Planering av digital undervisning 31.3.2017 Tove Forslund tove.forslund@abo.fi, www.abo.fi/larandestod Tove Forslund, FUS/Lärandestöd

Lärandemål Efter avslutad kortkurs ska du kunna definiera vad du vill uppnå med de digitala inslagen i din kurs/undervisning välja teknik utgående från syfte, målgrupp och innehåll lista vilka aspekter du bör beakta i planering av en digital kurs göra en plan för din nätstödda kurs där du beaktar konstruktiv samordning, dvs. undervisnings- och examinationsformer utgående från lärandemålen använda underlag för planeringen av en digitaliserad kurs aktivera studenterna och strukturera övningsuppgifter för digital kurs, beaktande flipped classroom mm. dokumentera kursen och dess lärobjekt med tanke på uppdatering och vidareutveckling Tove Forslund, FUS/Lärandestöd

Min utgångspunkt idag Vad vill du uppnå med digitalisering? Inom vilka tekniska ramar jobbar du? Planering utgående från denna process så att det blir en kurs med konstruktiv länkning mellan lärandemål, undervisning och examination:

Distanskurs / Nätkurs Blended learning Närstudier Bild efter Maria Byholm & Sören Granlund

Scenarier för er undervisning Läraren Läraren

Vilken är din situation?

Didaktiska triangeln Kontext Undervisningsplaner Tillgänglig teknik Läraren Val av innehåll > Materialproduktion Föreläsning Uppgörande av lärandemål Instruktioner för övnings- och examinations Handledning Feedback Innehåll Student Relationen styrs av t.ex. lärandemål > övningsuppgift och examination Utg. från Kansanen, P (1999)

Handbok för nätkursutveckling www.abo.fi/larandestod > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser 1. Planering 2. Produktion 3. Start och genomförande 4. Avslutning Varför digitalisering Produktion av kursmaterial Uppdatering av nätkurs som skapats tidigare Kursavslutning & kurs- utvärdering Analys av studenterna Planering av aktivering av studerande Kursstart + ev. närstudier Dokumentation, uppdatering & vidareutveckling Förberedelse & yttre ramar Planering av handledning & feedback Handledning Utvärdering av arbets- processen Pedagogisk planering Lärmiljö & layout Examinering Val av teknik Testning av kursen

Tre skeden i nätkursens livscykel Planering & produktion utg. från syftet med digitaliseringen ’byråkrati’ analys av studenterna pedagogisk planering planering av kursmaterial val av teknik uppgörande av övningsuppgifter planering av handledning tekniskt genomförande Genomförande/ undervisning ev. närstudier handledning och feedback utvärdering Uppdatering och vidareutveckling

Utgångspunkt för planeringen Målsättningen med digitaliseringen? Vilket mervärde ger nätstödd kurs/digitala inslag i en kurs? Analys av studenterna Planering Varför digita-lisering Analys av studen-terna Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Val av teknik

SAMR-modellen av Ruben R. Puentedura Bild: http://skola2011.blogspot.fi/2011/11/datorer-och-ny-teknik-i-skolan-ruben-r.html

Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a Göra kursen tillgänglig för studerande och lärare för studerande som inte bor på orten, om studerande vid det andra campus, för vuxenstuderande, då studerande börjat sommarjobba, om läraren inte bor på studieorten kan minska på antalet föreläsningar i auditorium (nätföreläsningar eller studerande bearbetar lärarens och bokens material i övningsuppgifter som lämnas in) löser ev. problem med att studerande inte är med på föreläsningarna… handledning av examensarbeten då studerande inte vid ÅA

Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a Effektivera kursadministrationen kursdokumentationen på nätet speciellt bra t.ex. om flera olika handledare och enheter involverade i genomförandet enklare/snabbare t.ex. distribuera och ta emot material, speciellt i masskurser vitsord/godkänt för prestationer under kursens gång tillgängliga bara för individen underlättar uppdateringen av kursmaterialet

