Foton: www.ki.se Karolinska Institutet NASP Danuta Wasserman Hur kan man förbättra den psykiska ohälsan och minska suicidala handlingar hos ungdomar?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Advertisements

FÖRA BARN PÅ TAL En metod att stärka föräldraskapet när

Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Kristin Falk, leg.ssk, Fil.dr. Jonna Norman, leg.ssk, MBSR instruktör
Om risk- och skyddsfaktorer
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
TRÄNINGSPROGRAM OVERHEADBILDER
Unga med självskadebeteende – hur kan man hjälpa?
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
Beroende och den växande hjärnan
DROPOUTS Det behöver inte vara så. σ Sigma Variation Stigma t-esta.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
EBP Barn o unga Kunskap till praktik Psykiatri Funktions hinder Bättre liv E-hälsa Regional stödstruktur Våld i nära relationer Koh I Noor Barn och unga.
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning
Välkomna!.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
MBSR: Does mindfulness training affect competence based self-esteem and burnout? Masteruppsats Suvi Rajamäki Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.
Barn som anhöriga till föräldrar med missbruk m.m.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Psykolog utan gränser, september 2013
Liv och Hälsa ung 2013 – kort om undersökningen Hur mår våra ungdomar? Vi tittar på några utvalda livsstilsfaktorer och levnadförhållanden… Vi analyserar.
Även äldre kan ha ont i själen Blekinge kompetenscentrum Forskning och utveckling inom hälsa, vård och omsorg. Landstinget Blekinge i samverkan med länets.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
Välkommen till Suicidpreventiva dagen 10.e september 2014
Bernstein et al, Prevalence and stability of the DSM-III- R Personality Disorders in a Community- Based Survey of Adolescents, Am J Psychiatry,1993; 150:
Liv & Hälsa ung Ojämlikhet i hälsan Källa: - ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung. Hur mår niondeklassare i Sörmland?” -
MAKTLEKAR.
Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
Metodstöd för samtalsledare Ett projekt i syfte att implementera Nationell handlingsplan för klamydiaprevention Adlon Anna-ChuChu Schindele,
Att förebygga självskadebeteende Clara Hellner Gumpert Specialist och docent i barn- och ungdomspsykiatri Centrum för psykiatriforskning Stockholm 1.
Föräldrakraft oktober 2006 Föräldrakraft. ”Moderna familjen” – dagens föräldrar har sällan tillgång till andra vuxna.
Lions internationella ungdomsläger Vill Du åka på ungdomsläger till Europa?
1 Att upptäcka våld mot barn - om rutinfrågor inom elevhälsan Karin Blomgren Tematisk rådgivare/Sakkunnig Rädda barnen.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN Vaasan mielenterveystyön osaamiskeskus Vasa kompetenscentrum för mentalvård Vaasa Excellence Centre for Mental Health Självmord.
Claude Marcus Barnfetma idag och imorgon, Hur farligt är det? Claude Marcus Rikscentrum för barnfetma Karolinska Universitetssjukhuset.
Beardslees familjeintervention Lisa Wallander Linusson
Vad är våld i nära relationer, statistik och begrepp Haninge kommun.
Folkhälsoenheten Elevundersökning om tobak, alkohol och narkotika Åk 9 och Gy 2 Genomförd vårterminen 2010.
Drogvaneundersökning 2016
Utbildningsmodul Svenska Röda Korset
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM
ISABELLA LILJEBLAD BEHANDLARE MEDVERKAN FAMILJEFRID
Ungdomsenkäten Om mig hälsa och livsstil bland ungdomar i Östergötland
Invånarnas inställning till digitalisering i välfärden Undersökning genomförd av KANTARSIFO på uppdrag av Sveriges kommuner och landsting våren 2018.
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Suicidrisk-bedömning
Depression.
Tonåren är en väldigt speciell 
Depression ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Depression.
Namn Presentation av er själva samt koppling till ABC. Datum.
Presentationens avskrift:

Foton: www.ki.se Karolinska Institutet NASP Danuta Wasserman Hur kan man förbättra den psykiska ohälsan och minska suicidala handlingar hos ungdomar?

