Kirurgi vid stressinkontinens

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Benign hysterektomi 2009 Återrapport från Gynop-registret
Advertisements

Postoperativa komplikationer efter dagkirurgi. Djup ventrombos
Andningsgymnastik i samband med lungcancerkirurgi
Årsredovisning Inkontinenskirurgiregistret år 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret.
Årsredovisning avseende benign hysterektomi 2010 Återrapport från Gynop-registret Sammanställning av nationella data inrapporterade till Gynop-registret.
A Kjaeldgaard1) , M Ankardal2), E U Fornell3)
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
1.
Kateterisering av urinblåsa
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Öron-, näs- och halssjukvård
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Visst spelar predisponerande faktorer som blandinkontinens, hög ålder och övervikt samt tidigare vaginal kirurgi roll för resultatet vid slyngplastik.
Better outcome for retropubic TVT, due to overrepresentation of confounding factors in patients with transobturator sling surgery? Maud Ankardal,
Kateterkunskap.
Makrohematuri Georg Jancke.
Avancerad behandling av Parkinsons sjukdom
Fabian Hofmann ST-läkare, Urologklin Sunderby Sjukhus
Referensgrupp Senior alert Dagordning  Förtydligande av mål och prestationskrav 2013, utdataportalen  Utbildning munhälsa och riskbedömning.
Framtagande av informationsbrev inom benign gynekologisk kirurgi - ett patientperspektiv Sofia Widetun T-10 student Kartläggning av patientinformation.
Eventuella vårdskador, patienter att utreda
Öl. Med.dr. Henrik Bengtsson
Tumörregistret Återrapport 2012 Operationsdatum t o m
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Diskussion Antalet ersatta fall via LÖF (0,4%) av totalt antal opererade är en betydligt lägre andel än förväntad andel vårdskador. Förväntat antal vårdskador.
Undersökning av förtroendevalda i Norrbottens läns landsting 2008 Anders Lidström Umeå universitet.
BIP eller Silikon-kateter i elektiv vård randomiserad, enkel-blind studie Karin Stenzelius.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Två enkla frågor kan urskilja en klinisk lågriskgrupp för inkontinenskirurgi Anders Kjaeldgaard, docent, överläkare, Karolinska Institutet Andelen kontinenta.
Terapiriktlinjer.
Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi
Smakprov ur årsrapport GynOp/GKR Inkontinens 2015.
-en valideringsstudie inom svenska Gynop-registret Postoperativ antibiotika- användning efter gynekologiska operationer Av Magnus Wieslander Handledare:
VERKSAMHETSOMRÅDE KVINNOKLINIKEN/FÖRLOSSNINGEN, SÖDERSJUKHUSET .
Standardiserat vårdförlopp Cancer i urinvägar
Höftfrakturkedjan på Södersjukhuset, Stockholm Carl Johan Hedbeck, ortoped.
Eventuella vårdskador, patienter att utreda Mats Löfgren, registerhållare Ban Al-Tameemi, ST-läkare Sara Larsson, vårdutvecklare Margareta Nilsson,
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
CDG -ett värdefullt hjälpmedel i behandlingen av koledokussten Martin Ljungman, Kirurgiska kliniken Västmanlands sjukhus Västerås.
Eventuella vårdskador, patienter att utreda Mats Löfgren, registerhållare Margareta Nilsson, registeranalys Birgitta Renström registerkoordinator.
Allvarliga komplikationer - hur hanterar vi dem kliniskt? Diskussion utifrån ett tarmskadescenario Jan-Henrik Stjerndahl Mathias Pålsson.
Urininkontinens hos kvinnor
SPOR användarmötet vt 2017 Rapportutveckling mm.
Medicinsk excimerbehandling - resultat
Sörmland Antal höftfrakturer 2008: 532 st
Malin Kallenfeldt Mats Löfgren Margareta Nilsson
SPORs Användarmöte 17 mars 2017 Några utdata-rapporter
Vårdrelaterade infektioner
One-stop makulakirurgi
DSAEK resultat och komplikationer
Op-registrering i Gyncancerreg och GynOp 2017
Ojämlikheter i kvinnosjukvården
Godbitar från Inkontinensregistret årsrapport 2015
Svenskt Perioperativt Register
Snabbspår vid misstänkt höftfraktur - Fallskadeprocessen vid Sjukhuset i Varberg Glenn Larsson Verksamhetsutvecklare Ambulanssjukvården Halland.
Frida Wilske Infektionsläkare
Birgitta Segeblad Oktober 2017
Sofia Kialt projektledare​
Komplikationer vid inkontinenskirurgi
Standardiserat vårdförlopp Livmoderkroppscancer
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
SPOR ANVÄNDARMÖTE MARS 2018.
Apikal prolaps SFOG-råd.
Mikroundervisning akuten Kungälv
INDEX Kvalitetsindex Ifyllnadsindex.
Mikroundervisning akuten Kungälv
Sectio på humanitär indikation, när är det rätt?
Vårdhändelse att granska
Strama Jönköping Kvartalsrapport 2, 2019
Presentationens avskrift:

Kirurgi vid stressinkontinens Folke Flam, Cevita Care folke.flam@cevitacare.se 070-4845376

Historik Kolposuspension 1980-2000 TVT 1993- Obturatormetoder 2002-

Floppar TVT Secure Biologiska slyngor Kollagen; Zuidex

När opererar vi? Anamnes Miktionslista Objektivt påvisa läckage Bonnie´s test Påvisa överrörlig uretra vid us Pad test Urodynamik