Mervärdet med nätstödd undervisning, bl.a Förbättrar förutsättningarna för inlärning aktivera studerande bearbeta nya kunskapen i övningsuppgifter under kursens gång (läraren ser också vem som hänger med) förändra examinationsformerna från sluttentamen till kontinuerlig examination även tysta syns i nätkurser (i övningsuppgifter, i frågeforumet som kan göras obligatoriskt) studerande kan ta del av varandras övningsarbeten och ge feedback åt/fråga varandra grupparbeten instuderingsfrågor/självrättande test/övningstenter etc. för läskurs/sluttent/självkontroll av vad man kan/lärarens mellankontroll underlättar processkrivning mer handledning åt var och en

Mooodle för att dokumentera delprestationer ES 18 § : En studieprestation kan bestå av flera delprestationer Examineras separat, men registreras inte i studieprestationsregistret. Bör anges hur de olika delarna examineras och bedöms Ska av lärarna dokumenteras i en lärplattform. För att garantera studerandenas rättsskydd och så att studerande kan kontrollera sina delprestationer Åbo Akademi - Domkyrkotorget 3 - 20500 Åbo 11.9.2015

Mooodle för att dokumentera delprestationer forts. EB 20 §: Läraren bör ge rätt att tentera tre gånger under läsåret/kalenderåret och kan bevilja tidsgräns för övningsuppgifter under samma tid I princip pågår ju kursen då ännu, så Moodle-kursen bör sparas i oförändrad form. För ny version av kursen, gör kopia av Moodle-kursen EB 35 §: Examenssvaren bör bevaras 6 mån. efter att resultaten offentliggjorts Att notera alltså: Kurser med flera inlämningsuppgifter, presentationer eller aktiviteter bör dokumenteras i Moodle Studenter som avregistrerar sig > vid registrering på nytt syns prestationerna igen Om stängning, kopiering, nollställning i Moodle. http://web.abo.fi/lc/moodle/arkivera_kopiera.pdf

Exempel Dvs. syftet med digitaliseringen i den här specifika kursen/situationen är att en liten grupp i Vasa ska kunna avlägga kursen på så lika villkor som möjligt som studenterna i Åbo där också läraren/ämnet finns samtidigt vill vi ge bättre möjligheter för alla studenter att kunna repetera föreläsningarna komma ifrån sluttentamen och i stället sprida ut examinationen över tid för att bättre kunna examinera alla lärandemål

Vad är syftet med digitalisering i din kurs?

Utgångspunkt för kursen Praktiska frågor finansiering /arbetstid till förfogande upphovsrätt till kursen tidsplan för projektet arbetsfördelning tillgängligt stöd tillgänglig teknik & programvara Planering Varför digitalisering Analys av studenterna Förbere-delse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Val av teknik

Upphovsrätt till kursen Upphovsrättsavtal med läraren/ kursproducenten Se www.abo.fi/stodenhet/sv/upphovsratt

Verktyg för planeringsprocessen Handboken för nätkursproduktion Checklista för kursutvecklingsprocessen Planeringsunderlag www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser

www.abo.fi/stodenhet/pedguider > Arbetsblad 2

Stöd för produktionen av din digitala kurs För videoproduktion i Åbo: Maria Sundström, ICT-service (larandestod@abo.fi) i Vasa: Sören Granlund, EduLab (edulab@tritonia.fi ) För Moodle: elarande@abo.fi Kursupplägg, pedagogisk handledning i Åbo (i första hand): Tove Forslund, FUS/Lärandestöd (larandestod@abo.fi) I Vasa: Sanna Eronen , EduLab (edulab@tritonia.fi ) Användningen av videoutrustningen i undervisningsutrymmena i första hand expeditionsmästarna

Planera den studerandes lärprocess Kursens lärandemål Se Guide för kurs- och undervisningsplanering + guiden Kursbeskrivningar och kursdatabasen: Att skapa och revidera kurser i MinPlan (bilagor 2-5) www.abo.fi/stodenhet/pedguider Jfr ex. Blooms taxonomi Utgångspunkten för arbets- och examinationsformer Pedagogiskt angreppssätt – hur lär studenterna, pedagogisk modell Planering Varför digitalisering Analys av studenterna Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda-gogisk plane-ring Val av teknik

Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet Lärandemål Studerandeperspektiv Vad ska studenten uppnå? Vad krävs av studenten? Efter godkänd kurs kan studenten... Allmänfärdighet kan vara lärandemål Examinationen utgår ifrån lärandemålen Alla lärandemål ska kunna examineras Ska gärna kräva reflektion också över egen inlärning Lärandemålet gräns för godkänd prestation Alla lärandemål ska vara godkända 18.11.2016 Monica Nerdrum, forskning och utbildning, lärandestödet

Formulera lärandemål Inleds med ”Efter genomgången kurs förväntas den studerande kunna” och därefter 4–8 målbeskrivningar som innehåller ett aktivt verb, som berättar om vad studeranden förväntas kunna göra vid studieperiodens slut, t.ex. namnge, sammanfatta, redogöra för, analysera, tillämpa, tolka (kunskapsmål), endast ett aktivt verb per lärandemål, ett eller flera ord som anger kvaliteten i det som studerandena förväntas kunna eller göra, t.ex. självständigt, utförligt, översiktligt (färdighetsmål), Prestationerna skall vara mätbara, dvs. kunna bedömas och utgöra grund för betygssättningen

Utvecklad version av Bloom Skapa Värdera Analysera Tillämpa Förstå Komma ihåg

www.mah.se/PageFiles/11404/Blooms%20taxonomi%20f%C3%B6r%20l%C3%A4randem%C3%A5l.pdf Modellen bygger på en sammanfattning och översättning som Khalid El Gaidi gjort efter Gronlund N.E. How to Write and Use Instructional Objectives.(2000)

Kunskapsmål (efter Pettersen 2008 s.276) 18.11.2016

Färdighetsmål (efter Pettersen 2008 s.276) 18.11.2016

Attitydmål (efter Pettersen 2008,s. 276) 18.11.2016

Flipped classroom Planering Varför digitalisering Analys av studenterna Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda-gogisk plane-ring Val av teknik börja med input av teori på distans > aktivering på närstudier Förberedelse för närstudiesessionen Video, läs text (input av teori) – jfr Bloom Komma ihåg/Förstå Gör kort introducerande uppgift (test, opinionsundersökning, ställ frågor, kort skrivuppgift)- jfr Bloom Förstå På närstudierna koncentrerar på aktivering fördjupning av kunskaperna jfr Bloom Tillämpa/Analysera/Värdera/Skapa Daniel Barker: Flipped classroom (video 1:33:22) https://www.youtube.com/watch?v=x3nCEQl4UZQ

Image: Williams, Beth (2013). How I flipped my classroom Image: Williams, Beth (2013). How I flipped my classroom. NNNC Conference, Norfolk, NE. http://nextgenerationextension.org/2013/10/01/blooms-and-the-flipped-classroom/

Kursguide: Beskrivning av lärprocessen hjälper studerande att se kursen som helhet se vilka arbetsskeden som ingår i kursen se vilket stöd han/hon får uppskatta arbetsmängden se kursen som en del av helhet/övriga studier Konkreta lärandemål, vilka kunskaper och färdigheter skall studerande få Via vilka arbetsskeden, uppgifter, arbetssätt och med vilken tidtabell går studerande framåt Hur, när och av vem handleds den studerande på nätet Hur och när bedöms den studerandes lärande, vem bedömer och ger feedback, vilka bedömningskriterier används Planering Varför digitalisering Analys av studenterna Förberedelse av yttre ramar för kursen Peda-gogisk plane-ring Val av teknik

