PROJEKT Schakt- massor Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PROJEKT Schakt- massor Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning.
Advertisements

MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Maria Ågren, Generaldirektör för Naturvårdsverket
En översyn av riksintressen pågår
Miljöjurist Dr Margaretha Svenning. Recipientfokus snarare än MKN fokus.
Miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten och Egenkontroll med fokus på riskbedömning Umeå, 20 februari 2013 Lisa Redin Projektledare Miljösamverkan.
Kartläggning av användning och utsläpp av kemiska ämnen från tillståndspliktig verksamhet inom S. Östersjön vattendistrikt.
Effektiv miljötillsyn Ett projekt för Ökat Lärande och Hälsa.
Miljöjurist Dr Margaretha Svenning. Tillståndsplikt för verksamheter enligt miljöbalken (environmental act) Tillstånd (permissions) prövas av länsstyrelsen.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/18/EU av den 4 juli 2012 om åtgärder för att förebygga och begränsa faran för allvarliga olyckshändelser där.
Tillsynsvägledning enligt Miljöbalken
Avfall på villovägar Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning.
Välkommen till ESF:s seminarium
Om energieffektivisering och miljöbalkstillsyn Miljöjurist Dr. Margaretha Svenning.
Tillsyn Tillsynarens roll och komptens Villkor för effektiv tillsyn
Masshantering i samband med ett större infrastrukturprojekt – exempel från Uppsala kommun Trafikverkets utbyggnad av dubbelspår genom Gamla Uppsala.
SAMRÅD Miljöjurist Dr Margaretha Svenning. Innehåll: Lokalisering, omfattning, utformning, miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Projektledning.
Delfinansiering vid begränsat ansvar Staten kan gå in med finansiering när: Verksamhetsutövaren eller fastighetsägaren enligt skälighetsbedömning (10 kap)
Nedlagda kommunala deponier
Uppföljning av reformen skydd mot olyckor. Reformens intentioner Ökat skydd mot olyckor och skador Stärkt förebyggande arbete Tydligare ansvarsförhållanden.
Efterbehandlingens ABC En översiktlig introduktion till efterbehandling av förorenade områden.
Tillsyn efterbehandling en introduktion till tillsyn över efterbehandling av förorenade områden.
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1/9 Naturvårdsverkets utgångspunkter för efterbehandling av förorenade områden.
Ledarskapsprogrammet 18 kommuner deltar (totalt 25 personer) Förslag till fördjupningsdagen: o Feedbackövning. Vad har de olika grupperna nått för insikter/resultat?
Länsstyrelsens tillsynsansvar
Miljösamverkan Skånes projekt avfall
Förslag till ”Flerårsplan för länsprojekt ” Arbetsgrupp Ulrika Wahlström, Helena Lindström, Malin Ahlm, Daniel Granström, Erica Tallberg och Charlotte.
Miljösamverkan Skåne Verksamhetsplan
”Röksvampen” Stefan Lundberg Conny Svensson.
Mälarlänsutbildningen 28 sept
Detaljplan enligt nya PBL seminarium på länsstyrelsen Sammanställning av diskussionsfrågor.
Vad är ett förorenat område?. Vilka risker finns? Risk för hälsa och miljö Risk för spridning i mark och ytvatten Förorening av vattentäkter Begränsar.
Vattenförvaltning och vattenrådens roll
Träff Miljökonsulter Rune Brandt. Miljöskydd Länsstyrelsen Miljöinspektörer kommun Branschspecifik TVL Länsmiljöträff Miljöchefer 2 ggr/år.
Pilotlänens rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal om energi- och klimatarbetet.
Länsstyrelsensinformation vid Länsträffen i Skinnskatteberg Länsstyrelsens information vid Länsträffen i Skinnskatteberg  Personalförändringar på Miljöenheten.
Tillsyn – Vattenskyddsområde
Förordning (2011:1237) om miljöprövningsdelegationer
Länsmiljöchefsträff den 22 maj 2015 Miljösamverkan Skåne utmaningar mm VP – planeringslägetplaneringsläget Utökning av projektledartjänst 10-
Fastighetsägarens ansvar för förorenade fastigheter
Tillsyn och insyn i fristående verksamhet Omfattning i Kristianstad december fristående förskolor,777 barn 2fristående fritidshem407 barn 2fristående.
Myh.se Kvalitetsarbete konst-och kulturutbildningar Utvecklingsarbete Steg 1 utarbeta en strategi för kvalitetsarbetet Arbetsmetod: diskussion med konstnärliga.
Från Undersökning till åtgärder - Förändras länsstyrelsens roll? Tobias Berglin.
Tillsynens juridik och dilemman Miljöjurist, Dr Margaretha Svenning.
Journaldokumentation  Lagar  Föreskrifter  Definitioner.
Energitillsyn Martina Berg. Privat och offentlig samverkan Lokal, regional, nationell och internationell samverkan AnalysTeknikEnergieffekt ivisering.
Incitament för energieffektivisering Bakgrund till projektet: -Ett projekt finansierat av Nationella regionalfondsprogrammet Att stödja övergången.
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Miljötillsyn och sanktioner - en tillsyn präglad av ansvar, respekt och enkelhet (SOU 2017:63) Kerstin hälsar välkomna.
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Miljösamverkan Skånes projekt avfall
Miljömålsrådet och länsstyrelserna
Länsstyrelsen tillsynsvägledningsuppdrag
Nationellt genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Återanvändning av avfall
777 förslag Annika Nilsson Tomas Chicote
Enhetlig myndighetsutövning
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Jeanette Schlaucher Miljöstrategiska enheten Länsstyrelsen Skåne Hej!
Miljösamverkan östra Skaraborg
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet
Kortsiktig /Långsiktig effekt
Inriktnings- och samordningsfunktion på lokal nivå
Presentationens avskrift:

