Den klassiska handelsmodellen Föreläsning Den klassiska handelsmodellen Baseras på kapitel 1 - 3 samt sidorna 115 och 116 i Husted Melvin

Exportens utveckling över tid.

Viktiga frågor inom handelsteori Varför uppstår internationell handel? Vilka varor och tjänster kommer ett land att importera och vilka kommer det att exportera? Vilka fördelar får vi av att handla med andra länder och vilka nackdelar uppkommer? Vilka grupper i samhället gynnas och vilka missgynnas? Hur påverkas priser av internationell handel? Hur påverkas producerad och konsumerad kvantitet av olika varor när länder börjar handla med varandra? Vad blir effekten på löner och kapitalavkastning när länder börjar handla med varandra?

Positiv respektive normativ analys I en positiv analys försöker man beskriva vad som kommer att hända så objektivt som möjligt. Vilka effekter uppkommer om vi gör en viss förändring av handelspolitiken. I en normativ analys försöker man ge en rekommendation om vad som bör göras. Vilken typ av handelspolitik bör vi ha, ska vi öka eller minska tullarna i EU.

Modeller Partiella modeller Allmän jämviktsmodeller För att analysera dessa frågor kommer vi att använda matematiska modeller. Dessa modeller kan del illustreras grafiskt dels beräknas numeriskt. Grafen är ofta ett stöd som underlättar den numeriska beräkningen. Partiella modeller I partiella modeller studeras en marknad (en vara) i taget. Allmän jämviktsmodeller I allmän jämviktsmodeller studeras mer än en marknad samtidigt. Till en början kommer vi att använda allmän jämviktsmodeller med 2 varor. Vi kan då se vad som kommer att exporteras och vad som kommer att importeras. När vi studerar handelspolitik kommer vi att använda partiella modeller och studera en vara i taget.

Den klassiska handelsmodellens antaganden: Alla aktörer agerar rationellt. Konsumenter maximerar sin nytta Producenter maximerar sin vinst 2. Två produkter och två länder: Kan tyckas som en grov förenkling av en värld med många länder och nästan oändligt många olika slags produkter, men de flesta resultat som vi kan visa i den enkla modellen går att generalisera till den verkliga världen. Genom att göra den här förenklingen kan vi illustrera teorierna i två dimensionella figurer.

Beteendet styrs av relativpriset, inte av priset i kronor. Om konsumenten väljer mellan att köpa äpplen eller att köpa bananer beror det på huruvida priset på äpplen stiger mer eller mindre än priset på bananer. Det viktiga är således relationen mellan priset på äpplen och priset på bananer. Ingen penningillusion. Om 𝑃 𝑆 𝑃 𝑇 =𝑘 är en enhet S lika mycket värd som k enheter T och 1 enhet T är lika mycket värd som 1 𝑘 enheter S Om 𝑃 𝑆 𝑃 𝑇 =𝑘 så är ∆𝑄 𝑇 ∆ 𝑄 𝑆 =𝑘

Beteendet styrs av relativpriset, inte av priset i kronor. Konsumentens budgetrestriktion om: 𝑃 𝑇 =10 𝑃 𝑆 =20 Inkomst= 200 Visar alla kombinationer som ger producenten en inkomst av 200 vid priserna: 𝑃 𝑇 =10 𝑃 𝑆 =20 Eller om: 𝑃 𝑇 =20 𝑃 𝑆 =40 Inkomst = 400 Visar alla kombinationer som ger producenten en inkomst av 400 vid priserna: 𝑃 𝑇 =20 𝑃 𝑆 =40 I ett land är nationalinkomsten inkomsterna från försäljningen av det vi producerar, men samtidigt konsumenternas budgetrestriktion.

Om du får en löneökning är det inte säkert att du får det bättre, det beror på hur mycket priserna stiger.

4. Ländernas tillgång av produktionsfaktorer är given och teknologin är given. Full sysselsättning. => produktionsmöjlighetskurvan visar vad som kan produceras. Vid punkt D används alla produktionsfaktorer till att producera varan Stål. Textil Vid punkt E används alla produktionsfaktorer till att producera varan Textil. Vid punkt F används de flesta produktionsfaktorer till att producera Textil men en del används till att producera Stål. Vid punkt G används de flesta produktionsfaktorer till att producera Stål men en del används till att producera Textil. Stål

4. Ländernas tillgång av produktionsfaktorer är given och teknologin är given. Full sysselsättning. => produktionsmöjlighetskurvan visar vad som kan produceras. Textil Punkt H är omöjlig eftersom vi inte har så mycket arbetskraft och realkapital som krävs för att tillverka den mängden varor. Vid punkt I används inte alla produktionsfaktorer, arbetslöshet. Stål

