Projekt Göteborgssjukvården - Nya specialistsjukhus för öppen specialiserad närsjukvård HSN G – pensionärsråd 180305

Uppdrag Projektet ska stå för nytänkande och innovation och ska utmana befintliga former att bedriva nära hälso- och sjukvård

En del i arbetet med att ställa om vården Vi ska utveckla och stärka den nära vården, dvs den vård som invånare och patienter behöver ofta. Vården ska flytta närmare patienterna. Vi ska koncentrera viss sjukhusvård för bättre kvalitet, säkerhet och tillgänglighet Vi ska öka användandet av digitala vårdtjänster så att patienterna kan bli mer delaktiga, får större inflytande över sin egen vård, upplever ökad service och som underlättar förebyggande hälsoarbete. Vi ska arbeta mot en sammanhållen vård med en god samverkan mellan sjukhusvård, primärvård och kommunal omsorg. Vi behöver bryta upp strukturer och sudda ut gränserna mellan organisationer.

Projektdirektiv Regionfullmäktige beslutade under 2015 om inriktning för den öppna specialiserade närsjukvården i Göteborgsområdet. Projektet är en del av omställningen I en första etapp ska: två specialistsjukhus etableras; ett vid Högsbo Sjukhus och ett på Hisingen (Frihamnen?) specialistsjukhusen byggs utan vårdplatser (slutenvård) dagkirurgiska centrum etableras vid respektive specialistsjukhus specialistsjukhusen ska tillsammans med Angereds närsjukhus utgöra bas för öppen specialistsjukvård i ett sammanhållet närsjukvårdssystem, integrerat med Kungälvs sjukhus och Alingsås lasarett. 2018-12-05

Sammanhållet närsjukvårdssystem - en möjlig systembild? Specialist-sjukhus Länssjukhus, akutsjukhus Regionsjukhus Alingsås Närsjukvårdscentrum Region 2a linjen Kungälv Angered Göteborg Hisingen Högsbo Närområde 1a linjen Kommunal vård Övrig specialistvård Primärvård; offentlig Primärvård; privat

Specialistsjukhus Öppenvård – länssjukvård som inte kräver akutsjukhusets resurser Förutsägbar vård – inte akutvård Dagvård utifrån behov Sjukhusen innehåller specialistcentrum, dagkirurgiskt centrum och diagnostiskt centrum som ger invånarna närhet till den vård de behöver ofta Tillräckliga volymer för hög effektivitet och produktivitet Forsknings- och utbildningsuppdrag bör ingå Sjukhusen är en resurs i första linjens vård Kan innefatta närsjukvårdscentrum Sjukhusen fungerar som knutpunkt för en sammanhållen vård i sina områden Sjukhusen byggs utan slutenvårdsplatser för att implementera omställningen till öppen vård

Närsjukvårdscentrum Alla tre parter: kommun, länssjukvård och primärvård ska ingå Länssjukvård kan delvis tillhandahållas på distans Samverkan och samarbete med patienten i centrum Bas för mobila team (nod) ”Områdesansvar”, ska hantera den nära befolkningens behov Stärker kontinuitet för den patienten Patienter med komplexa behov, behov som kräver 2-3 aktörer i samverkan Virtuell komponent (allt inte i samma lokal) Utformning utifrån lokal kontext (glesbygd, stad, storstad) Nära Vård – dagvård kan också erbjudas, tex cytostatikabehandling, järninjektioner Piloter behövs för att utveckla konceptet (Angereds närsjukhus?) Kapacitet förutsägbar, men behov ej förutsägbart för den enskilde patienten

