Träff 6 Välkomna!.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Advertisements

Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Skol maten Klubbgerdsskolan ca 130 elever Klass 2.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
ViktreduktionAptitlöshetIllamående 2 Nutritions behandling vid Hematologisk sjukdom, Okt 2011, Leg dietist Åsa Nybacka.
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Ladda för Lidingöloppet 10 bästa tipsen på bra löparmat!
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Sveriges matkultur.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Weight Loss Challenge – viktutmaning. Välkommen! Ha mobilen avstängd Skriv ner alla frågor.
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
©Johan Johansson. Kost Sömn Träning ”Ju hårdare träning desto viktigare blir återhämtningen”
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Bra mat för unga idrottare Erik Hellmén Ansvarig Nutrition/ANDT Folkhälsoenheten, Örebro läns Idrottsförbund Örebro Universitet & Restaurang Högskolan.
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra mat för dig som tränar. SömnTräning Kostintag Prestationsutveckling.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
BRA MAT FÖR UNGA IDROTTARE STINGERS SUMMERCAMP – 2015 STENUNGSUNDS ISHALL.
BRA MAT För unga idrottare. KROPP OCH KNOPP BEHÖVER ENERGI Din hjärna är ett av kroppens viktigaste organ och behöver ca 100 gram kolhydrater under en.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost och Prestation Kost Träning Vila Inställning.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Träff 11 Välkomna!.
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Träff 13 Välkomna!.
Träff 2 Välkommen!.
Diabetes mellitus
Träff 3 Välkommen!.
Träff 7 Välkomna!.
Träff 16 Välkomna!.
Träff 9 Välkomna!.
Träff 14 Välkomna!.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Träff 6 Välkomna!

Agenda Genomgång av den individuella hemuppgiften Dagens tema: Hur påverkas jag i mitt ätbeteende? Hur kan jag förändra mitt ätbeteende? Ny hemuppgift inför nästa träff Reflektionstid

Hemuppgift Reflektera över dina ”favoriter” i vardagen? Hur kan du hantera dem? Skriv upp 2-3 delmål för mat/ätande och 1-2 delmål för fysisk aktivitet/rörelse. Registrera dessa i ”Veckans mål”. Fortsatt arbete med matdagboken och motionsdagbok Regelbunden vardagsmotion och motionsaktivitet

Bantningsfällan Bantning leder till: Initial viktnedgång Drastisk förändring av kostinnehållet Hunger och sug Känsla av att ”kämpa och hålla ut” VIKTUPPGÅNG!

Varför leder bantning till VIKTUPPGÅNG? Kortsiktig beteendeförändring Ej förankrat i vardagen Ofta dyrt Ger inga bestående förändringar av levnadsvanor

Vad menar vi med bantning? Kurer, program och modedieter. Rekommendationer som innebär en tidsbegränsad, påtaglig, och ibland extrem förändring av kosthållningen.

Tre vanliga bantningsfällor? Hoppa över måltider T.ex. hoppa över frukosten för att senare överäta på kvällen… Småäta under dagen Äta små mängder kontinuerligt under hela dagen utan att egentligen äta någon måltid… Undvikande av specifika maträtter eller produkter Undviker helt och hållet t.ex. godis och sötsaker vilket leder till överätande av det ”förbjudna”…

Ät smart, gott och var mätt! 3 huvudmål Frukost Lunch Middag 2-3 mellanmål Förmiddag Eftermiddag Kväll Max 3-4 timmar mellan huvudmålen Fördela portionerna enligt tallriksmodellen Minst 500 gram frukt och grönsaker per dag

Måltidsordning Kontroll över ätandet Sänkt kaloriintag Minskat sug eller sötsug Ökad mättnad och ökat välmående Mindre risk för överätning och småätande Flera måltider att hämta sina näringsämnen ifrån. Struktur i vardagen.

En oregelbunden måltidsordning- en dålig dag för Kim Kim börjar dagen med kaffe och en liten smörgås. Under förmiddagen är det mycket att göra på jobbet, vilket leder till att mellanmålet glöms bort. Vid lunchtid är Kim hungrig och har dessutom huvudvärk. ”Eftersom jag inte ätit något sedan frukost så skulle det sitta fint med en rejäl lunch nu” tänker Kim. Tillsammans med kollegorna besöker Kim en lunchbuffé, och där är det omöjligt att motstå frestelsen att överäta. Eftermiddagen präglas av trötthet efterföljt av ett starkt sötsug som Kim vid två tillfällen stillar med först fikabröd på rasten tillsammans med kollegorna, och sedan med en chokladbit och coca-cola framför datorn. Väl hemma efter jobbet är Kim mycket hungrig. Kim lagar till en snabb middag och överäter den. Kvällen präglas sedan av sug, och det suget hanterar Kim genom att ta sig lite kvällsfika – en kopp te och några kanelbullar.