Figur b antar en konstant alternativkostnad, i figur a har vi en tilltagande alternativkostnad. Alternativkostnaden kallas också för MRT och är lika med lutningen på produktionsmöjlighetskurvan

Orsaker till en tilltagande alternativkostnad. Antag att det behövs mycket kapital för att tillverka stål men relativt lite arbetskraft. Antag att det behövs mycket arbetskraft för att tillverka textil men relativt lite kapital. Textil Vid punkt E används alla resurser till att producera Textil. Om vi ska flytta till punkt F flyttar vi troligen kapital och de arbetare som är duktigare på att tillverka stål än att väva. Dessa resurser var inte så användbara i textilproduktionen och därmed minskar denna ganska lite. Vid Punkt G används de flesta resurser i stålproduktionen. Endast de arbetare som är duktigast på att väva är kvar i textilindustrin. Om dessa flyttas till stål-industrin ökar stålproduktionen ganska lite, medan textilproduktionen sjunker kraftigt. Stål

Förutsättningar för konstant alternativkostnad Alla arbetare har samma kunskaper och samma talanger. (orealistiskt) Alla produkter produceras med samma proportion mellan kapital och arbetskraft. (Advokatkonstoret behöver lika mycket maskiner per arbetare som stålverket, orealistiskt) I den klassiska handelsmodellen antar vi konstant alternativkostnad. Nackdelen med det är att det blir mindre realistiskt, fördelen att det blir enklare att räkna. För vissa frågeställningar duger denna modell tillräckligt bra. I Heckscher Ohlin modellen (faktorproportionsmodellen) antas tilltagande alternativkostnad. Mer realistiskt modell som ger oss möjlighet att dra fler olika typer av slutsatser.

5. Perfekt konkurrens och inga externa effekter. 6. Produktionsfaktorerna kan röra sig mellan olika industrier i samma land 7. Konsumenternas aggregerade beteende kan illustreras med en uppsättning indifferenskurvor. Indifferenskurvans lutning kallas MRS och anger hur mycket vi är beredda att avstå från ena varan för att få ytterligare en enhet av den andra varan.

I optimum är MRS = MRT

Allmän jämvikt i en sluten ekonomi Vilken mekanism ger oss rätt relativpris Ost 2 1 Vin

Allmän jämvikt i en sluten ekonomi Ost Antag att priserna för närvarande är enligt den blå prislinjen. Konsumenterna vill köpa mer vin är vad producenterna vill sälja, producenterna vill sälja mer ost än vad konsumenterna vill köpa. Vinpriset stiger och ostpriset faller. P E C 2 1 Vin Vi kan producera var vi vill på produktionsmöjlighetskurvan. Men om ni inte har tillgång till internationell handel måste vi konsumera i samma punkt. På en oreglerad marknad anpassar sig priset så att vi hamnar i en punkt där MRS = MRT. Den punkten maximerar vårt välstånd.

8. Produktionsfaktorerna kan inte röra sig mellan olika länder 9. Det finns inga handelshinder för varor och tjänster. 10. Exporten måste betala för importen (Nettoexporten = 0) 11. Arbetskraften är den enda relevanta produktionsfaktorn 12. Konstant skalavkastning (Arbetskraftsåtgång per producerad enhet är oberoende av produktionsnivå) Den klassiska handelsmodellen bygger på dessa 12 antaganden

Alternativkostnaden för att producera stål: Land A. Det åtgår 3 arbetstimmar för att producera en enhet stål. På den arbetstiden kan man producera 3 / 6 = 0,5 enheter textil. MRT = 0,5 (enheter textil per enhet stål) Land B. Det åtgår 12 arbetstimmar för att producera en enhet stål. På den arbetstiden kan man producera 12 / 4 = 3 enheter textil. MRT = 3 Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 4 Arbetskraftstillgång 12 000 9 600 Alternativkostnaden för att producera textil: Land A. 6 / 3 = 2 enheter stål. MRT = 2 (enheter stål per enhet textil) Land B. 4 / 12 = 0,33 enheter stål. MRT = 0,33 (enheter stål per enhet textil)

Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 4 Arbetskraftstillgång 12 000 9 600 Om länderna enbart producerar stål kan de producera: Land A: 12 000 / 3 = 4 000 enheter stål Land B: 9 600 / 12 = 800 enheter stål Om länderna enbart producerar textil kan de producera: Land A: 12 000 / 6 = 2 000 enheter textil Land B: 9 600 / 4 = 2 400 enheter textil

T S Produktionsmöjlighetskurvor Om länderna enbart producerar stål kan de producera: Land A: 12 000 / 3 = 4 000 enheter stål Land B: 9 600 / 12 = 800 enheter stål Om länderna enbart producerar textil kan de producera: Land A: 12 000 / 6 = 2 000 enheter textil Land B: 9 600 / 4 = 2 400 enheter textil 3 000 2 000 MRT=-0,5 1 000 MRT=-3 Land A Land B 1 000 2 000 3 000 S