Beskrivning av studieprocessen 1 Beskrivning av studieprocessen 1. Allmän studievägledande information i kursen Kontaktpersoner Kurs- och ämnesbeskrivning Kurslitteratur och –material om tillgången på kurslitteratur (låna, e-böcker, elektroniska artiklar) biblioteksinformation Kursens upplägg/schema länk till översiktsbild av kursen terminologi som används i kursen Bedömning och examination kursens examination bedömning av uppgifter vitsordsboken allmänna krav på uppgifterna Handledning och feedback vilka kommunikationskanaler används i kursen feedback Planering av studierna och arbetsmängd förslag på hur den studerande kan fördela sitt arbete under veckan att arbeta i grupp Tekniskt stöd och tekniska guider lärplattformsguide för studerande att ladda ned programvara att lämna in uppgifter Skrivtekniska instruktioner skrivråd och -guider referensteknik hurudant språk som förväntas i diskussioner och inlämningsuppgifter

Kursguide/Studieguide Exempel 1: i funktionen Bok (Moodle) ”Demo-ASF”-kursen (introsektionen): https://moodle.abo.fi/mod/book/view.php?id=24430 Exempel 2: http://web.abo.fi/lc/moodle24/Kursguideexempel.docx (Se www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser: Allmänna anvisningar)

Beskrivning av studieprocessen, forts. 2. bild på innehåll studiegången se exempel på schematiska översikter: www.abo.fi/lc > Stödmaterial > Anvisningar för nätkurser: Schematiska översikter över kurs 3. tekniska lärmiljöns struktur

Kursöversikt, exempel

Fler exempel på kursöversikter, se bifogad fil...

Goda råd för Moodle: Struktur på kurssidan för översikt - se dok i alla Moodle-kursbottnar! Välj block – stryk onödiga, lägg till sådana du behöver Hur används sektionerna: Kronologiskt Tematiskt Enligt ”form” (övn.uppgifter i en sektion, material i annan, gruppfeedback i tredje) Vilken info på kursens första sida Bild (kort beskrivande text för modulen) Länk till Moodle-sida med material (ej materialet uppladdat eller inkopierat direkt på första sidan) Övningsuppgifter Övningsuppgifter: löpande numrering beskrivning i uppgiftens rubrik om vad studenten ska göra och om vilket tema Notera möjligheten till interna länkningar Se Videon ”God praxis för strukturering av en Moodle-kurs”(22 min): https://connect.vasa.abo.fi/p7gosfd6a5j/ ”Demo-ASF”-kursen i Moodle: https://moodle.abo.fi/mod/book/view.php?id=24430

Teknik att välja: Kursens struktur och studenternas skriftliga övningsuppgifter: Moodle ÅA:s bloggverktyg Handledning (muntlig/synkron): Adobe Connect Videokontakt (synkron) Skype for Business Polycom Videoföreläsningar (asynkrona): Adobe Connect för inbandning av online föreläsningar / korta föreläsningar (skrivtavla +) Camtasia för produktion av audio-/videomaterial Gratisprogramvaror, ex. Screencast-O-Matic Filmning eller ljudinspelning av föreläsningar Annvändarguider, stödpersoner och produktionshjälp, se www.abo.fi/larandestod > Utrustning&programvara (Åbo) www.tritonia.fi/sv/edulab_stod (Vasa) Planering Varför digitalisering Analys av studenterna Förberedelse av yttre ramar för kursen Pedagogisk planering Val av teknik

Skype fB Videon Adobe Connect Polycom Blogg Mentimeter

Produktion av kursmaterial Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback  Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen Produktion av kursmaterial Lärarens instruktionsmaterial Studenterna producerar material Material som läraren använder i feedforward Lärarproducerat innehållsligt material Användning av tredje parts material: Beakta upphovsrätt: www.abo.fi/stodenhet/sv/upphovsrattsmaterial S.k. digilicens vid universiteten