Varför nya specialistsjukhus? Syftet är att Öka tillgängligheten Höja kvaliteten Förbättra kontinuiteten och Ge patienten en ökad trygghet i vårdkedjan. Målet är att öka andelen besök som görs i öppen specialistsjukvård. Skälen är att: Befolkningen i Göteborgsområdet beräknas växa med 100 000 invånare de närmaste nio åren, vårdbehoven ökar Enligt prognos behöver cirka 190 000 fler specialistbesök genomföras i öppenvård Mer av den öppna specialistsjukvården ska bedrivas utanför akutsjukhusen Enligt beslut ska 10 000 operationer succesivt flyttas ut från Sahlgrenska universitetssjukhuset till dagkirurgiska centrum Vi behöver investera i nya lokaler och ny utrustning. Lokalerna på Frölunda Specialistsjukhus och Capio Lundby närsjukhus är slitna och behöver ersättas Ett nytt närsjukvårdssystem antas möjliggöra ökad kostnadseffektivitet och förbättrade värden för patient 2017-11-22 Göteborgssjukvården

Tid Högsbo specialistsjukhus  2022/2023 Wieselgrensplatsens (Nya Lundby) specialistsjukhus  omkring 2027 Utanför projektets uppdrag: Tillbyggnad Alingsås lasarett Tillbyggnad Kungälvs sjukhus 2018-12-05

Typrummen Mottagningsrum – en samtalsdel, en undersökningsdel med en låsbar vägg emellan. 2018-12-05

Planförutsättningar Högsbo sjukhusområde 2018-12-05

Skiss 171129 - översikt 2018-12-05

Skiss 171129 - översikt 2018-12-05

Patientcase – så här kan det bli! 2018-12-05

Målgruppsanpassad vård (LHC-matrisen) - Olika behov tillgodoses med anpassade tjänster Astrid 89 år Leading Healthcare, 2016-01

Astrid 89 - nuläge Situation Ca 40 besök på 6 vårdinrättningar Bor ensam, klarar sig själv 3 ambulanstransporter senaste året 35 slutenvårdsdygn Bokade tider på vc regelbundet, samma läkare Sköterskebesök för omläggning av sår görs på vc vilket är en svårighet pga resorna Loopar mellan vårdgivarna pga olika råd Ca 40 besök på 6 vårdinrättningar Primärvård: Gamlestan Kardiologi: SU/Ö Neuro och neurorehab SU/S Ortopedi: SU/M Reumatologi: SU/S Ögon: FSS Habilitering/hörsel: Hisingen Gyn: SU/Ö Reaktiv, fragmenterad vård Otryggt och oroligt Kan det göras annorlunda?

Astrid 89 – börläge: kontinuerligt och proaktivt Paketet”trygghet i hemmet”: Monitorering av vitala data (tryck, puls, EKG, vikt, skattningsformulär) – kontinuerligt Övervakning med rörelsekameror och uppkopplad dosett som påminner både Astrid och vårdoperatören om medicinerna ger trygghet i vardagen och påminnelser att göra sin träning En vårdoperatör håller löpande kontakten och samordnar de insatser som behövs via digitala möten, ibland tillsammans med kommunsköterskan som besöker Astrid i hemmet regelbundet. Specialister vid närsjukvårdscentrum konsulteras utifrån behov. Astrid kan alltid kontakta vårdoperatören eftersom det är hennes väg in i vården. En specialist i det mobila teamet har det kontinuerliga medicinska ansvaret för Astrid. Övriga specialiteter konsulteras via närsjukvårdscentrum där man har god överblick över Astrids hälsa. Vid behov av besök på specialistcentrum träffar Astrid samtliga relevanta vårdprofessioner vid samma besök – detta sker bara då Astrid själv föredrar det eller då sjukhusets resurser krävs. Vid försämring tar vårdoperatören kontakt med Astrid och samordnar insatserna, ffa besök av det mobila teamet. Vid akuta tillstånd larmas ambulans och anhöriga. Denna trygghet finns dygnet runt eftersom regionens närsjukvårdscentra samarbetar under jourtid. Med facit i hand skulle samtliga akuta händelser utom en (3 dagar på sjukhus) kunnat undvikas och Astrid hade haft en tryggare vardag med högre livskvalitet. Mer tid att själv bidra till sin hälsa eftersom mindre tid läggs på samordning och oro. Ökande vårdbehov