T S Produktionsmöjlighetskurvor produktion Stål Textil Land A 2 000 Antag att båda länderna väljer att använda halva arbetskraften till vardera produkten. 3 000 produktion Stål Textil Land A 2 000 1 000 Land B 400 1 200 Totalt 2 400 2 200 2 000 1 000 Land A Land B 1 000 2 000 3 000 S

T S Produktionsmöjlighetskurvor produktion Stål Textil Land A 4 000 Land B 2 400 Totalt 3 000 Antag att båda länderna väljer att specialisera sig på det de gör bäst. 2 000 Genom specialisering kan total produktionen öka, sedan kan vi handla med varandra för att byta till oss det vi är mindre bra på att producera själva 1 000 Land A Land B 1 000 2 000 3 000 S

Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 8 Arbetskraftstillgång 12 000 9 600 Här är land B sämre på produktionen av båda varorna. Alternativkostnaden för att producera stål: Land A. 3 / 6 = 0,5 enheter textil. MRT = 0,5 (enheter textil per enhet stål) Land B. 12 / 8 = 1,5 enheter textil. MRT = 1,5 Alternativkostnaden för att producera textil: Land A. 6 / 3 = 2 enheter stål. MRT = 2 (enheter stål per enhet textil) Land B. 8 / 12 = 0,67 enheter stål. MRT = 0,67

Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 8 Arbetskraftstillgång 12 000 9 600 Om länderna enbart producerar stål kan de producera: Land A: 12 000 / 3 = 4 000 enheter stål Land B: 9 600 / 12 = 800 enheter stål Om länderna enbart producerar textil kan de producera: Land A: 12 000 / 6 = 2 000 enheter textil Land B: 9 600 / 8 = 1 200 enheter textil

T S Produktionsmöjlighetskurvor produktion Stål Textil Land A 3 000 Antag att båda länderna väljer att använda en fjärdedel av arbetskraften till textilproduktionen. produktion Stål Textil Land A 3 000 500 Land B 600 300 Totalt 3 600 800 2 000 1 000 Land A Land B 1 000 2 000 3 000 S

T S Produktionsmöjlighetskurvor produktion Stål Textil Land A 4 000 Antag att båda länderna väljer att specialisera sig på det de gör bäst. produktion Stål Textil Land A 4 000 Land B 1 200 Totalt 3 000 Även när ena landet är sämre på båda produkterna kan total produktionen öka genom specialisering, sedan kan det land som är sämst på båda byta till sig den vara som det är relativt sämst på. 2 000 Land A 1 000 Land B 1 000 2 000 3 000 S

Alternativkostnaden för att producera textil: Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 8 Arbetskraftstillgång 12 000 9 600 Här är land B sämre på produktionen av båda varorna. Alternativkostnaden för att producera textil: Land A. 6 / 3 = 2 enheter stål. MRT = 2 (enheter stål per enhet textil) Land B. 8 / 12 = 0,67 enheter stål. MRT = 0,67 Land B specialiserar sig på textil för att det är de relativt sett minst dåliga på. Land B har lägre alternativkostnad i produktionen av textil än vad Land A har. Vi säger att Land B har en komparativ fördel i Textil trots att Land A har en absolut fördel i båda varorna..

Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 8 Arbetskraftstillgång 12 000 9 600 Här är land B sämre på produktionen av båda varorna. Alternativkostnaden för att producera stål: Land A. 3 / 6 = 0,5 enheter textil. MRT = 0,5 (enheter textil per enhet stål) Land B. 12 / 8 = 1,5 enheter textil. MRT = 1,5 Alternativkostnaden för att producera textil: Land A. 6 / 3 = 2 enheter stål. MRT = 2 (enheter stål per enhet textil) Land B. 8 / 12 = 0,67 enheter stål. MRT = 0,67

Om land A enbart producerar Stål och Land B enbart producerar textil kommer produktionen att maximeras. Länderna kan sedan byta produkter med varandra. Land A exporterar Stål och Land B exporterar textil. Men vad kommer relativpriset på världsmarknaden att bli? För att Land A ska välja att endast producera stål måste 𝑃 𝑆 𝑃 𝑇 vara minst 0,5 För att Land B ska välja att enbart producera textil måste 𝑃 𝑆 𝑃 𝑇 vara lägre än 1,5. Världsmarknadspriset kommer att hamna i intervallet mellan 0,5 och 1,5 (Det kommer att vara lika med konsumenternas MRS när de konsumerar 4 000 stål och 1200 textil men vi har ingen information om nyttofunktionen.) Låt oss anta att när länderna börjar handla med varandra så visar det sig att relativpriset blir 1. Dvs priset är lika högt på båda produkterna. Låt oss vidare anta att Land B vid det priset kommer att importera 600 enheter stål och exportera 600 enheter textil.