PROJEKT Schakt- massor Miljöjurist, Dr. Margaretha Svenning

”Ingenting försvinner - och allting sprider sig” Att arbeta med hela miljöbalken och ett rörligt miljöproblem innebär att förstå:   ”Ingenting försvinner - och allting sprider sig”

. . . . Vad händer med schaktmassorna? 2011 startades ett statligt-kommunalt samprojekt kring hanteringen av schaktmassor Frågor: Är det alltid ok att använda schaktmassor märkta KM och MKM för anläggnings- och andra ändamål? Bör vi kanske använda nya synsätt, där belastningstållighet hos recipienten inkluderas? Kan vi testa ramarna med hjälp av juridik och tillsynsåtgärder? Hur kan vi mäta? . . . .

Projektmål Myndigheterna ska få en bättre bild av hur massor för anläggningsändamål hanteras genom att bedriva tillsyn längs hela masshanteringskedjan. Myndigheterna ska tillämpa ett likvärdigt kravställande utifrån miljöbalken. Spridning av erfarenheter mellan tillsynsmyndigheterna.   Fler tillsynsmyndigheter ska börja med systematisk tillsyn utifrån gemensamt överenskomna riktlinjer i projektet.   Fler tillsynsmyndigheter ska börja kräva provtagning i förhållande till bakgrundshalter.   Bättre kunskap kring enskilda verksamhetsutövare som dominerar den regionala marknaden. Verksamhetsutövarna får klara och entydiga besked om hur massorna ska hanteras.   Verksamhetsutövarna inom branschen genomför en bättre egenkontroll samt att den felaktiga hanteringen av schaktmassor minskat.

Legala grundbultar i pilotprojektet   ” Tillsynsvägledande myndigheter ska aktivt verka för samordning och samverkan i frågor om tillsynsvägledning” (3 kap 1 § miljötillsynsförordningen) ”Tillsynsmyndigheterna ska samordna tillsynen om det är ändamålsenligt och möjligt. För att förebygga brott mot miljöbalken och för att effektivt hantera sådana brott, ska länsstyrelsen verka för samarbete mellan polismyndigheter, åklagarmyndigheter och de myndigheter som svarar för tillsyn enligt miljöbalken” ( 1 kap 17 § miljötillsynsförordningen)

. . . . . . Pilotprojektets heta frågor… Samverkansformer när vi endast ser toppen av ett ”avfallsberg” Handboken 2010:1 och att använda bakgrundshalter som ”tillsynsnivå” Naturliga halter Provtagning och tillsynsmetodik Avvägningsfrågor och kravställande Tillsynshantering hela masshanterings- kedjan . . . . .

. . . . . Resultaten utifrån uppställda projektmål  Klar framgång med avseende på följande projektmål:   ”Myndigheterna får en bättre bild av hur massor för anläggningsändamål hanteras genom att bedriva tillsyn längs hela masshanteringskedjan”.   ”Bättre kunskap kring enskilda verksamhetsutövare som dominerar den regionala marknaden. Detta är också en förutsättning för effektiv tillsyn och en bra utgångspunkt för likvärdiga bedömningar”.   ”Verksamhetsutövarna får klara och entydiga besked om hur massorna ska hanteras”. ”Genom att utveckla tillsynen gemensamt mellan myndigheter bedömer vi att vi efter avslutat projekt kommer att ha åstadkommit en mer effektiv hantering av själva miljöproblemet, massor för anläggningsändamål, i enlighet med Naturvårdsverkets handbok 2010:1 ”Återvinning av avfall i anläggningsarbeten”, och därmed inlett ett arbete med tydligt avstamp i den nya miljötillsynsförordningen (SFS 2011:13)”. För tidigt att avgöra: ”Verksamhetsutövarna inom branschen genomför en bättre egenkontroll samt att den felaktiga hanteringen av schaktmassor minskat”. Länsstyrelsen konstaterar dock vad det gäller samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken, att dessa möjligen minskat något i antal. . . . .

Hur arbetar vi vidare? . Viktiga frågor att hantera 2012 inför en uppstart av ett nytt utvidgat projekt 2013 är utifrån länsstyrelsens förslag bl a: Lakbarhet vid användning av avfall vid återställning av täkter och andra anläggningsändamål Mallar för förelägganden Information till branscherna Myndighetskontaktnät Tillsynsansvar mellan myndigheter Diskussion kring var medel för ett nytt och utvidgat projekt kan äskas och hur frågorna hanteras i VP 13 Krav på provtagningar . . . . . .

ARBETSMATERIAL Inledning inledning till miljösamverkan Skånes nätmaterial.docx Användning av schaktmassor Användande av massor 10 dec.docx   Information om schaktmassor 121205 Information om hantering av massor (2).doc Informationsbroschyr Checklista schaktmassor3 (2).doc Beslutsförslag 2012-12-20 - Beslutsförslag för hantering av förorenade schaktmassor2.docx Allt finns samlat på http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/miljosamverkanskane/Sv/projekt/pagaende-projekt/Pages/fororenade-schaktmassor.aspx