Vad kan pat göra själv? BB träning Viktreduktion

GYN OP 2015-2016 54 kliniker 4530 operationer Flest 829 op Minst 9 op Hudiksvall 50 op Median 60 op

GYN OP 2015-2016 Op per 10.000 kvinnor Stockholm – 28 Västerbotten – 5 Median - 12

GYN OP 2015-2016 Ålder och BMI 35-54 år 63% 55-74 år 28,2% Över 30 i BMI 15% Gävle 30% Karlskrona 2%

Typ av inkontinens Blandinkontinens 15% Visby, Ljungby, Kungsbacka 0% Hudiksvall 40%

Metod Retropubisk 48,7% TOT 26,5% TVT-O 19,2% Minislyngor 1,3% (Lidköping) Bulkamid 1,3% Små differeneser mellan 2015 och 2016

Anestesi och Op-tider Lokalanestesi + sedering 87% Narkos 13% Op tid median 20 minuter 5 kliniker 35-42 minuter Snabbast 7 minuter

Vårdtid 93,4% går hem samma dag

Antibiotika och UVI 91 % av pat har fått ab 5 kliniker ger i färre än 30% av fallen UVI 2,6% Övrig infektion 1,5% Ingen skillnad om profylax ges Något fler UVI TVT

Komplikationer Fler – både lindriga och allvarliga – vid TVT jämfört med obturator Allvarliga 52 patienter = 1,5% 41 st TVT 4 st TVT-O 4 st TOT 2 st Bulkamid 1 st Botox

Komplikationer forts. 2 upptäcks peroperativt 13 upptäcks under vårdtiden Tarm, blödning, uretär, nerv, allvarliga blåsperf., allvarliga infektioner (4 st), lungemboli, urinretention som medfört reop alt långdragen RIK/KAD, postop smärtor

ADL Medel – 2 dagar 89,2 % inom 1 vecka

Läckage 1 år Aldrig/nästan aldrig – 73% 1-3 ggr/månad – 8% 1 gång/vecka – dagl. – 19% Ingen skillnad mellan metoder

Nöjdhet efter 1 år 85% mkt nöjd/nöjd 8% varken nöjd/missnöjd 7% missnöjd/mkt missnöjd Från 100% nöjd till 55% Ingen skillnad mellan metoder

Förbättring 91% mkt förbättrad/förbättrad 6% oförändrat 3% försämrat/mkt försämrat

Vilken slyngmetod är bäst? Använd en spridd metod med genomförda studier Om du byter metod finns alltid en inlärningskurva Byt bara metod om de potentiella fördelarna är övertygande – snabbare, enklare, billigare Bra om både TVT och Obturator behärskas

Minislyngor Potentiellt enklare och snabbare. Utförs i ren lokalanestesi ev med sedering Potentiellt mindre risk postop värk Divergerande resultat på täthet i studier. Slyngan måste placeras i direktkontakt med uretra Få användare i Sverige

Komplikationer Patienten blir inte förbättrad – är bandet lagt vid mitturetra? Ny slynga om verkligen stressinkontinens Retention – lägg bandet tensionsfritt. Acceptera 100-150 ml i resurin. KAD någon till några dagar. Klyv bandet om ej bra efter 4 veckor Hög feber, svullnad ben och ont så att man inte kan stödja på benet efter c:a 48 timmar. Omedelbart till sjukhus – trolig fasceit

Komplikationer forts Värk i ben fortfarande efter 1-2 veckor. Expektans. Erosion till uretra/blåsa. Extirpera den delen av bandet Erosion av band till vagina – exirpera den exponerade delen. Förebygg genom korrekt teknik Stramhet i sulcus som stör vid samliv – extirpera “åsen”. Förebygg genom korrekt teknik

Komplikationer forts De novo urge. Trist. BB-träning, farmaka,ev klyvning av bandet Recidiv av stressinkontinens. Viktuppgång? Ny slynga och kanske annan typ än första gången

“A mesh is a mesh” kommer slyngor att förbjudas? TVT revolutionerade inkontinenskirurgin och ledde till mesh inom prolapskirurgin Komplikationer först och främst i USA. FDA varnade 2012. Smärtor, dyspareuni,erosion till blåsa/tarm efter mesh vid prolaps. Ethicon drog tillbaka sina nät. Idag 100.000 processer i USA – både prolaps och inkontinens

“A mesh is a mesh” forts Patientorganisationer i USA, Storbritannien, Australien och Nya Zeeland vill förbjuda all form av mesh i bäckenbotten Support av journalister och politiker Kritik mot införande av mesh utan djurförsök, utan större studier, godkännande av “me too” device utan data, mörkning av negativa data, klagomål negligeras, gynekologer köpta av industrin, inget krav på register, går inte att ta bort mesh

“A mesh is a mesh” forts Nya Zeeland – förbjudet med all mesh i vagina alltså även för inkontinens Australien – förbjudet med prolapsnät. Utredning om slyngor Storbritannien – i princip stopp för prolapsnät. Utredning om slyngor USA – som Storbritannien EU – utredning om både prolapsnät och slyngor

“A mesh is a mesh” forts Begränsad debatt i Sverige. Välutbildade gynekologer, register

Vad används om 10 år? Vill vi gå tillbaka till Burch? Bulking agents? Nytt koncept? Slyngor som idag?