Psykisk ohälsa Flickor Pojkar Depression Uppförandestörning Ångest Självskador Självmordstankar/planer Självmordsförsök Pojkar Uppförandestörning Hyperaktivitet Foto:Joe Penna (Creative Commons) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Danuta Wasserman

Självmordsförsök hos 15-åringar Har du någonsin försökt ta ditt liv? Antal : 12 000 europeiska ungdomar Pojkar: 2,9% Flickor: 5,1% Totalt: 4.2% Foto: Holly Lay (Creative commons) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Danuta Wasserman Carli et al. World Psychiatry, 2014

Psykisk ohälsa och självmordsförsök i tre hälsoriskbeteende-kluster   N=6,054 (M/F: 2,557/3,497) Ingen/Låg risk >60% N=1,796 (M/F: 687/1,109) Osynlig risk 29% N=1,184 (M/F: 622/562) Hög risk 10% Depression 4.2% 13.4% 14.7% Ångest 2.5% 8.0% 9.2% Självmords- försök 1.7% 5.9% 10.1% Danuta Wasserman Carli et al. World Psychiatry, 2014 11/21/2018

Självmord bland tonåringar Självmord är den näst ledande dödsorsaken bland 15-29 åringar i världen. (WHO World Suicide Report Preventing Suicide: A global imperative, 2014) Självmordsförsök är en viktig riskfaktor för ett framtida självmord. Självmordsförsök Hälsoriskbeteenden Bristande impulskontroll Externaliserad psykisk ohälsa Psykisk ohälsa Depression/Ångest Internaliserad psykisk ohälsa Självmord Foto: comedy_nose (creative commons) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Barzilay, Apter et al. Manuscript, 2014. Danuta Wasserman

Självmordspreventiva interventioner Studie om suicidalt beteende hos elever i kommunala skolor i Dade County, Florida, USA Program för alla årskurser i grundskolan som anpassats till olika åldrar för att: Stärka ungdomarnas självförtroende Ge lärarna regelbunden träning i att känna igen varningstecken på psykisk ohälsa och hur ungdomar kommunicerar på internet Upptäcka unga i riskzon Ge specialiserad hjälp av team med kuratorer, psykologer och läkare Främja samarbete med föräldrarna Danuta Wasserman Zenere et al. Suicide and Life-Threatening Behavior, 1997

Självmordspreventiva interventioner En klassrumsbaserad intervention, “Signs of Suicide” (SOS), med 2,100 respektive 4133 deltagande elever i amerikanska skolor, visade en minskad risk för självmordsförsök efter en tre månaders uppföljning. Aseltine et al. Am J Public Health, 2004. Aseltine et al. BMC Public Health, 2007 En klassrumsbaserad beteende-intervention, kallad “The Good Behaviour Game”, där två kohorter av cirka 1000 och 2000 nordamerikanska förstaklassare deltog, visade minskade självmordsförsök vid uppföljning av eleverna vid 19-21 års ålder. Wilcox et al. Drug and Alcohol Dependent, 2008 Danuta Wasserman

SEYLE-INTERVENTIONER Saving and Empowering Young Lives in Europe Vad gör vi i Europa? Foto: Seyle.eu SEYLE-INTERVENTIONER Saving and Empowering Young Lives in Europe

Wasserman D et al. BMC Public Health. 2010 Länder Ledande utredare Österrike C. Haring Estland A. Värnik Frankrike J.P. Kahn Tyskland R. Brunner Ungern J. Balazs Irland P. Corcoran Israel A. Apter Italien M. Sarchiapone Rumänien D. Cozman Slovenien V. Postuvan Spanien J. Bobes Sverige Samordnande center D. Wasserman Foto: seyle.eu Huvudansvarig D. Wasserman Koordinator V. Carli Danuta Wasserman Wasserman D et al. BMC Public Health. 2010

