Erfaringer fra rydding under vann

SKRÄPDYKARNA 2017 -2018 Skapar ett sammanhang för fritidsdykare som vill göra skräpdyk Genom nyhetsbrev, annonser och sociala medier uppmuntrades dykare till att utföra och rapportera in sina skräpdyk Ett skräpdyksprotokoll upprättades för att öka möjligheten till att få in användbar statistik Med Håll Sverige Rents skräpdykskampanj lyfter den insats som dykare gör runtom i landet, samtidigt som vi får en bättre bild av skräpläget på våra bottnar. Skräpdyk är ett bra sätt att visa allmänheten hur mycket skräp som finns under ytan, och därigenom öppna upp för ett bredare samtal om marin nedskräpning. Kampanjen skapar ett sammanhang för fritidsdykare som vill göra skräpdyk. Genom kampanjen skapar vi ett nätverk av dykare som intresserar sig för miljöfrågor, vi kan sprida kunskap inom nätverket om marint skräp och får också kunskap tillbaka när dykarna rapporterar in sina fynd. Kampanjen inleddes med att Håll Sverige Rent deltog på den åriga dykmässan där vi spred information om kampanjen samt pratade om marint skräp och förlorade fiskeredskap. Genom nyhetsbrev, annonser och sociala medier uppmuntrades dykare till att utföra och rapportera in sina skräpdyk. Ett skräpdyksprotokoll upprättades för att öka möjligheten till att få in användbar statistik.

Åren 2017-2018 har Håll Sverige Rent i samarbete med Dive Team arrangerat ett skräpdyk i Lysekil på ”Skräpdykets dag” för att visa upp för allmänheten vad det finns för skräp under ytan. Första året anordnades också en skräpdykskurs för dykarna samt seminarier för allmänheten om marint skräp med Joakim Odelberg. Under själva skräpdyket deltog 30 dykare och nästan 100 besökare kom och tittade. Vattenmannen och Speed, som är kända från barnprogrammet med samma namn, stod för underhållningen på land. Under den dryga timmen som skräpdyket pågick hittade dykarna över 600 kg skräp. 2018 genomfördes Skräpdykets dag i samband med Västerhavsveckan och Lysekil Womens Match för att nå en bredare och större publik. Håll Sverige Rent hade under dagen ett tält med en utställning och frågesport om marint skräp. Dyket streamades på en TV-skärm och livekommenterades av Håll Sverige Rents Joakim Brodahl. Bedömningen är att ca 100 personer besökte tältet under dagen varav hälften även tittade på själva skräpdyket.

Totalt utfördes 157 skräpdyk under projekttiden och nästan 60 olika dykklubbar har engagerat sig i kampanjen runt om i landet.

KARTLÄGGNING AV MÄNGDEN SKRÄP I NATURHAMNAR Att med hjälp av dykare kartlägga mängden skräp vid två naturhamnar För respektive område genomfördes två dykningar, en i maj och en i oktober Allt plockat skräp vägdes och kategoriserades i olika fraktioner 20-25 m Ett delprojekt som Kungälv jobbat med är att med hjälp av dykare kartlägga mängden skräp vid två naturhamnar med stor beläggning i kommunen. En översiktlig kartläggning genomfördes rörande vilka naturhamnar i kommunen som är mest besökta, och till sist valdes två områden ut av kommunen för en test av detta arbetssätt. (Utkäften vid södra Klåverön samt Smörsund vid norra Koön) Kommunen hade redan en färdig upphandling rörande dykartjänster eftersom sådana tjänster ofta behövs i samband med skötsel av kommunala hamnar. För respektive område genomfördes två dykningar, en i maj och en i oktober för att se på vad som tillkommit under sommarsäsongen. En remsa på 20-25 meter ut från strandlinjen på naturhamnarna genomsöktes och städades i respektive område. Allt upplockat skräp vägdes och katalogiserades i olika fraktioner. Dykningarna dokumenterades delvis med filmkamera och fotografier av dykning och uppsamlat skräp togs

