Psykoser Tf prof Kristian Wahlbeck Psykiatriska kliniken

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Schizofreni och psykoser
Advertisements

Schizofreni och andra kroniska psykossjukdomar
Psykossjukdomar (sjukdomar i själen) Schizofreni (kluven själ) Mona Soholat, överläkare.
Strokerehabilitering Håkan Carlsson Leg. Sjukgymnast VO Neurologi och rehabiliteringsmedicin.
Stroke. Fakta insjuknar varje år insjuknar varje år är nyinsjuknanden är nyinsjuknanden 20 % är under 65 år 20 % är under.
Pedagogik för framtiden Hur lär vi oss i olika åldrar? Hur kan vi skapa bra förutsättningar för inlärning? Minnet – repetition Olika inlärningsstilar och.
Föräldraråd Nyvång Hälsa Det innefattar både ett fysiskt välbefinnande så som psykiskt och socialt.
Depression Mars Depression Epidemiologi Symptom Behandling.
Professor emerita i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper, sjukhus.
Multipel scleros. Rubrikerna  Epidemiologi  Vad beror det på?  Symtom  Behandling  Prognos.
Rutiner inför uppgraderingen av Cosmic Innan stoppet Under stoppet Efter stoppet.
STUDIETEKNIK Hur lär man sig?. H ÄLSA - Försök att få så bra sömn som möjligt - Ät ordentligt, mindre socker - Träna och promenera - Försök att få en.
Funktionstillstånd Funktionshinder Aktivitetsnedsättning.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Barn och ungdomars utveckling
Fil.Mag, med lic. doktorand Sahlgrenska Academy
Rehabilitering vid komplex smärtproblematik
Tidig upptäckt av KOL på Smålandsstenars vårdcentral
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så möter vi behovet av kris –och traumastöd i Sörmland
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015
Kvalitetsarbete - diabetes i Region Jämtland Härjedalen
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Hur formas personligheten?
Människokännedom.
Tandvårdsstöd - en god tandhälsa är livskvalité
Tidig upptäckt av KOL på Reftele vårdcentral
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kognitionspsykologi Kognition Psykologi Perception Minne Tänkande
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Nyttjande av stimulansbidraget för andra målgrupper
Att bemöta och bli bemött
Bakgrund En del av psykiatrireformen
Vi är varandras lärmiljö
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Separationer Sorg Stress Familje problem Övergrepp Mobbning Missbruk Trauma ADHD/ADD Asperger syndrom Relations Problem Förskola/skola situation Flykting.
Bilaga 2 Sysselsättning - Fokusera på om utföraren måste avsätta resurser inom varje område för att ge stöd åt den enskilde och i så fall hur mycket?
Kan man förutsäga vem som blir brottsling?
Information till alla regionens medarbetare
Läkemedelsbehandling vid demenssjukdom
Den etiska plattformen: besvarade och obesvarade frågor
Stor majoritet av befolkningen önskar skydd mot sjunkande pensioner
TAG DETTA BUDSKAP PÅ ALLVAR!
Bakgrund: KOL är underdiagnostiserat och många går utan behandling, astma likaså. Genom att tidigt identifiera riskpatienter, diagnostisera och behandla.
NYCKELFAKTORER Följande 10 faktorer är principer och verktyg som Svensk Innebandys Utvecklingsmodell bygger på.
Ung Cancer - Medlemsundersökning 2017, Närstående
Psykisk ohälsa – Ett sjukdomstillstånd eller en del av livet?
DEPRESSION Vanliga tillstånd Risken att insjukna 20% för män Risken att insjukna 40% för kvinnor C:a 15% av personer över 65 år drabbas av depression Samband.
Rehabiliteringscentrum
Ett bra bemötande är att bemöta alla olika
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
STUDENTSTÖDET Ger studierelaterat stöd till studenter med psykiska eller neuropsykiatriska funktionshinder som läser vid Uppsala Universitet
Dagrehabilitering Lasarettet i Ystad Information 2018 –
Influensavaccin till vårdpersonal
Meningsfull fritid och sociala färdigheter
Komplikationer ET Björn Andréasson.
Kommunikations-färdigheter
TAG DETTA BUDSKAP PÅ ALLVAR!
Mensutmaningen.se MENS a.
Karin Elardt leg psykolog Barn- och ungdomspsykiatrin Nässjö
Seniorprofessor, Uppsala universitet
TAG DETTA BUDSKAP PÅ ALLVAR!
Mänskliga rättigheter -
Ett bra bemötande är att bemöta alla olika
Presentation Rickard Pettersson Pappa, pedagog, regionalt skyddsombud, särbo, analytisk, skäggig och mycket mer. Något jag inte är: Bipolär, begreppet.
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
TAG DETTA BUDSKAP PÅ ALLVAR!
Föräldrar Förskola Förskolan Solägget 14 svar, 78%
Hjälp, vad skall jag göra…
Presentationens avskrift:

Psykoser Tf prof Kristian Wahlbeck Psykiatriska kliniken Helsingfors universitet 29.12.2000

Psykiatrisk nivådiagnostik PSYKOSER GRÄNSTILLSTÅND NEUROSER ångestsyndrom somatoforma syndrom ANPASSNINGSSTÖRNINGAR (kriser)

Psykos Oförmåga att särskilja inre intryck och yttre verklighet Kriterium för vård oberoende av egen vilja

Psykoser Schizofreni och andra delusionspsykoser (F2) Affektiva psykoser (F3) Organiska psykoser (F0) Toxiska psykoser (F1)

F2. Schizofreni och delusionspsykoser F21. Schizotyp störning F22. Vanföreställningssyndrom F23. Kortvariga psykotiska syndrom F24. Inducerat vanföreställningssyndrom F25. Schizoaffektiva syndrom

