Förstudie av nationellt diagnostiskt nätverk patologi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Federativa lösningar Hur blir federativa lösningar en naturlig grund för elektronisk samverkan mellan kommuner, myndigheter, landsting, privata utförare.
Advertisements

Framtidens detaljplaner Vad görs för att möta kraven?
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Nyttorealisering på 10 min
– ny invånartjänst för hantering av läkarintyg
Avtalet mellan staten och SKL 2013 • Båda spänner över socialtjänstens olika verksamhetsområden • Inom båda områdena är hanteringen av standardiserad och.
Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen.
Socialstyrelsens tillsyn
Handlingsplan disposition
Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster): med övergripande ändamål.
NITHA - Nationellt IT-stöd för HändelseAnalyser
Svenskt Lantmäteri en viktig grund för det goda samhällsbygget
Sedan den 1 juni 2013 har den nybildade myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvaret för tillsyn av hälso- och sjukvård, socialtjänst och.
Nyttobeskrivning för pågående gemensamma IT-insatser i VG
Regional digital agenda för Östergötland
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
En presentation av enheten
Projekt Region 2015 November 2012 till juni 2013.
Välkomna till en dag om eArkiv
”Vägen mot e-samhället”
Det nationella digitala biblioteket
Säkerhetskrav vid informationsutbyte med aktörer inom vård och omsorg
SAMBA Vitalis Maria Areblad Landstingets IT-enhet Landstinget i Östergötland.
REGLAB – en mötesplats för regional utveckling. Vi möts – vi lär – vi gör  Fokus: Regional utveckling  Lärande, analys, benchmarking Medlemmarnas behov.
VÄLKOMNA! WorkShop 28 januari 2014 Samverkan i regionen och möjligheter med digitalisering inom patologi/cytologi.
Vårdval i primärvården
Nationellt samarbete eHälsa HSU Generell titel 2 remisser från SKL Den första presenterades 14 mars. Regionstyrelsen beslutade 27 mars. Remissen.
Samverkan kring öppna data © KSL 2014 Text & form: gdz / mhe.
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Landstingen och regionerna i diagram och siffror Jämförelsetal för verksamhet och.
Mina Vårdkontakter och HälsaFörMig - hur kompletterar de varandra?
Den digitala vägen till morgondagens vård & omsorg
Framtidens vårdinformationsmiljö
VÄLKOMNA! ÅRSSTÄMMA Verksamhetsberättelse tom Hälsans nya verktyg (HNV) är en ideell förening med målet att skapa tillväxt.
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Frågor och svar Svensk e-legitimation VästKom
Högspecialiserad självskadevård Vägen framåt Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa Svenska Psykiatrikongressen
Nationell Elektronisk remiss Erica Määttä Lindblad 6 april 2016.
1177 Vårdguiden på webben Anna Momcilovic, 1177-redaktör, kommunikationsenheten
1 Det kommunala uppdraget! 2 Verksamhetsidé för SKL En fråga om demokrati. SKL är en arbetsgivarorganisation för kommuner och landsting.
LOB Projektet Samarbetsprojekt mellan Polisen Kommunerna Landstinget Malin Engholm Polisen Sten Eriksson Socialtjänsten/Region Dalarna Sören Fogde Landstinget.
Ny e-hälsovision, vad händer nu? Patrik Sundström, programansvarig e-hälsa SKL Jean-Luc af Geijerstam, utredare eHälsomyndigheten Sofie Zetterström, vice.
Förberedande projekt inom temat Framtidens välfärd Fokus vård och omsorg Kompetensförsörjning inom välfärdssektorn –
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Kartläggning av huvudmännens styr- och ledningsdokument avseende hälsofrämjande hälso- och sjukvård En exempelsamling Milan Knezevic Presentation.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Antal olyckor januari-juni *2014 jämfört med medelvärde år **2015 jämfört med medelvärde år ***2016 jämfört med medelvärde år LänMedelv.
Vård i förändring med digitalisering som drivkraft
Tempen på införandet av e-hälsa
Vad är syftet med Region 2050?
Regionkommun i Dalarna 2019
Vägen till en säker läkemedelsbehandling – är vi redo för kraftsamlingen? Medverkande Hans Karlsson, avdelningschef Sveriges Kommuner och Landsting Ann.
Utredning – gemensam organisation i Norrland
För enklare verksamhetsutveckling och samverkan mot en smartare välfärd SKL har, tillsammans med GR, tagit fram en digital samverkansplattform där man.
Reglab Styrelsemöte 13 mars.
Antal olyckor januari-november
Välkommen!. Välkommen! Erika Ericsson, eHälsomyndigheten 25 april kl Nuläget för arbetet med gemensamma standarder – eHälsomyndighetens uppdrag.
SLL om tjänster för det kommunala området
Omställningen av hälso- och sjukvården
Bildspel från informationstillfällen maj 2018.
Antal olyckor januari-december
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Månadsstatistik till och med april 2017
Nationell patientöversikt
Test & Kvalitetssäkring
Programmet Stöd för första linjens digitala vård
Nationell patientöversikt
E-identitet för offentlig sektor, Efos