Kopiostos Digilicens Man får för undervisning skanna eller digitalisera högst 20 sidor från en och samma publikation för samma studerande, dock högst 20 procent av publikationen skanna eller digitalisera en hel vetenskaplig artikel ur en vetenskaplig tidskrift kopiera högst 20 sidor som utskrivna motsvarar storleken A4 från upphovsrättsskyddat bild- eller textmaterial på det öppna internet, såvida rättsinnehavaren inte har förbjudit kopiering eller annars beviljat tillstånd till användning av materialet för undervisning. Kopierat material och inspelning får sparas i läroanstaltens slutna intranät och där göras tillgängligt för (eller skickas per e-post åt) en undervisningsgrupp under en kurs/annan studiehelhet. Videobild får skickas till en annan lokal. Länkar till Kopiostos information: www.abo.fi/stodenhet/sv/upphovsrattsmaterial

Varför nätföreläsningar/audio- och videomaterial Distansstudier/-undervisning möjlighet för studerande att ta del av föreläsning fastän de inte kan närvara ej resor till kursorten mindre överlappning av kurser som går på varandra Stöder flera lärstilar och motiverar > förbättrar inlärningen Flipped classroom: se på video hemma > aktivera på närstudierna Repetition de studerande kan repetera, ta del av föreläsningen eller delar av den på nytt Dokumentation och återanvändning gästföreläsning/specialist (obs! upphovsrätt) föreläsning kan användas på olika sätt/återanvändas Sparar in föreläsartid ej upprepning av samma föreläsning i många grupper Åskådliggörande möjlighet att åskådliggöra processer eller demonstrera något (videofilm, räkneövningar) ”Rest”: det som läraren inte hinner föreläsa på timmen

Utgångspunkten för planering av aktiveringen (arbets- och examinationsformer) Produktion Produktion av kursmaterial Planering av aktivering av studerande Planering av handledning och feedback  Lärmiljö och layout Utvärdering och testning av kursen belastningsanalysen, dvs. beräknandet av studerandes arbetstid  antalet övningsuppgifter och omfånget på dem lärarens arbetstid  begränsningar för mängden handledning  övningsuppgifternas typ och omfång de pedagogiska målen för att uppnå lärandemålen måste materialet aktiveras (kunskaper/ almänfärdigheter / attityder) ev. krav på examinationen tentamen längre skriftligt arbete /kontinuerliga korta övningsuppgifter

Konstruktiv samordning John Biggs: utgående från lärandemål samordnas undervisning och examination så att studenterna kan uppnå lärandemålen Teaching Teaching and Understanding Understanding from a Student Learning Perspective. Daimi Edutainment presents A University of Aarhus production which illustrates John Biggs' model about constructive alignment https://www.youtube.com/watch?v=iMZA80XpP6Y Part 1: Learning. Student Perspective (8 min.) Part 2: Understanding. Knowledge Perspective (6 min.) Part 3: The Solution. Constructive Alignment (4 min.)

www.abo.fi/stodenhet/pedguider > Arbetsblad 2 (excel)

Examination För att avlägga kursen måste deltagarna avklara följande: Närvaro på x % av närstudierna Deltagit i diskussionerna med x antal inlägg/kursavsnitt vilka uppfyller kraven på diskussionsinlägg Gjort alla/x % av övningsuppgifterna Skrivit uppsats/hemtent mm ...och vitsordet baseras på (exempel): Aktivt* deltagande i nätdiskussioner x % av vitsordet Övningsuppgifter 1-10 x % av vitsordet Uppsats/hemtent/projektarbete x % av vitsordet * ”aktivt” bör definieras

Bra övningsuppgifter grundar sig på kursmaterialet, men svaret kan inte direkt kopieras, förutsätter användning av flera källor täcker nyckelbegrepp och motsvarar kursens målsättningar och lärmål får kursdeltagaren att se helheter beaktar olika inlärningsstilar - är varierande medför/förutsätter reflektion och tillämpning handleder i att utvärdera det egna lärandet (inkl. den egna utgångspunkten/förkunskaperna) är klara och rediga är utmanande, motiverande och inspirerande har konsekventa instruktioner genom hela kursen Alla övningsuppgifter behöver inte nödvändigtvis examineras. Källa: bl.a. www.uku.fi/opk