Schizofreni: sjukdomsbild positiva (psykotiska) symtom negativa (bortfalls-) symtom disorganisation kognitiva symtom positiva symtom flukuterar, de övriga mera stabila och interkorrelerade

Schizofreni: Diagnos (ICD-10) 1a. Tanke-eko, tankeinsättning, tankesändning 1b. Kontrollvanföreställningar 1c. Rösthallucinationer 1d. Ihållande “omöjliga” vanföreställningar 2a. Ihållande hallucinationer med vanförest. 2b. Neologismer, stört tal 2c. Katatoni 2d. Negativa symptom

Kognitiva störningar vid schizofreni Kognition -förmågan att uppfatta, tänka och lära sig >85% av patienterna har kognitiv störning -ofta sedan barndomen inlärning och minne utförande funktioner uppmärksamhet motorisk koordination språk Alla delområden störda hos sch (utom långtidsminne).

F20. Schizofreni: undertyper .0 paranoid .1 hebefren .2 kataton .3 odifferentierad .4 postschizofren depression .5 schizofrent resttillstånd .6 simplexform .9 ospecificerad

Schizofreni: epidemiologi Prevalens i Finland: 1,3% incidensen sjunker Ojämn geografisk distribution Män insjuknar tidigare än kvinnor

Schizofreni: etiologi hereditet (o.r.=10) förklarar 60-80% av prevalensen virusinfektion in utero l. neonatalt (o.r. 1,8) obstetrisk anoxi (o.r.=2) urbant boende (o.r.=1,7) tidiga miljöfaktorer könsberoende faktorer årstidsberoende faktorer födsel i januari-april 30-50% har prediktiva symtom redan i barndomen (långsam motorisk utveckling, leker helst ensamma) Tienaris adoptionsstudie: 1% om biol. modern frisk, 9% om biol. modern schizofren 3-7 graviditetsmånaden, exponering för influensa A (80% ökning i H:fors 1958=o.r. 1,8) sambandet med obstetrisk anoxi ej odiskutabelt

Schizofreni och utveckling Schizofrena har ofta haft mera motoriska störningar under barndomen senare psykomotorisk utveckling mera läs-skrivsvårigheter sämre skolprestationer lägre IQ

Hjärnans maturation Maximala antalet synapser vid 1 års ålder Neuronomorganisering i tonåren

Dopaminhypotesen dopaminblockerare effektiva vid schizofreni amfetamin ger schizofreniliknande symptom DOPAMINRECEPTORER D1, D5 D2, D3, D4

Orsaker till schizofreni Benägenhet + stress = schizofreni BIOLOGI > MILJÖ > BIOLOGI > MILJÖ >

En utvecklingsstörning vars uttrycksformer varierar i olika åldrar Vad är schizofreni? En utvecklingsstörning vars uttrycksformer varierar i olika åldrar

Schizofreni: prognos Prognos män insjuknar tidigare 1/3 kronifieras 1/3 klarar sig bra 1/3 klarar sig mycket bra män insjuknar tidigare män har sämre prognos har estrogen skyddande effekt? (23-24 år vs. 27-28 år)

Natural History of Schizophrenia Good Function Psychopathology Premorbid Prodromal Progression Stable Relapsing Poor 10 20 30 40 50 60 Age (years) Data of J. A. Lieberman. 19

Schizofreni -behandling tidig diagnos & behandling viktig Antipsykotisk behandling Första psykotiska episoden: “start low, go slow” respons efter c:a 2 mån:s behandling 90% responderar (inom 1 år) sämre respons om man, obstetrisk komplikation, svåra symtom Robinson et al.Predictors of treatment response from a first episode of schizophrenia Am J Psych 1999;156:544.

Time to Remission by Prior Duration of Psychosis 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Cumulative % Responding to Treatment Duration of Symptoms 10 weeks 24 weeks 1 year 2 years 4 8 12 16 20 24 28 32 36 40 44 48 52 56 60 Weeks in Treatment Data of J. A. Lieberman. 21

Schizofreni -farmakologisk behandling Första episoden Använd låga doser av antipsykotika haloperidol 4 mg/d risperidon 4 mg/d olanzapin 10mg/d Höj dosen om ingen respons på 4 veckor Färre EP-symtom med atypiska antipsykotika

Schizofreni -psykosocial behandling Supportion Psykoedukation Familjeinterventioner ADL-träning Stött boende Kognitiv-behavioristisk terapi

Schizofreni -att möta människan Var klar och entydig Var ärlig Förstärk realiteterna Var supportiv Bind kritik till sak Undvik att passivera

Schizofreni-prognos Efter första episoden 80% relapserar inom 5 år främsta orsaken är non-komplians

Schizofreni -underhållsbehandling >5 år om pat. haft 2 psykotiska episoder, livslång behandling om >2 episoder minsta möjliga dos atypiska antipsykotika har mindre risk för tardiv dyskinesi depot-preparat

F21. Schizotyp personlighet Duration minst 2 år Symtombild: återhållna affekter excentricitet svag kontaktförmåga udda tänkande misstänksamhet ovanliga perceptuella upplevelser enstaka övergående psykosepisoder

F22. Kroniska vanföreställningssyndrom Duration minst 3 månader Vanföreställningar förföljelse storhet svartsjuka erotomani I allmänhet inga hallucinationer

F23. Kortvarig reaktiv psykos utlösande psykosocial stressfaktor personlighetsstörning är en riskfaktor duration < 1 månad plötslig symtomdebut god prognos antipsykotisk medicinering ej alltid indicerad