Kostnad per kg insamlat skräp Under dyken hittades framförallt ”tungt” skräp, dvs glas/porslin, textilier och metall. Kostnaderna för dyken blev ganska höga Total kostnad Insamlad skräpmängd Kostnad per kg insamlat skräp Kartläggning av mängden skräp m.h.a dykare 130 000 SEK 67 kg 1 934 SEK Utmaningar: Även fast det var god sikt vid dyken, hade vissa ytor ett tjockt lager med olika brunalger vilket gjorde att mindre föremål inte gick att se och i de delar med platt mjukbotten finns fastsittande tång och alger som täcker delar av botten vilket försvårar avsökningen ytterligare. Det fanns också stora områden med ålgräs. KLICK Gemensamt för båda dykningarna var att man framför allt hittade ”tungt” skräp, dvs glas/porslin, textilier och metall. Plast förflyttar sig lättare med vågor. Den plast som plockades upp var till övervägande delen mjukplast, bland annat en hel del plastpåsar. En mindre mängd PET-flaskor förekom också. Vid dykningarna på hösten bedömdes att relativt liten del av det upplockade skräpet härrörde från sommaren 2016. Det var framför allt äldre skräp, som inte hade hittats vid vårdykningen. Kostnaderna för dessa dykningar blev ganska hög. Två personer deltog och arbetet genomfördes under totalt 4 dryga heldagar plus rapportskrivning och vägning av skräp. Till detta kommer kommunens kostnad för planering och samordning mm. Totalt bedöms kostnaden till ca 130 000 kronor, det ger en kostnad på 1934 kronor per kg insamlat skräp. Det kan jämföras med en bedömd kostnad för kommunens övriga ordinarie strandstädning under 2016. Den hamnade på 835 000 kronor. Den insamlade skräpmängden var 16 575 kg, vilket ger en kostnad på 50 kronor per insamlat kg skräp. Den verkliga kostnaden är dock högre eftersom delar av arbetskraften betalas med statliga medel (stödanställningar). Trots detta kan man med denna översiktliga jämförelse konstatera att miljöeffekten per satsad krona blir betydligt större i den ordinarie strandstädningen än i det genomförda dykprojektet.

Kostnad per kg insamlat skräp Under dyken hittades framförallt ”tungt” skräp, dvs glas/porslin, textilier och metall. Kostnaderna för dyken blev ganska höga Total kostnad Insamlad skräpmängd Kostnad per kg insamlat skräp Kartläggning av mängden skräp m.h.a dykare 130 000 SEK 67 kg 1 934 SEK Kommunens övriga ordinarie strandstädning 835 000 SEK 16 575 kg 50 SEK Utmaningar: Även fast det var god sikt vid dyken, hade vissa ytor ett tjockt lager med olika brunalger vilket gjorde att mindre föremål inte gick att se och i de delar med platt mjukbotten finns fastsittande tång och alger som täcker delar av botten vilket försvårar avsökningen ytterligare. Det fanns också stora områden med ålgräs. KLICK Gemensamt för båda dykningarna var att man framför allt hittade ”tungt” skräp, dvs glas/porslin, textilier och metall. Plast förflyttar sig lättare med vågor. Den plast som plockades upp var till övervägande delen mjukplast, bland annat en hel del plastpåsar. En mindre mängd PET-flaskor förekom också. Vid dykningarna på hösten bedömdes att relativt liten del av det upplockade skräpet härrörde från sommaren 2016. Det var framför allt äldre skräp, som inte hade hittats vid vårdykningen. Kostnaderna för dessa dykningar blev ganska hög. Två personer deltog och arbetet genomfördes under totalt 4 dryga heldagar plus rapportskrivning och vägning av skräp. Till detta kommer kommunens kostnad för planering och samordning mm. Totalt bedöms kostnaden till ca 130 000 kronor, det ger en kostnad på 1934 kronor per kg insamlat skräp. Det kan jämföras med en bedömd kostnad för kommunens övriga ordinarie strandstädning under 2016. Den hamnade på 835 000 kronor. Den insamlade skräpmängden var 16 575 kg, vilket ger en kostnad på 50 kronor per insamlat kg skräp. Den verkliga kostnaden är dock högre eftersom delar av arbetskraften betalas med statliga medel (stödanställningar). Trots detta kan man med denna översiktliga jämförelse konstatera att miljöeffekten per satsad krona blir betydligt större i den ordinarie strandstädningen än i det genomförda dykprojektet.

Framtida dykningar bör ske med ideella föreningar Det skräp som plockades upp i dykningarna inte var lika miljöfarligt som det som plockas i den ordinarie strandstädningen Andelen plast var betydligt lägre (20%) och inga miljöfarliga behållare, t ex oljedunkar plockades upp i dykningarna Framtida dykningar bör ske med ideella föreningar En annan slutsats är att det skräp som plockades upp i dykningarna inte var lika miljöfarligt som det som plockas i den ordinarie strandstädningen. KLICK Andelen plast var betydligt lägre och inga miljöfarliga behållare, t ex oljedunkar plockades upp i dykningarna, något som sker regelbundet i den ordinarie strandstädningen. Kungälvs slutsats blev därmed att inte fortsätta med fler dykningar i naturhamnar i Ren Kustlinjeprojektet. Eventuella framtida projekt med dykningar kommer iså fall att ske i samarbete med ideella insatser från dykarklubbar etc.