T T S S Om Land B importerar 600 enheter stål måste land A exportera 600 enheter stål. Om Land B exporterar 600 enheter textil måste land A importera 600 enheter textil. Terms of Trade är det relativa priset på världsmarknaden. Terms of Trade är också vår konsumtionsmöjlighetskurva eftersom den visar alla kombinationer av de båda varorna som vi kan köpa för de pengar vi får när vi säljer vår produktion.

Handeln styrs av komparativa fördelar inte av absoluta fördelar Handeln styrs av komparativa fördelar inte av absoluta fördelar. Därför kan Land B exportera textil trots att de är sämre på att producera textil än vad Land A är. Hur kommer det sig? Om handeln styrdes av absoluta fördelar så skulle Land B inte exportera något alls men importera mycket. De skulle ha ett gigantiskt bytesbalansunderskott. Vilka mekanismer kan förhindra detta?

Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 8 Ett litet räkneexempel: Antag att Land B använder rupies och land A använder dollar. Lönen i Land B är 1 000 rupie och i Land A 100 dollar. Växelkursen är 10 rupie per dollar. Båda produkterna är billigare i Land A, eftersom ingen vill köpa från Land B vill ingen växla till sig rupies. Många vill köpa från Land A och växla till sig dollar. Detta leder till att Dollarn apprecierar. Priser i nationell valuta Land A Land B Stål 300 12 000 Textil 600 8 000 Priser i dollar Land A Land B Stål 300 1200 Textil 600 800

Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 8 Ett litet räkneexempel: Antag att Land B använder rupies och land A använder dollar. Lönen i Land B är 1 000 rupie och i Land A 100 dollar. Antag att Växelkursen på dollarn apprecierar till 14 rupie per dollar. Nu är stål billigast i Land A och Textil billigast i Land B. ToT är 300 571 =0,525 vilket ligger i det intervall för Terms of Trade vi tidigare bevisade. Priser i nationell valuta Land A Land B Stål 300 12 000 Textil 600 8 000 Priser i dollar Land A Land B Stål 300 857 Textil 600 571

Antag att konsumenterna vid relativpriset 0,525 vill köpa mer än 4000 enheter stål och mindre än 1 200 enheter textil. Det skulle ge en hög efterfrågan på dollar och en låg efterfrågan på rupies. Dollarn apprecierar ytterligare produktion Stål Textil Land A 4 000 Land B 1 200 Totalt

Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Antag att Land B använder rupies och land A använder dollar. Lönen i Land B är 1 000 rupie och i Land A 100 dollar. Antag att Växelkursen på dollarn apprecierar till 35 rupie per dollar. Stål är fortfarande billigast i Land A och Textil billigast i Land B. ToT är 300 229 =1,3125 vilket ligger i det intervall för Terms of Trade vi tidigare bevisade. Vid detta relativpriset minskar efterfrågan på stål och efterfrågan ökar på textil. Därmed blir det lika med de producerade kvantiteterna. Arbetskraftsåtgång per producerad enhet Land A Land B Stål 3 12 Textil 6 8 Priser i nationell valuta Land A Land B Stål 300 12 000 Textil 600 8 000 Priser i dollar Land A Land B Stål 300 343 Textil 600 229

Vid rörliga växelkurser kommer växelkursen att anpassas så att alla länder kan exportera någonting, handeln styrs av komparativa fördelar. Konsumenternas efterfrågan på varor från olika länder styr växelkursen och därmed ToT. Vid fasta växelkurser måste motsvarande anpassningar skapas genom löneanpassningar. Men växelkursförändringen är i sig en förändring av reallönen. Från början var lönen samma i båda länderna. Vid växelkursen 10 rupie per dollar är 1000 rupie lika med 100 dollar. Vid växelkursen 14 rupie per dollar är 1000 rupie lika med 71 dollar. Vid växelkursen 35 rupie per dollar är 1000 rupie lika med 29 dollar. Reallönen i olika länder bestäms av ländernas produktivitet dvs hur mycket de kan producera per timme, men också av konsumenternas efterfrågan på den produkt man har komparativa fördelar i, eftersom efterfrågan avgör vilket pris man kan ta ut.

Forskning på den klassiska handelsmodellen MacDougall (1951) Jämförde export och arbetskraftsproduktivitet i UK och USA för 25 produkter. Eaton and Kortem utvecklade modellen till att innehålla fler länder och ta hänsyn till transportkostnader och visade att skillnader i arbetskrafts-produktivitet kan förklara stora delar av handelsmönstret