Tre angreppsätt vid de preventiva interventionerna: Profession: Screening av elevernas psykiska hälsa/suicidalitet och hälsoriskbeteenden (HRB) Lärare: Träningsprogram för att upptäcka elever i riskzonen för självmordshandlingar Elever: För att öka medvetenheten om riskbeteenden för psykisk ohälsa och hur den psykiska hälsan kan stärkas. Kontroll/Minimal intervention Danuta Wasserman Wasserman D et al. BMC Public Health. 2010

Saving and Empowering Young Lives in Europe (SEYLE) 11,110 elever i tonåren deltog i preventiva interventioner Medelålder 15 år 168 randomiserade skolor i tio europeiska länder deltog (RCT) ARM I Professionell hjälp vid ohälsa/suicidalitet och HRB ARM II Lärarträning om suicidaliteten ARM III Elevträning om psykisk hälsa/suicidalitet och HRB ARM IV Kontrollgrupp 3 månaders uppföljning 12 månaders uppföljning Danuta Wasserman Wasserman D et al. BMC Public Health. 2010

Professionell Screening Psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden ARM I Professionell Screening Psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden Positiva fall identifierade genom formuläret (upptäckt) Intervjuer gjorda av professionen för att fastställa diagnos (diagnos) Hänvisning till det lokala sjukvårdssystemet (behandling) Foto: Alex Proimos (creative commons) Danuta Wasserman Kaess et al. Eur Child Adolesc Psychiatry, 2014 11/21/2018

ProfScreen intervention 12% var i behov av professionell hjälp Hjälpsökande beteenden ökade för: Yngre elever Deprimerade och suicidala elever Mobbade och utsatta elever Ökat hjälpsökande beteende: Föräldrars postiva attityd Nära samarbete mellan skola och de som utför professionella samtal Kort väntelista för de kliniska samtalen Foto: Mercy health (creative commons) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Danuta Wasserman Kaess et al. Eur Child Adolesc Psychiatry, 2014

Screening behöver avstigmatiseras STIGMATISERANDE FAKTORER Att använda begreppet “Screening” Närma sig studenten framför lärare eller kamrater Kliniska intervjuer på odiskreta platser Inte tala om fördomar kring psykisk ohälsa Inte visa engagemang för att hjälpa eleven ICKE-STIGMATISERANDE FAKTORER Försiktigt närma sig eleven Enskilda samtal med eleven Tillhandahålla information om psykisk hälsa till eleven och föräldrarna Uppmuntra elever att söka hjälp Bygga på elevens självkänsla STIGMA ÖKAR STIGMA MINSKAR Danuta Wasserman Kaess et al. Eur Child Adolesc Psychiatry, 2014

Q Question Fråga P Persuade Övertala R Refer Hänvisa ARM II Gatekeepers (lärare, skolpersonal) identifierar självmordsbenägna studenter på skolan (QPR) Q Question Fråga P Persuade Övertala R Refer Hänvisa Foto: Quinette, P: Question, Perceive, Refer (QPR) in Suicide Prevention [http://www.hopes-wi.org/qpr.htm] Danuta Wasserman 11/21/2018

Lärar-intervention Förutsättningarna att hjälpa eleverna är beroende av hur nöjda lärarna är med sin arbetsmiljö och med sitt välbefinnande. Brist på tid upplevdes ofta av lärare som ett problem. Foto: UCA (Creative Common) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Sisask et al 2013 Health Education Journal Danuta Wasserman

ARM III Medvetandegöra elever om hälsoriskbeteenden och psykisk hälsa/suicidalitet Pedagogiska broschyrer om livsstilar, hälsorisker, självmordsbeteenden och psykisk hälsa/ohälsa. Manual för instruktörer Lektioner med rollspel Affischer i klassrummen Foto: Seyle.eu Danuta Wasserman Wasserman C. et al 2012. BMC Public Health