Gå-ner-i-vikt-modellen Hålla-vikten-modellen Basmodellen Gå-ner-i-vikt-modellen Hålla-vikten-modellen Bilder från: Vårdguiden 1177

ÖKA BYTA UT BEGRÄNSA Grönsaker Baljväxter Frukt och bär Fisk och skaldjur Nötter och frön BYTA UT Spannmåls- Spannmåls- produkter av produkter av vitt/siktat mjöl fullkorn Smör, smör- Vegetabiliska baserade oljor, oljebas- matfetter erade matfetter Feta mejeri- Magra mejeri- produkter produkter BEGRÄNSA Charkprodukter Rött kött Drycker och livsmedel med tillsatt socker Salt Alkohol

Hur mycket fett i maten är ok? Fett innehåller två gånger så mycket kalorier som proteiner och kolhydrater Fettet bör ej överstiga 30% av det dagliga intaget, och då max 10% mättade fetter. Kalorier från fett omvandlas lättare till kroppsfett än kalorier från andra källor. Håll fettet under kontroll!

Skillnad 563 kcal Havregrynsgröt Havregrynsgröt Äppelmos Mjölk 3% 1 husman Bregott Ost 28% Banan Korv stroganoff Ris Grönsaker 1 mjuk smörgås Leverpastej och gurka 1 glas mjölk 3% Köttbullar, blandfärs Mos Gräddsås Lingonsylt Äpple Havregrynsgröt Lättsockrat äppelmos Mjölk 0,5% 1 husman Nyckelhålsmärkt bordsmargarin Ost 17% Banan Korv stroganoff, nyckelhålsmärkt Ris Grönsaker 1 mjuk smörgås Leverpastej och gurka 1 glas mjölk 0,5% Köttbullar, nötfärs Mos Brunsås med kaffegrädde Lingonsylt Äpple Skillnad 563 kcal

Kvinnor Kvinnor Exempel på utrymmet på en vecka Basnivå 2 225 kcal måttligt fysiskt aktiv med stillasittande arbete och ca en halvtimmes rörelse, till exempel en rask promenad varje dag. Exempel på utrymmet på en vecka Läsk 4 flaskor (33 cl) Salta pinnar 150 gram Smulpaj 150 gram Vaniljsås 1,25 dl Lösglass 4 dl Mazarin    1 st, ca 50 gram Kvinnor Minska-i-vikt-nivå 1 500 kcal Denna energinivå gäller då kroppsvikten måste minskas och energiinnehållet i maten likaså. Vardagsmotion som ger minst en timmes rörelse om dagen är ett nödvändigt komplement.   Exempel på utrymmet på en vecka Smulpaj 100 gram Vispgrädde 25 gram ovispad = ½ dl vispad Källa: www.folkhalsoguiden.se 15 15

Män Män Exempel på utrymmet på en vecka Basnivå 2 850 kcal måttligt fysiskt aktiv med stillasittande arbete och ca en halvtimmes rörelse, till exempel en rask promenad varje dag. Exempel på utrymmet på en vecka Läsk 4 flaskor (33 cl) Ostbågar 175 gram Smulpaj 250 gram Vaniljsås 2,25 dl Lösglass 5 dl, ca 250 g Chokladsås 2 dl Män Minska-i-vikt-nivå 2 000 kcal Denna energinivå gäller då kroppsvikten måste minskas och energiinnehållet i maten likaså. Vardagsmotion som ger minst en timmes rörelse om dagen är ett nödvändigt komplement.   Exempel på utrymmet på en vecka Smulpaj 200 gram Gräddglass 1 dl, ca 50 g Lösgodis 100 g Källa: Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009 www.folkhalsoguiden/matguiden 16 16

En lagom portion? Hemsidor: www.slv.se/livsmedelsdatabas www.slv.se/matvanekollen Appar

Matdagbok - Matvanekollen Registrera vad du äter under en måltid, en dag eller upp till sju dagar.

Hemuppgifter Fortsatt arbete med matdagboken och motionsdagbok Regelbunden vardagsmotion och motionsaktivitet Veckans mål utifrån dagens tema? Gör egna jämförelser utifrån dagens träff. Se efter innehållet i det du äter och har hemma i skafferi och kylskåp.

Reflektionstid Egna tankar efter idag… Vad ska jag fortsätta med… Vad ska jag göra mer av… Vad ska jag göra mindre av… Vad ska jag avstå ifrån… Detta tar jag med mig från dagens träff…

Tack för idag! Välkommen åter!