Rapport patologirådet
SPELPLANEN Implementering Identifierat BEHOV! Välj väg!
Presentationens avskrift:

Förstudie av nationellt diagnostiskt nätverk patologi Behov och utmaningar för patologiverksamheterna i Sverige Nytta med ett nätverk Roller i nätverket Nätverksmodellen Tjänster i nätverket Risker med att inte samarbeta Inera är ett aktiebolag som ägs av landsting och regioner. Inera koordinerar landstingens och regionernas gemensamma e-hälsoarbete. Tjänsterna används av medarbetare inom vård och omsorg, invånare och beslutsfattare.

Utmaningar för patologiverksamheten Brist på diagnostisk kapacitet Ökad komplexitet och specialisering Krav på kortare ledtider Utbildning av nya patologer Digitalisering

Patologiverksamheten i Sverige Det finns idag 31 avdelningar för klinisk patologi i Sverige och drygt 300 verksamma patologer motsvarande ca 250 heltidstjänster. Två tredjedelar av dessa är anställda på universitetslaboratorier. Det är i storleksordningen 800 000 histopatologiska remisser per år. Varje prov omfattar vanligtvis 3-9 objektglas för analys Patologin har en central roll i sjukvården för att diagnosticera sjukdomar tex: Cancer (samlingsnamn på ca 200 olika sjukdomar) Kroniska inflammatoriska sjukdomar (typbestämma och svårighetsgradera) Obduktioner (utgör ca 2% av fallen inom klinisk patologi) Inom patologin finns ett utbrett samarbete med kliniker. Det omfattar att diskutera patientfall med enskilda kliniker likväl delta i multidisciplinära konferenser, MDK.

Behovsanalys Idag finns två infrastrukturer som används för att överföra prover och svar – fax och traditionell post. I takt med att labben digitaliseras kommer inte dessa infrastrukturer att vara tillämpliga. Det behövs en infrastruktur för att överföra informationen digitalt. Slutsatser: Det behövs en ny gemensam infrastruktur för nationellt samarbete inom digital patologi En gemensam infrastruktur behöver kunna tillgodose majoriteten av patologins behov av nationellt samarbete inom diagnostik för att vara relevant. I princip alla patologiverksamheter behöver ansluta sig till en ny gemensam infrastruktur för nationellt samarbete inom patologi. En gemensam infrastruktur behöver stödja de diagnostiska standarder och riktlinjer som finns och göra det möjligt att följa upp kvalitén i genomförda analyser. En ny gemensam infrastruktur måste tillåta en dynamik i inleda/starta nya samarbeten, ansluta nya labb och förändringar i lokala tekniska lösningar. Enkelt att skicka och analysera prover