ARM III Medvetandegörande program Broschyr för eleverna (25 sidor) Del 1: Psykisk hälsa och riskbeteenden Del 2: Råd för självhjälp Del 3: Stress och kriser Del 4: Depression och självmordstankar Del 5: Hur man kan hjälpa en vän med problem Del 6: Stöd och råd – Kontaktuppgifter Foto: Seyle.eu Danuta Wasserman Wasserman C. et al 2012. BMC Public Health

Exempel på rollspel Vad gör du? Hälsoriskbeteenden Foto: Maurits Burgers (Creative Commons) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Vad gör du? Hälsoriskbeteenden Det börjar bli sent och du är påväg hem från en fest. Du inser att din kompis syster som kör bilen du åker i är påverkad av alkohol. Fysiskt våld Du ser ett blåmärke på en väns arm. När du frågar vad som har hänt så säger han att hans mamma har slagit honom. Krissituationer Ett uppbrott med en partner. En familjemedlem är väldigt sjuk. En förälder blir av med sitt arbete. Vad kan Maria och Erik göra? Utanförskap/Mobbning Maria får inte alltid vara med Sofia och Louisa. Ibland är det okej och ibland inte. Ibland kan de säga saker som “du har så fula kläder” eller “hur ser du ut i håret egentligen?”. Depression och självmordstankar Erik bråkar med sina föräldrar, han tycker att alla är idioter, han sover dåligt och han börjar dricka alkohol och skolkar från skolan. Rollspel: En student spelar Maria i den ena övningen och en annan student spelar Erik i den andra övningen. Klasskamraterna ger tips på hur Maria och Erik kan göra. Danuta Wasserman Wasserman C. et al 2012. BMC Public Health

ARM IV Kontroll/minimal intervention Affischer i klassrummen, samma som i Awareness-interventionen Kontaktuppgifter till hälso- och sjukvård Kontaktinformation till lokala föreningar med tydliga inriktningar på en sund livsstil Foto: Intel Free Press (Creative commons) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Danuta Wasserman 11/21/2018

Medvetandegörande intervention för eleverna Interventionen var populär bland elever och instruktörer. Tonåringarna tyckte om rollspelen i interventionen. Wasserman C. et al 2012. BMC Public Health Självmordsförsök och allvarliga självmordstankar/självmordsplaner minskade signifikant vid 12 månaders uppföljning jämfört med kontrollgruppen. Wasserman D. et al. The Lancet, 2014, in press. www.seyle.eu Danuta Wasserman

Medvetandegörande intervention för elever Kognitivt, emotionellt och kommunikativt lärande Föreläsningar och tryckt material förbättrar elevernas kunskap (kognitivt lärande). Rollspel erbjuder tillfällen till att diskutera känslor, lösningar och förbättrar färdigheter (emotionellt lärande och träningsfärdigheter). Det skrivna materialet är ett kommunikationsmedel med föräldrar och andra för att samtala om frågor kring psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden (Kommunikativt och interaktivt lärande). Danuta Wasserman Wasserman C. et al 2012. BMC Public Health

Börja förebygga i tidig ålder Psykisk ohälsa och hälsoriskbeteenden förvärras med åldern Redan vid 14 år uppvisar ungdomar tecken på: Depression Ångest Hyperaktivitet Självskadebeteende Självmordsbenägenhet Självmordsförsök Foto: Mindaugas Danys (Creative Commons) https://creativecommons.org/licenses/by-nc/2.0/ Danuta Wasserman 11/21/2018

Det finns evidensbaserade självmordspreventiva metoder i WHOs rapport Preventing Suicide: A global imperative, 2014. Ta del av dem här! TACK! Danuta Wasserman