För tydliga övningsuppgifter: Uppgiftens nummer: Uppgiftens namn (så beskrivande som möjligt) Tidpunkt/Deadline: Målsättning med uppgiften /lärandemål: Litteratur/material som utgör underlag för uppgiften: Uppgiftsbeskrivning: Omfång: Bedömning: (dvs. vad är det som bedöms, vad är kriterierna och får den studerande vitsord eller godkänt/icke-godkänt) Feedback: (dvs. hurudan feedback får den studerande av läraren eller av andra studerande; är det individuell feedback, gruppfeedback, modellsvar) Hur bedöms uppgiften? När ges feedback? Vem ger feedback? I vilken form ges feedback? Var hittas feedbacken? Tekniska instruktioner: (dvs. instruktioner för hur uppgiften skickas in, och för vem den publiceras)

Dokumentation (på kurshemsidan) Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen-tation, uppdatering och vidare-utveckling      Dokumentation (på kurshemsidan) basfakta om vem som har varit med och producerat kursen och när, ev. finansiering av utveckling och handledning, upphovsrätt beskrivning av pedagogisk idé utvärderingar av studerande + självvärdering erfarenheter av att hålla kursen ändringsförslag som framkommer under kursen gång materialbank ”överlopps” material studerandes produktioner för handledning och feedback: spara feedbacken som handledaren gett (för återanvändning eller som instruktioner) spara bra svar som modellsvar för nästa grupp spara exempel på nöjaktiga/goda/utmärkta svar (ex för nästa lärare på kursen, för hjälplärare)

Uppdatering Vidareutveckling Avslutning Kursavslutning och kursutvärdering Dokumen-tation, uppdatering och vidare-utveckling      Uppdatering gör korrigeringar i kursen genast efter kursens slut eller innan kursen startar nästa gång? arbetstid för uppdateringen? checklista vad som bör göras när kursen skall gå nästa gång Vidareutveckling alternativa sätt att avlägga kursen på (valmöjligheter mellan övningsuppgifter) mer teknik, för att stöda fler inlärningsstilar mm.

Litteratur och länkar Ett urval i moodlerummet ”Att arbeta som lärare vid ÅA”: https://moodle.abo.fi/mod/page/view.php?id=82963

Kortkurser i vår DIGITALA ARBETSSÄTT I UNDERVISNINGEN: MÖJLIGHETER OCH UTBUD – FRÅGOR OCH SVAR, 24.4 kl. 12.15-13.15, videokonferens Åbo-Vasa Före träffen kan man ta del av videon om olika sätt att hålla kontakt via video med enskilda studenter eller grupper och om olika sätt att skapa videomaterial. KURSER I ADOBE CONNECT Forts.kurs 1 i Adobe Connect 21.4 kl. 9.00-11 (Åbo) Forts.kurs 2 i Adobe Connect 28.4 kl. 9.00-11 (Adobe Connect), ÖVRIGT.: Moodle Quiz Tool 5.4 kl. 9.00-12, Tritonias EduLab/Vasa Upphovsrätt i digitalt lärande, 24.3 kl. 9.00-12, Tritonias EduLab/Vasa + Adobe Connect. Opiskelijoiden oppimisen arviointi digitaalisessa opetuksessa, 5.5 kl. 9.00-11, Tritonias EduLab/Vasa + Adobe Connect. www.abo.fi/personal/kurskatalog och www.tritonia.fi/sv/kortkurser

Hur gick det? Efter avslutad kortkurs ska du kunna definiera vad du vill uppnå med de digitala inslagen i din kurs/undervisning välja teknik utgående från syfte, målgrupp och innehåll lista vilka aspekter du bör beakta i planering av en digital kurs göra en plan för din nätstödda kurs där du beaktar constructive alignment, dvs. undervisnings- och examinationsformer utgående från lärandemålen använda underlag för planeringen av en digitaliserad kurs aktivera studenterna och strukturera övningsuppgifter för digital kurs, beaktande flipped classroom mm. dokumentera kursen och dess lärobjekt med tanke på uppdatering och vidareutveckling Tove Forslund, FUS/Lärandestöd