning. Många energieffektiviseringsåtgärder på fordon har kort återbetalningstid. Biodrivmedel kan innebära högre kostnader men om det görs samtidigt som effektivisering av fordon och logistik behöver inte totala kostnader öka. Minskad energianvändning innebär att man är bättre rustad för högre bränslepriser.

Reflektioner utifrån KNEG och FFF Upphandling är ett kraftfullt verktyg att minska koldioxidutsläppen. Viktigt att inte styra mot enskilda åtgärder utan på vad som ska åstadkommas – t.ex. en given utsläppsreduktion. Teknik står ofta i fokus – glöm inte logistiken. Samarbete mellan leverantörer och transportköpare för att hitta effektiva åtgärder och arbetssätt.

Reflektioner utifrån KNEG och FFF Stor tilltro till att utsläppen kan minskas idag men potentialen är mycket större till 2030. Bedömd potential idag stämmer relativt väl med KNEG och Fossilfriutredningens tidigare bedömningar. Ingen större tro att potentialen ökar till 2030. Såväl KNEG som Fossilfriutredningen har dock visat på åtgärdspotential att minska utsläppen med 80 procent eller mer till 2030 jämfört med 2010 genom att kombinera olika åtgärder. Kunskapen om potentialerna på sikt och vilka åtgärder som det kräver behöver öka.

Reflektioner utifrån KNEG och FFF Men om det nu är så att det kan vara billigare varför görs inte mer? Är transporter för billiga? Är kostnaden för låg i förhållande till varuvärdet? Tar kunden hellre en marginellt högre kostnad än kräver effektiviseringar? Sannolikt krävs ytterligare styrmedel. Fossilfriutredningen har lagt ett stort antal förslag. Ställ krav!