Förstudie om nationell infrastruktur för samarbete inom digital patologi Nyttan med ett nationellt nätverk tillfaller fler än Patologiverksamheterna. Även om patologiverksamheterna är de primära användarna av ett nationellt nätverk så tillfaller den stora nyttan klinikerna som får en bättre diagnostisk tjänst och patienterna som får en bättre vård på lika villkor

Befintliga samarbeten Landstinget Blekinge Region Skåne Stockholms Läns Landsting Västerbottens Läns Landsting Västernorrlands Läns Landsting Region Gävleborg Region Jämtland Härjedalen Region Uppsala Unilabs för: Norrbottens Läns Landsting Södermanlands Läns Landsting Västra Götalandsregionen (S:t Göran) ExDIN startades 2014 med finansiering från Vinnova och medverkande landsting fram till 2017-12-31 (Förlängt till 2019-06-31)

Ineras roll i ett framtida nationellt nätverk Ineras roll och ansvar kan vara att tillhandahålla en nationell infrastruktur för digital patologi vilket omfattar: Infrastrukturen uppfyller krav på funktionalitet, tillgänglighet och säkerhet Drift och underhåll av infrastruktur Stödja labb vid teknisk anslutning Teknisk support Vid behov (beroende på teknisk lösning) användarutbildning och support

Nätverksmodellen För att samarbeten ska fungera enkelt och säkert mellan många patologilabb behöver labben vara överens om gemensamma policys, riktlinjer, regler och standarder. Dessa verksamhetsregler, som är oberoende av tekniska lösningar, definieras i en nätverksmodell och omfattar bland annat: Definition av tjänster Processbeskrivningar Ansvarsfördelning mellan två patologilabb som samarbetar Kvalitetskrav på medverkande patologiverksamheter Diagnostiska standarder för exempelvis kodverk och svarsutlåtande

Arbetsgruppens roll För att kunna definiera och underhålla en gemensam nätverksmodell behöver anslutna patologilabb tillsätta en gemensam arbetsgrupp som arbetar med dessa frågor. Arbetsgruppens roll och ansvar är: Definiera, förankra och förvalta nätverksmodellen Specificera användarkrav på infrastrukturen Samverka med nationella organ så som Equalis och KVAST för relevanta frågor Vara beställare för konfiguration av gemensamma regelverk i infrastrukturen Informera om arbetsgruppens arbete för intressenter

Tjänster i nätverket - sammanställning från enkät ”Vilken rangordning sätter ni på stöd för nedanstående tjänster i en nationell infrastruktur för patologi?”

Risker med att inte etablera ett nationellt nätverk Kostsamt att etablera samarbeten. I varje enskilt fall måste tekniska lösningar installeras och överenskommelse om villkoren för samarbete göras Färre samarbeten Endast samarbeten som är omfattande kommer att etableras. Där det finns behov, men inga stora volymer kommer samarbeten sannolikt inte att etableras. Minskad precision Labb kommer att i högre grad fortsätta nyttja allmän kompetens lokalt i stället för subspecialister vilket leder till risk för sämre kvalitet. Privata alternativ Enskilda landsting kommer att kontraktera privata granskningsutförare i högre grad. Blir en privat utförare dominerande kommer de i praktiken att ha ett eget nätverk för att leverera sina tjänster Lokala alternativ Varje patologiverksamhet kommer att lösa delar av sitt behov på samma sätt som idag med extra-arbete, nyttja pensionerade patologer och ta in hyrläkare. Ineffektivt för patologer. Patologerna kommer att ha olika lösningar beroende på vem man ska granska för. Ökad administration. Varje landsting kommer att ha flera lösningar och olika rutiner för hur man samarbetar med andra landsting.

Nästa steg / Tidplan Utveckling/implementation Förstudie 2018-05 2018-12 2019-03 2020-06 Förstudie Beredningsfas/ avsiktsförklaring Utveckling/implementation av nationellt nätverk