Närsjukvårdscentrum – så här jobbar vi Närsjukvårdscentrum är primär kontaktpunkt för nära vården, dvs dit man vänder sig när man blir sjuk. Samordning av sjukvårdsinsatser görs av vårdoperatörer. Dessa är också patientens primära kontakt, oavsett listning och behov av olika specialiteter (jmf Case manager). Rollen är ny och inriktad på digital vård och samordning – planering, styrning. Artificiell intelligens (AI) är ett viktigt stöd i monitoreringen/övervakningen och beslutsfattande. AI-stödd triagering och patientstyrd provtagning/undersökning används för att skapa beslutsunderlag innan läkarkontakt så att patienten hamnar rätt direkt. Vårdoperatörer ansvarar även för monitorering och övervakning 24/7 av de patienter som har behov av detta. Flera närsjukvårdscentra sammankopplas under jourtid för att upprätthålla tjänsten dygnet runt. Övervakningen kan också vara en kommunal vårdtjänst som utgår från närsjukvårdscentrum. Jmf med flygledartorn! Närsjukvårdscentrum har samordningsansvaret för de patienter med störst behov och där komplexa samband behöver samordnas mellan olika specialiteter och huvudmän.

Närsjukvårdscentrum – så här jobbar vi Här finns tillgång till specialister (medicin och paramedicin) för de vanligaste sjukdomarna, övriga specialiteter konsulteras. Internmedicin/kardiologi, geriatrik, allmänmedicin och rehab är viktiga liksom opererande specialiteter. Specialisterna jobbar dels på fältet i mobila team och dels på sjukhusets mottagning, både i form av digital mottagning och sjukhusbunden mottagning. All vård sker i team med de kompetenser som patienten har behov av. Teamkonferenser och vårdplanering där samtliga huvudmän möts genomförs på sjukhuset eller i digitala konferenser.

Primärvården – så jobbar vi Eftersom vägen in i vården går via Närsjukvårdscentrum behöver specialister i allmänmedicin kunna konsulteras löpande av vårdoperatörerna. Områdets vårdcentraler bemannar denna funktion gemensamt. De resurser som tidigare lades på att svara i telefon läggs idag på vårdverksamheten. En betydande andel av de akuta besöken görs digitalt och här har områdets vårdcentraler ett gemensamt ansvar att ta emot inkommande akutärenden. Det kan vara både samtal från vårdoperatörer eller digitala ärenden som generas vid AI-stödd triagering. En stor andel av vården ges via digitala vårdmöten som initieras av patienten eller vårdoperatören som ett resultat av avvikande värden (larm via monitoreringstjänst) eller förfrågan från patient eller anhörig. Här behandlas ffa kronikergrupperna och vid behov konsulteras specialister från specialistcentrum istället för att remittera patienten dit. Mottagningsbesöken på vårdcentralen är i större utsträckning tillägnade patienter som kräver mer tid och nytillkomna patienter som distanstriagerats och tagit prover och som skall behandlas inom primärvården. Patienterna bokar sina besök själva eller via vårdoperatören. Utbildningar för patienter och anhöriga görs i samarbete med områdets övriga vc, på Närsjukvårdscentrum eller via digitala tjänster.

Specialistcentrum – så jobbar vi På specialistcentrum finns de specialiteter som representerar de vanligaste sjukdomarna hos invånarna i området, både när det gäller somatik, psykiatri och paramedicin. Specialistcentrum bemannar Närsjukvårdscentrum med relevant kompetens. Vården ges i stor utsträckning som konsultationer till primärvården, ffa genom digitala möten. Specialistcentrum tar också emot remisser från primärvården och från distanstriagerade patienter som bedöms behöva vård på specialistnivå. Det kan vara utredningar eller behandlingar som inte utförs inom primärvården. Specialistcentrum har resurser för bilddiagnostik och provtagning, både som drop- in och bokade tider. Specialistcentrum har hög tillgänglighet för utredning och behandling.